Höstföräldrar 2018

[Okeydokey]

Bra ändå att du kunnat hålla igång lite, hjälper det något mot illamåendet? Fy låter inge kul, hoppas det blir bättre snart!

När jag springer är faktiskt enda gången på hela dagen som jag inte mår illa! Sen slår det till direkt när jag kommer hem, men det är så skönt med en timme eller två utan illamående.

 

[Septemberbebis]

Varit hos gyn idag och inga tecken på graviditet lustigt nog. Troligen väldigt tidigt missfall. Får lämna blodprov idag och på måndag få se om de hittar hcg.
Tecken på ägglossning hittade han dock... jaja, jag hoppas att jag kommer tillbaka lite senare. Lycka till åt er andra

 

[Septemberbebis]

September
5/9 Samsas, 32 år, andra barnet
8/9 Okeydokey, 31 år, andra barnet
16/9 - Höstbebis18, 27 år, andra barnet.
20/9 - maybebaby, 30 år, första barnet.
25/9 - underensten, 29 år, första barnet

Oktober

November

Fixar till listan.

 

[underensten]

@Septemberbebis
Nej. Vad tråkigt. Styrkekram till dig. Hoppas du kommer tillbaka här snart!

 

[Okeydokey]

Beklagar @Septemberbebis . Hoppas du kommer tillbaka till oss senare!

 

[maybebaby]

@Septemberbebis: beklagar! kram

 

[Höstbebis18]

Beklagar @Septemberbebis Hoppas att du snart är tillbaka!
Kram

 

[Höstbebis18]

Ser inte så bra ut för mig heller verkar det som Eller ja, det är svårt att veta. Tycker att jag haft lite känningar i magen i flera dagar, men inte ont direkt det har liksom bara "känts". Nu när jag var på toaletten kom det lite blodblandad flytning (färskt blod) på pappret. Känner fortfarande lite i magen. Känns inte som att det bådar gott det här, men jag hoppas verkligen att allt är bra. Hade ju blödningar under förra graviditeten också. Hoppas hoppas..

 

[Okeydokey]

Ser inte så bra ut för mig heller verkar det som Eller ja, det är svårt att veta. Tycker att jag haft lite känningar i magen i flera dagar, men inte ont direkt det har liksom bara "känts". Nu när jag var på toaletten kom det lite blodblandad flytning (färskt blod) på pappret. Känner fortfarande lite i magen. Känns inte som att det bådar gott det här, men jag hoppas verkligen att allt är bra. Hade ju blödningar under förra graviditeten också. Hoppas hoppas..

Vad det är tufft med dessa blödningar och/eller smärtor . Jag hade ju en ytterpytteliten, orangefärgad blödning förra veckan, men ingenting sen dess och inga andra symptom på missfall, men nog blir man orolig ändå. Hoppas verkligen det går vägen för dig!

Själv har jag fem dagar kvar till UL och jag är nervös som sjutton. Har bestämt mig för att om allt ser bra ut då (när jag är i 8+2) så ska jag boka in NIPT (får betala 5000:- eftersom jag går privat, men tycker det är värt det) och inskrivningssamtal. Hu... Fem dagar känns som en evighet just nu.

 

[maybebaby]

@Höstbebis18: fy vad jobbigt! hoppas att det inte är någon fara!

Nu är jag i v 6+0. Idag har jag känt mig extremt trött å även haft starkare känsla av hunger/illamående, dock fortfarande hanterbart. Och dessa ömma bröst, som jämt är i vägen oxå haha har inte vant mig än att dom är större. Ringde till BM å bokade tid nästa vecka för tidigt samtal. ska ta blodprov oxå, för att kolla TSH - tydligen ny rutin sen några veckor?

 

[Höstbebis18]

Det har kommit lite mer blod här, men verkligen inga mängder, några droppar vid toalettbesök under tidig kväll och nu sista timmarna ingenting. Men ändå, känns skitjobbigt. Försöker trösta mig själv med att jag ju faktiskt hade det precis så här under förra graviditeten och den slutade i en underbar son, så det kan ju faktiskt gå vägen ändå. Men fy vad jag oroar mig
Har bestämt mig för att bara ta det lugnt hemma imorgon och så får vi se om det kommer något mer. UL om tre veckor och går nog inte att få något tidigare än så..

 

[underensten]

@Höstbebis18
Nej, fy vad jobbigt. Håller verkligen tummarna att det går vägen. Men hade du det precis så förra graviditeten så är det kanske ingen fara . Men förstår din oro.

 

[Samsas]

@Septemberbebis Va tråkigt att höra. Hoppas du mår så bra du kan.

@Höstbebis18 Håller tummarna för att det var en ofarlig blödning.

Här är allt "som vanligt". Jag mår illa och kräks ibland. Har inte haft någon molvärk på ett tag och det känns både konstigt och skönt. Vecka nio är jag i, vecka 13 ska vi göra kubtest och jag längtar så efter att vara säker på att det är en frisk liten bebis i magen.

