Sv: Eskil Erlandsson backar: Framgång för djuren
Från sjv.se:
"På uppdrag av regeringen har dåvarande Djurskyddsmyndigheten undersökt förekomsten av sexuellt utnyttjande av djur i Sverige. Myndigheten har även utvärderat om djurskyddslagstiftningen är tillräcklig för att skydda djur från att användas av människor i sexuella sammanhang på ett sätt som strider mot djurskyddsintresset. Två rapporter har gjorts, en 2007 och en 2004."
Ur rapporten från 2007 (understrykningar står jag för själv och är någon intresserad av fullkomlig källförteckning finns den i rapporten, men jag har klippt bort den för att klippa-klistra-funktionen placerade den på ett ställe som gjort texten därikring oförståelig):
"7.3.2. Kränkning och värdighet
Gieri Bolliger och Antoine F. Goetschel har bl. a. uttalat följande.25 Modern djurskyddslagstiftning bygger på tanken att djur är kännande varelser och ska därför skyddas och respekteras, inte enbart på grund av det intresse människor kan ha av dem, utan för deras egen skull.
Djurs värdighet tar inte skada endast då det sexuella utnyttjandet är av våldsam art. Alla former av zoofili där djurens vilja inte respekteras genomförs med användande av någon form av tvång vilket innebär en kränkning. Detta är speciellt viktigt eftersom inte alla djur påvisar fysiska skador eller tydligt kan visa sin motvilja mot intim kontakt med människor. Det är faktiskt många djur som förblir uttryckslösa under en sexuell akt och som lydigt underkastar sig den. Om det förekommer någon psykisk stress är inte lätt att upptäcka. Det sägs även att trots fortgående försäkringar från utövare av zoofili att deras intima relationer med djur inte karaktäriseras av våld och underkastelse, utan av en ömsesidig respekt och tillit, kvarstår faktum att djuren i första hand exploateras för att tillfredsställa sexuella begär hos människor, och är degraderade till sexuella objekt, även om samvaron sker utan våld (hänvisning till Goetschel, Bolliger och Gerritsen 2005). I vårt samhälle används visserligen djur mot deras vilja för andra ändamål exempelvis i forskning samt för matproduktion. Sådana användningsområden skulle kunna ifrågasättas om man tillämpar principen om ”djurens värdighet”. I motsats till zoofili kan dock dessa handlingar försvaras utifrån samhällsintressen, så länge de följer gällande bestämmelser. Zoofili innebär att djurens sexuella integritet och deras värdighet kränks. Sådana handlingar utgör vidare ett ingrepp i djurets välfärd (hänvisning till Goetchel 2002).
7.4. Djurskyddsmyndighetens bedömning
I den litteratur som hänvisas till ovan anförs bl.a. att djur har förmåga att känna och uppleva smärta på liknande sätt som människor, att de befinner sig i ett beroendeförhållande gentemot människan, att de saknar förmåga att kommunicera samtycke till sexuella relationer med människor på ett sätt som vi kan förstå och att tvång ofta förekommer. Vidare anförs att sådana handlingar i allmänhet innebär att djurs sexuella integritet och deras värdighet kränks samt utgör ett intrång i djurs välfärd. Samhället behöver enligt Djurskyddsmyndighetens mening ha normer och gränser för hur vi använder djur och för vårt handlingssätt gentemot djur.
I de sammanhang som rör den här rapporten anser Djurskyddsmyndigheten att då djur erhållit fysiska skador kan djuren anses ha lidit både fysiskt och psykiskt. Det kan dock vara svårt att bedöma om djur lidit fysiskt, och framför allt psykiskt, om det saknas skador på djuret som bevis för detta.
Att djur inte gör motstånd, blir uttryckslösa, ”förlamade” eller apatiska kan inte enligt Djurskyddsmyndighetens mening innebära att djuret samtycker och inte känner obehag eller lider.
I enlighet med vad som redogjorts för ovan får enligt Djurskyddsmyndighetens mening de flesta former av penetrationshandlingar och liknande anses innebära en mer eller mindre stor grad av fysiskt och psykiskt lidande för djuren. När det gäller stora djur, t.ex. häst och ko, bör normalt en penetrationshandling av en mänsklig penis som utförs utan våld inte föranleda något fysiskt lidande för djuren. Det är dock troligt att djuret upplever obehag eller kan anses lida psykiskt av en sådan handling. Om olika föremål och t.ex. händer och armar används vid penetrationen bör risken för fysiskt lidande och fysiska skador vara avsevärt större.
Mindre djur som blir utsatta för penetrationshandlingar har dock sannolik lidit såväl fysiskt som psykiskt. Enligt Djurskyddsmyndighetens mening är det rimligt att anse att djur även kan lida psykiskt då de utsätts för tvång i samband med sexuellt utnyttjande. I vissa fall kan beteendestörningar, såsom inaktivitet, vara tecken på att ett djur lidit eller lider psykiskt.
Vissa andra typer av handlingar, t.ex. beröring av djurs könsorgan, frotteurism och att träna djur till olika handlingar i pornografiskt syfte är mer svårbedömda vad gäller huruvida djuren kan anses lida fysiskt och framför allt psykiskt. Situationer då djur stimulerar en människa oralt samt fall – även om de torde vara mer ovanliga – där djur utan att vara tränade till det i det enskilda fallet tar initiativet till sexuella handlingar är också svårbedömda.
Det finns enligt Djurskyddsmyndighetens uppfattning skäl att iaktta stor försiktighet om risk finns att djur som kännande varelser utsätts för lidande. Om det inte finns vetenskaplig visshet men ändå goda grunder att anta att ett visst förhållande innebär lidande för djur så bör det inte tillåtas."
Så det blir väl som vanligt, ett halvhjärtat förslag med liten udd och utan tänder.
