Dressyrsnackis 12

[Novali01]

@mooi Visst finns det hästar som blir knäckta mentalt men i de flesta fallen brukar det ju visa sig, förr eller senare att det var ett fysiskt hinder. När du besiktigade o röntgade ryggen, ultraljudade du även SI-leder mm?

 

[mooi]

@mooi Visst finns det hästar som blir knäckta mentalt men i de flesta fallen brukar det ju visa sig, förr eller senare att det var ett fysiskt hinder. När du besiktigade o röntgade ryggen, ultraljudade du även SI-leder mm?

Ja alltså jag har ju tidigare erfarenhet av att svårigheter ofta har grund i fysiska problem. Nej SI-lederna är inte gjorda.

1 juni har vi en heldag bokad med veterinär, tandfix och equiterapeut. Lär väl visa sig där..

 

[m85]

Säljaren bor 3-4 timmar bort så det är inte bara att svänga förbi, men jag har pratat med henne - och är det så att det inte är några fysiska hinder så får jag väl åka ner till henne och visa upp bekymren.
Sen vet jag inte hur mycket som visat sig där, hon stod bara hos säljaren i ett par månader - och idéerna har hon ju haft i åtminstone 3 år, så de borde ju visat sig någon, men det har nog varit en annan ridning där än min och då kanske problemet blir ett annat liksom.

Jag tycker att du har en god tanke vad gäller typen av ridning kan spela in för hur mycket problemen visar sig. Under förutsättning att hon inte har några fysiska hinder. Inte för att du på något vis rider illa men du förstår nog vad jag menar då du själv anger det som en möjlig orsak.
Hoppas ni hittar en bra lösning och att det inte är något fysiska fel på henne !

 

[vildeld]

jag har följt tråden i ett halvår i tystnad och tänkte komma med ett perspektiv på det här med inköpta hästar. Ta inte detta så att jag tycker du ska ge upp @mooi

Desto längre man har en häst efter inköp, som uppvisar problem, desto svårare kommer det bli att reklamera hästen oavsett om det gäller skador eller ridning/hanteringsproblem.

Särskilt ridbeteenden som kommer och går skulle jag dra öronen åt mig.

Det är inget fel med att köpa en projekthäst men då ska priset reflektera den risk man tar, dvs. att hästen har något diffust fysiskt fel eller "mentalt" fel som gör den inte villig att sammarbeta. Och att den kanske aldrig fungerar till det man ville ha den till.

Tycker att man ska ställa sig frågan: att om hästen betett sig såhär på provridningen eller om jag haft full insikt i precis hur den betedde sig, hade jag då köpt den för detta pris?

Skulle det vara så att man efter en längre tid hittar ett veterinärt fel som förklarar beteendet och som inte går att bota, och sånt kan ta tid om det är väl dolt. Så även om man får tillbaka köpesumman är det ofta svårt att få tillbaka alla pengar för veterinärvård, uppstallning etc. även om man skulle ha juridiskt rätt till det. För att inte tala om all tid och kärlek!

Menar inte att du ska ge upp, men har man bara en häst, så ska det väl för det mesta vara roligt. Inte undra om något är fel, eller utvecklas i snigeltakt på grund av knepigt psyke eller mentala trauman hos hästen. Du verkar vara en riktigt duktig ryttare och det är inga krav överhuvudtaget som ni har ställt på hästen.

Det kan väl vara att det blir en fantastisk häst, men då bör priset på henne reflektera den risk du tar. För det finns många fina hästar där ute, särskilt då du (utan att veta priset) ändå verkar ha betalat hyfsat bra för henne.

All lycka!

 

[sassiball]

@sassiball Även om du beställer en ny sadel ska du sen åka dit o provrida den. Den ska då ligga som den ska på ryggen, inte åka fram, inte krävas att man "rider in" den. Tror jag vet vem du provat hos eftersom jag bara vet en person som säljer det märket och hon är duktig.

Det blir den begagnade sadeln.
Det bär mig emot att köpa en ny sadel, just eftersom man ju aldrig vet hur framtiden blir, hur länge hästen lever mm. Stå där med en helt ny sadel som såklart inte passar nya hästen är ju så himla tjatigt.

 

[sassiball]

Efter ett sämre ridpass så känner jag inte för att rida något mer alls.
Får ni några sådana dippar ibland?

 

[WBanna]

@mooi Har du testat att rida utan sadel? Min kompis hade väldigt liknande problem med sin häst och det visade sig efter lång tid (och flera ägarbyten) att hästen krävde en väldigt kort sadel. De märkte först att barbackaridning funkade klockrent och klurade då ut att det var en liten kort sadel som var lösningen på problemet.

 

[Amanda_F]

Efter ett sämre ridpass så känner jag inte för att rida något mer alls.
Får ni några sådana dippar ibland?

Eh ja, senast i lördags grät jag mig igenom de sista minutrarna av min lektion med dyra tränaren och var på väg att skänka bort hästen. Tack och lov hade vi träning på söndagen också, så då ordnade det upp sig. Men ofta har det att göra med att jag är i dålig form, fysiskt eller psykiskt så jag inte orkar rida ordentligt. Det är ju helt ok att bryta ihop ibland, bara mänskligt..

 

[tuaphua]

Efter ett sämre ridpass så känner jag inte för att rida något mer alls.
Får ni några sådana dippar ibland?

Jag har haft såna dippar jag med. Som värst var det en period när jag var i som sämst skick fysiskt. Iom det klarade jag inte riktigt varken att tänka, lära in eller utöra rent praktiskt så bra som jag tycker att jag borde. Jag har en tränare som har extremt höga krav på mig iom att han brukar kunna ha det och vi båda tycker det är ett måste iom att jag jobbar med det här. Men den perioden blev det skit av det. Jag tappade självförtroendet helt. Och även när jag började bli frisk blev jag ofta stressad på hans lektioner.
Sen har jag när jag började för de här tränarna för över 20 år sedan bara varit så dålig att jag grinat i sadelkammaren efter för att ponnyhelveeetet skojat runt utan att jag riktigt fick till det.

Jag tror de flesta får såna dippar.

Det var kul när vi pratade om det i stallet och mina dressyrstallkompisar alla hade grinat efter ridpass. Men hopptjejerna och westerntjejen garvade bara och tyckte vi var lite lustiga. Vi dressyrnördar kan nog ofta ha visst kontrollbehov och prestationsångest.

 

[BusBarro]

Efter ett sämre ridpass så känner jag inte för att rida något mer alls.
Får ni några sådana dippar ibland?

Händer lite titt som tätt
Då funderar jag på om jag öht kan rida och bryter jag ihop. Sen tänker jag att alla kan ha dåliga dagar.

 

[mooi]

@vildeld klokt inlägg, och det är fullt rimliga tankar.
Jag kan bara förtydliga att det är inte så att tankarna kring reklamation inte är uppe. Jag är ganska öppen här men skriver inte ut riktigt allt.

@WBanna nej, barbacka har jag inte provat. Det har inte känts riktigt aktuellt


Annars så red jag igår, då hade hon stått i tre dagar. ooooch - inget sparkande. Hon var pigg och glad, jag kunde be om lite mer sidvärts, embryo till öppna osv utan att hon protesterade.
Det enda mönstret jag har kunnat se här under våren är att de gånger hon går bäst (mest avspänd och glad) är när hon vilat innan.
Idag rider jag nog ut.

 

[sassiball]

Det är en viss tröst att höra att fler känner samma. Men ska det verkligen vara så att man blir nedstämd och deprimerad när ridningen inte fungerar som man tänkt sig? Mitt största problem är att när jag inte kan förmedla till hästen vad jag vill (jag rider för dåligt) då blir hon lite stressad. Då blir jag också stressad och tänker att jag genast måste lösa situationen! Helt fel tänkt
Det som funkar när hon/vi är stressade är att jag gör något som hästen är bra på, bekväm med och sen ger henne en sockerbit. Men ibland så låser det sig för mig och då vill jag istället gå direkt på problemet och lösa det, men det är inte alltid det fungerar eftersom hästen ju känner att jag är stressad.
Hade jag istället kunnat skratta åt problemet så hade det nog inte varit något problem ens. Varför tar man ridningen på sådant allvar?
Önskar att jag varit helt nöjd med att skogsmullerida, helt utan krav. Men det vet jag att jag inte är nöjd med...

 

[Solis]

@vildeld klokt inlägg, och det är fullt rimliga tankar.
Jag kan bara förtydliga att det är inte så att tankarna kring reklamation inte är uppe. Jag är ganska öppen här men skriver inte ut riktigt allt.

