Hoppar av resa, ångest!!!

Ja, det var väl inte det snyggaste tilltaget, men det har ju TS redan fattat. Låt den som är utan skuld kasta första stenen?

Ibland kan det vara bra att få lite ångest över dumma beslut (eller dumt långt tid innan beslut) just för att jag lär mig snabbare av obehaget. Det är väl lämpligt att be om ursäkt för det obetänksamma tilltaget, be om förlåtelse för att det blivit fel och erbjuda att ersätta ev. ekonomiska förluster. Och förklara att det är förståligt om karln tycker jag är ett kräk.

Men sedan får det väl ändå vara bra, det är ju liksom inte värt höger hand...
 
Undrar om Beundraren är upp över öronen förälskad och kär i Fanny eller om hon bara fyller hans bekräftelsebehov? Hur reagerade han på avhoppet? Ni kanske kan prata om saken, alldeles rakt och ohämmat och utan omsvep. Under den glassiga ytan kanske det finns en riktigt trevlig man, som bara TROR att han inte kan behålla en partner utan att imponera. Dvs en omogen man men det mesta kan ju mogna...ibland.....

I övrigt instämmer jag med de som menar, att värre saker kan man göra i livet än detta. TS har ju genom åren gett ett väldigt godhjärtat intryck, måste jag säga, och verkar inte vara den som direkt går över lik!
 
Det beror ju på hur förhållandet sett ut och hur länge det har varat, tycker jag

Det är inte okey att ta emot presenter om en sitter och kräks på människan
Det man har gett bort har man gett bort. I det här fallet blev det lite ovanligt mycket presenter, verkar det som, eftersom mannen tydligen har gott om pengar.

För mig känns det mer som en kränkning att ge tillbaka presenterna än att inte göra det. Jag skulle ta oerhört illa upp om någon kom och gav mig saker tillbaka som jag hade gett dem.
 
Utan att lägga någon som helst värdering i det hela; Ts hade ångest och kunde inte åka pga av det.

För mig är akut ångest likställt med vilken akut åkomma som helst, till exempel magsjuka, förkylning, feber osv.
Det finns ingen som någonsin skulle säga till en magsjuk person att skärp dig, kamma dig och res dig upp, typ.

Jag ser fram emot den dagen då psykiska sjukdomar och symtom tas på allvar och får samma status som fysiska åkommor. :bow:
Ångest kan faktiskt vara lika förlamande som kräksjuka.

"Väntar med spänning på eventuella påhopp" :crazy: ;)
 
Utan att lägga någon som helst värdering i det hela; Ts hade ångest och kunde inte åka pga av det.

För mig är akut ångest likställt med vilken akut åkomma som helst, till exempel magsjuka, förkylning, feber osv.
Det finns ingen som någonsin skulle säga till en magsjuk person att skärp dig, kamma dig och res dig upp, typ.

Jag ser fram emot den dagen då psykiska sjukdomar och symtom tas på allvar och får samma status som fysiska åkommor. :bow:
Ångest kan faktiskt vara lika förlamande som kräksjuka.

"Väntar med spänning på eventuella påhopp" :crazy: ;)

Och ändå skrev du:

Detta är verkligen off topic...
@Sporthorse har inte tänkt på din ålder, men när du skriver att du är SÅ ung så hade jag aldrig trott det. :o
Så klok och mogen som du verkar. :)

Det verkar som att jag får jobba på mina förutfattade meningar. :o :p

som svar till det här ganska fördömande inlägget:

Man behöver inte ens vara 50+. Jag är nästan hälften så gammal och hade aldrig haft mage att utnyttja någon så, för i mina ögon är det att utnyttja.

Mycket dåligt skött tycker jag! Men gjort är gjort och jag hade gett tillbaka alla presenter och betalat tillbaka resekostnaderna.

Märkligt, tycker jag.
 
Utan att lägga någon som helst värdering i det hela; Ts hade ångest och kunde inte åka pga av det.

För mig är akut ångest likställt med vilken akut åkomma som helst, till exempel magsjuka, förkylning, feber osv.
Det finns ingen som någonsin skulle säga till en magsjuk person att skärp dig, kamma dig och res dig upp, typ.

Jag ser fram emot den dagen då psykiska sjukdomar och symtom tas på allvar och får samma status som fysiska åkommor. :bow:
Ångest kan faktiskt vara lika förlamande som kräksjuka.

"Väntar med spänning på eventuella påhopp" :crazy: ;)

Ungefär så, jag sa till min ex-make att jag ville skiljas över Skype. Jag hade då haft dagliga panik och ångest attacker i nästan två månader. Jag hade varit hemma några veckor tidigare och då var det ännu värre, det var inte förens jag kom ifrån som jag äntligen insåg hur sjuk jag var och att jag behövde göra något drastiskt för att motverka det.

Hade jag inte gjort det över Skype vet jag inte hur länge jag hade fått vänta, med fortsatt ångest och panik attacker varje dag som antagligen hade förstört min karriär (och därmed orsakat ännu mer ångest).