 

[Höstbebis18]

Inte kommit något mer här, och med tanke på hur lite blod det ändå var samt att jag hade likadant förra graviditeten och att jag ju inte haft några smärtor så tror jag nog ändå inte att det var något missfall. Dock vet man ju inte hur det fortskrider, så jag vågar inte andas ut än. Jag hat dock inte haft mycket symptom alls tycker jag, speciellt det där med ömma bröst, som jag hade sist, funderar jag över. Inte alls något ömt nu. Men man måste väl inte få det direkt heller. Och illamående tycker jag att jag är/varit..

Skönt att det verkar vara som vanligt för er andra. Kommer det någon mer blödning här så ska jag nog ringa till min bm och höra om det går att få ett tidigare VUL.

 

[Okeydokey]

Sprang ett härligt pass på 18 km på mjuka skogsstigar idag. Skönt efter många veckor av omväxlande isiga och slaskiga asfaltsvägar. Löpningen är för tillfället mitt enda andningshål, då illamåendet tär rätt hårt på mig all övrig vaken tid. Fått sjukskriva mig 25%, men hoppas kunna gå tillbaka på heltid inom några veckor. Bortsett från illamåendet (som inte är så lätt att bortse ifrån...) tycker jag det känns helt okej nu och jag vågar nästan tro att det ska se bra ut på ultraljudet på tisdag.

 

[Höstbebis18]

Illamående är ju inte så kul, nej. Hoppas att du kan jobba på som du vill så snart som möjligt @Okeydokey!

Idag har jag också mått illa, och det enda som hjälpt lite är att äta, vilket ju känns underligt. Men men, just nu är jag bara glad över symptom. Ingen mer blödning så det känns faktiskt mycket bättre även om jag inte helt vågar andas ut. Tror att det var precis samma vecka i förra graviditeten som detta hände första gången så hoppas att det är som då, dvs att allt var bra.

Svärmor ringde och bjöd över mig på ett glas vin. Jag fick jättesvårt att hitta på ett snabbt trovärdigt svar.. När har ni andra tänkt berätta för nära och kära?
Alkohol tycker jag generellt är ganska lätt att hitta anledningar till att man inte vill ha, men mögelost och charkuterier och sånt är svårare. Ska bort en sväng på söndag och misstänker att det kommer att bjudas på just ost, kex, chark och vin.. Jag älskar sånt vanligtvis, vilket mina nära ju vet.

 

[Samsas]

@Höstbebis18 Det låter som en bra idé att försöka få ett tidigt vul, ingen mår ju bra av att du känner dig orolig.
Gällande att berätta om graviditeten har jag berättat för min närmaste familj och några vänner plus några ytligt bekanta på kyrkis som tagit hand om dottern när jag varit tvungen att springa och kräkas. Generellt har jag berättat för dem som jag skulle berätta om ett missfall för. Min man har inte berättat för någon men skulle jag träffa svärfamiljen och avstå vin, ost och chark hade det nog talat sitt tydliga språk.

 

[Okeydokey]

@Höstbebis18 Vi har ju inte berättat för någon än och hoppas kunna vänta till efter rutinultraljudet, men det hänger ju på att det inte syns innan dess. Det blir förstås sonen som får veta först. Angående alkohol, chark och ostar har jag turen att avsky vin (och annat alkoholhaltigt) och ostar, så jag slipper komma på anledningar .

Berätta på jobbet tänkte jag också göra efter RUL, men om jag ska fortsätta vara deltidssjukskriven kan jag förstå behöva ta det tidigare.

 

[maybebaby]

@Höstbebis18: hoppas du kan få ett tidigare UL för att stilla oron, håller tummarna att allt är bra med den lille!

Ang att berätta har vi väl tänkt efter v12 iaf. Om jag fortsätter må så bra som jag gör vill säga, men annars kanske d e svårt att dölja på jobbet.. Hur har du gjort @Okeydokey som är sjukskriven? Vad har du sagt om det?

 

[underensten]

Angående att berätta så längtar jag att få berätta för familjen, nu vet bara sambon.
Min syster är beräknad att föda idag (första barnbarnet som blir i familjen) så jag har massa frågor och funderingar som jag kan ta med henne som gått igenom allt så nyss .
Här ett planerat datum då vi ska berätta för föräldrar och syskon som är 17/2. Då är vi inne i vecka 8+3 så det är fortfarande tidigt. Men jag tänker att får vi missfall efter det så behöver nog de närmsta veta ändå så man kan få hjälp och stöttning. De får dock se till att hålla det helt hemligt tills vi gått över vecka 12. Vill inte att hela världen ska veta och får vi missfall så skulle det göra mig väldigt ledsen om man får massa frågor -hur går det med bäbisen? osv.