@WBanna nej, barbacka har jag inte provat. Det har inte känts riktigt aktuellt


Annars så red jag igår, då hade hon stått i tre dagar. ooooch - inget sparkande. Hon var pigg och glad, jag kunde be om lite mer sidvärts, embryo till öppna osv utan att hon protesterade.
Det enda mönstret jag har kunnat se här under våren är att de gånger hon går bäst (mest avspänd och glad) är när hon vilat innan.
Idag rider jag nog ut.

Skulle du kanske kunna testa att bara rida varannan dag? Eller det har du kanske gjort?

 

[Solis]

Det är en viss tröst att höra att fler känner samma. Men ska det verkligen vara så att man blir nedstämd och deprimerad när ridningen inte fungerar som man tänkt sig? Mitt största problem är att när jag inte kan förmedla till hästen vad jag vill (jag rider för dåligt) då blir hon lite stressad. Då blir jag också stressad och tänker att jag genast måste lösa situationen! Helt fel tänkt
Det som funkar när hon/vi är stressade är att jag gör något som hästen är bra på, bekväm med och sen ger henne en sockerbit. Men ibland så låser det sig för mig och då vill jag istället gå direkt på problemet och lösa det, men det är inte alltid det fungerar eftersom hästen ju känner att jag är stressad.
Hade jag istället kunnat skratta åt problemet så hade det nog inte varit något problem ens. Varför tar man ridningen på sådant allvar?
Önskar att jag varit helt nöjd med att skogsmullerida, helt utan krav. Men det vet jag att jag inte är nöjd med...

Åh, vad jag känner igen mig i detta. Jag har Prestationsångest med stoooort P emellanåt, skyhöga krav på mig själv. Har haft rejäla dippar där jag (vuxna människan) gråter och tycker synd om hästen som ska behöva stå ut med mig, hon lider av SIS bla bla....

Nu är det dock länge sedan den senaste dippen. Jag har också fått mycket hjälp genom att byta tränare, en tränare med en otroligt positiv syn på saker och ting, som använder sig mer av "testa att göra så här så får vi ser vart hon tar vägen". Det har hjälpt mig att "leka" mer när jag rider. Dessutom har jag lyckats hitta ett läge dit vi alltid kan gå tillbaka. Har vi en dag där jag är trött och inte fokuserad till 105% så kan vi alltid gå tillbaka till det läget och där får vi alltid ett bra resultat. .

 

[Corax]

Åh, vad jag känner igen mig i detta. Jag har Prestationsångest med stoooort P emellanåt, skyhöga krav på mig själv. Har haft rejäla dippar där jag (vuxna människan) gråter och tycker synd om hästen som ska behöva stå ut med mig, hon lider av SIS bla bla....

Nu är det dock länge sedan den senaste dippen. Jag har också fått mycket hjälp genom att byta tränare, en tränare med en otroligt positiv syn på saker och ting, som använder sig mer av "testa att göra så här så får vi ser vart hon tar vägen". Det har hjälpt mig att "leka" mer när jag rider. Dessutom har jag lyckats hitta ett läge dit vi alltid kan gå tillbaka. Har vi en dag där jag är trött och inte fokuserad till 105% så kan vi alltid gå tillbaka till det läget och där får vi alltid ett bra resultat. .

Du har mao hittat ditt och hästens system.

Det Är ju sjukt svårt att rida och jag tror vi ryttare vill lite för mycket ibland. Det är så mycket mentalt som spelar in och även jag blir ledsen och frustrerad mellan varven. Faktum är ju att det är en parrelation där två individer ska dansa. Timing och känsla måste vara precisa.
Själv längtar jag till nästa dag efter skitpass då jag får chans att göra om och göra rätt.
För är det inte något rent fysiskt fel på hästen så är det ju Alltid mig och min ridning som felar.
Sen har jag blivit bättre på att inte rida när jag inte känner mig på topp och jag kan även i större utsträckning bestämma min känsla som jag vill ha i kroppen när jag sitter upp.

 

[tuaphua]

Det är en viss tröst att höra att fler känner samma. Men ska det verkligen vara så att man blir nedstämd och deprimerad när ridningen inte fungerar som man tänkt sig? Mitt största problem är att när jag inte kan förmedla till hästen vad jag vill (jag rider för dåligt) då blir hon lite stressad. Då blir jag också stressad och tänker att jag genast måste lösa situationen! Helt fel tänkt
Det som funkar när hon/vi är stressade är att jag gör något som hästen är bra på, bekväm med och sen ger henne en sockerbit. Men ibland så låser det sig för mig och då vill jag istället gå direkt på problemet och lösa det, men det är inte alltid det fungerar eftersom hästen ju känner att jag är stressad.
Hade jag istället kunnat skratta åt problemet så hade det nog inte varit något problem ens. Varför tar man ridningen på sådant allvar?
Önskar att jag varit helt nöjd med att skogsmullerida, helt utan krav. Men det vet jag att jag inte är nöjd med...

Jag som tränare upplever ju att många sätter krokben för sig själv genom sitt psyke sas. De som är avslappnade och nöjda mentalt både förmår lära in bättre och utföra bättre.

Jag har fått jobba med mig själv mentalt för att komma till det läget.
Och att jag har ett tydligt system jag jobbar efter gör att jag vet vad som ska göras och varför och när.
Nu har jag ju dock haft ca 2 år då jag knappt ridit och ett halvår utan något fysiskt alls. Nu är det inte lika roligt att rida IOM att jag är så mkt sämre.
Men här väljer jag att inte deppa ihop utan bara ge mig fan på att komma tillbaks. Och ge mig och hästen rimliga uppgifter för att inte sänka självförtroende och förta glädjen.
Vi är inte på topp. Men vi har kul!

 

[BusBarro]

Det är en viss tröst att höra att fler känner samma. Men ska det verkligen vara så att man blir nedstämd och deprimerad när ridningen inte fungerar som man tänkt sig? Mitt största problem är att när jag inte kan förmedla till hästen vad jag vill (jag rider för dåligt) då blir hon lite stressad. Då blir jag också stressad och tänker att jag genast måste lösa situationen! Helt fel tänkt
Det som funkar när hon/vi är stressade är att jag gör något som hästen är bra på, bekväm med och sen ger henne en sockerbit. Men ibland så låser det sig för mig och då vill jag istället gå direkt på problemet och lösa det, men det är inte alltid det fungerar eftersom hästen ju känner att jag är stressad.
Hade jag istället kunnat skratta åt problemet så hade det nog inte varit något problem ens. Varför tar man ridningen på sådant allvar?
Önskar att jag varit helt nöjd med att skogsmullerida, helt utan krav. Men det vet jag att jag inte är nöjd med...

Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Är hästen stel i ena sidan så tenderar man att dra lite hårdare och då slutar det med att både häst och ryttare är spända och frustrerade = ingen bra kombo...

Jag har varit ifrån ridningen några år och hållit på med en helt annan sport. Där fick jag jobba mycket med det mentala och det tycker jag har fungerat jättebra. Jag tror verkligen på mental träning och att det har ju börjat komma upp mer i mer inom ridsporten också!
Sen säger jag inte att det löser alla problem, men med verktyg lär man sig hur man ska tänka vid mot- och medgångar.

 

[Novali01]

Efter ett sämre ridpass så känner jag inte för att rida något mer alls.
Får ni några sådana dippar ibland?

ALLA amatörer har såna dippar, jag hade senast igår kväll då jag försökte rida dressyr såsom min tränare gjorde på hästen i tisdags. Behöver jag säga att det gick åt helvete? Hon blev superstressad o det reder jag ju inte ut såklart men då tog jag mig själv mentalt i nacken o började om, red lätt o travade i låg form, red igenom mitt program (som var det jag skulle träna på) i lättridning o bara red på framåt. Hon gick kalas. När vi var klara så började jag bara om, satte henne i ramen och hon gick kalas. Om jag hade börjat på det viset istället för att trycka in henne i ramen från början hade vi ju inte haft nån hysterisk stressad häst/matte så tricket är ju att backa bandet när nåt händer och börja om med nåt man är bra på. Då får man hästen med sig, alla blir glada och då är det ju lätt att rida igen.

 

[Piaff]

Jag har äntligen lyckats få in bilder via telefon! Här är en bild när säljaren rider Dumle. Nu måste ju jag också börja med långa paddar...

 

[Novali01]

Jag har äntligen lyckats få in bilder via telefon! Här är en bild när säljaren rider Dumle. Nu måste ju jag också börja med långa paddar...

Neeeeeeej! Vågavägrapaddarlindorskydd! Gå lite mot dressyr-strömmen o rid naken....