Det hade varit trevligt att kunna ta det face to face, men jag hade nog inte tagit mig till den tidpunkten där det var möjligt :crazy: Det gav mig mer ångest att behöva fortsätta ett förhållande jag inte ville vara i då det kändes som att jag utnyttjade hans bättre ekonomi för egen vinning :(

Jag sitter inte precis och mår dåligt över det, det var den bästa lösningen för stunden, hade någon satt och klankat ner på mig just då över det hade jag mått ännu värre :crazy: Visserligen var det en av anledningarna till att i princip ingen visste om det förens fyra månader senare, det finns vissa jag jobbar med som vackert skulle sprida skit om hur dålig jag är som människa som inte väntade tills jag kunde göra det när jag såg honom + en massa annat om vad de nu kunde väntas tänka ut. Med noll och ingen förståelse för hur dåligt hur jag mådde då och hur mycket värre jag hade mått av sånt skitsnack.

TS - insikt för mig hade också kunnat koma några veckor tidigare, eller månader, eller år. Men det funkar inte att gå runt och gräma sig över det, ångestattacker är inte alltid särskilt logiska eller har en särskilt smart lösning (det är ju faktist rätt bra att det ens fanns en lösning även om den inte var optimal och hade kunnat komma tidigare).
 
Ingen mening att älta.
Gjort är gjort, be om ursäkt och jag hade personligen betalat tillbaka den ekonomiska skada personen fått lida efter förmåga. Tidsmässig och känslomässig skada kan man sällan göra så mycket åt.

Nej, TS mår förmodligen inte så bra, så nästa steg är väl att lyssna på sig själv från början och inte låta det gå så här långt.

Jag hade tagit en rejäl funderare på hur det kunnat bli såhär för att slippa hamna där igen.
 
Nej, TS mår förmodligen inte så bra, så nästa steg är väl att lyssna på sig själv från början och inte låta det gå så här långt.

Jag hade tagit en rejäl funderare på hur det kunnat bli såhär för att slippa hamna där igen.

Precis :) Det funkar ju inte så bra om man gör samma grej igen, då fanns det ju ingen insikt i hur det blev så där. Tyvärr hade i alla fall jag en väldigt stor del i att det blev som det blev, jag skulle helt enkelt ha gett upp förhållandet tidigare.

(och om någon vill veta, så är det sju resor värre att göra någon illa över Skype än när man är där :down:)
 
Jag har dumpat en kille efter en resa
Men jag betalade resan och uppehället själv

Jag satt inte heller och kräktes tiden vi dejtad

I detta fallet så har TS fått presenter och resor av killen, under tiden sitter hon och kräks

Inte okey, någonstans

(Får inte bort kursiv text)

Jag blev bjuden på resan. Det spelade ingen roll, jag ville hem, då åkte jag hem.
Stt ge tillbaka presenter är ju jätteskumt! Ska jag komma ihåg vad jag fått av folk om min relation med dem skulle ta slut? Aldrig. Känns det inte bra att ta emot nekar jag numer, men jag skulle aldrig lämna tillbaks saker.
 
Såhär mår jag.
Kag ringde min primäman so visst sa att jag är oetisk men att livet snurrar på så kam han hämta mig?
Jag rusade till bilen med min packade väska öooch bara Fredde backa
 
Såhär mår jag.
Kag ringde min primäman so visst sa att jag är oetisk men att livet snurrar på så kam han hämta mig?
Jag rusade till bilen med min packade väska öooch bara Fredde backa
Ja. Jag tror det är det bästa du kan göra. Eller ring en vän som hämtar dig.
Det låter som det snurrar på för fort
 
@FannyN Ibland gör man dumma saker. Ibland går det för fort. Även om det inte blir ett så fint avslut som det hade kunnat bli så gjorde du vad du behövde göra i den situation du befann dig i. Personligen tycker jag att det var tusen gånger bättre att avsluta innan resan, än att åka med och "hålla god min". Vad du får öva på till framtiden är att kanske inte låta det gå så långt. Men som sagt, alla gör saker som blir tokiga ibland. Det ligger i vår mänsklighet.

Vilken tur att du kunde ringa din primära! :) Ta det nu lugnt och låt dig själv landa i situationen. Det kommer en ny morgondag.
 
Allt är bra. Min bästa viktigaste älskade man är här. Vi ska hitta på nåt kul imorgon, vi har varit ihop länge, det här är rena skiten, jag bara klänger mig fast just nu
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Har en lååååång historia jag ska försöka göra kort. Vill höra utomståendes åsikter o höra om det här är rimligt och jag bara...
2 3
Svar
52
· Visningar
14 522
Senast: QueenLilith
·
Kropp & Själ Och man egentligen mest känner sig fånig? Egentligen har det här väl hållt på av och till sedan några år tillbaka men mest de senaste...
Svar
3
· Visningar
3 065
Senast: Meggan
·
Skola & Jobb Jag behöver lite tips och råd angående mitt problem, jag vet inte vad jag ska göra längre.. Fegade lite och valde att ha ett anonymt...
Svar
12
· Visningar
2 415
Senast: lizan
·
Äldre De 2 tjejer som jag räknar som bästa vänner är tvillingar och vi kan kalla dem A + B. A har sedan december bott på annan ort en bra...
Svar
5
· Visningar
1 163
Senast: Madonna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp