Septicemia
Trådstartare
Bakgrundsinfo:
Jag har min häst i mormors stall - har varit där hela livet, dvs 19 år. Mormor är f.n. bortrest och jag samt grannarna på gården har det fulla ansvaret för samtliga hästars välbefinnande. De är 4 shettisar, min inräknad.
Då och då kommer det ett par tjejer hit och får sköta om mormors ponnyer, även rida. Enligt mig är föräldrarna väldigt ansvarslösa som låter ungarna vara i ett okänt stall bland okända hästar och lämnar de vind för våg utan att ens ha koll på vad tjejerna gör där ute.
Det är inga småbarn, de är 12-13 år och rider på ridskola.
Mormor har klargjort flera gånger att de MÅSTE berätta att de kommit ut till stallet och vad de ska göra samt vilken/vilka hästar som de vill ta upp.
Jag tycker inte de bör rida någonstans själva då det flera gånger hänt att en häst kommit hemspringandes och de verkar inte inse faran med en lös häst travandes på vägarna, särskilt nu när det är kolsvart ute.
Jag har därför avsagt mig allt ansvar gällande småtjejer som vill rida den här veckan när mormor är bortrest. Hon är införstådd med detta och har skrivit tydliga lappar som hänger ute i stallet. Grannen vet också vad som gäller.
Det här hände idag:
Jag kom ut till stallet vid 16-tiden. Var lite lätt stressad då jag skulle hinnna pyssla med både den egna hästen samt fixa fodring, vattning och se över de andra hästarna innan 18:00.
Det var en jäkla dimma ute och mörkt så jag hade cyklat långsamt och var försenad.
Tog upp min ponny som stod vid vattenkaret själv. Tänkte inte över det mer, man ser inte de andra hästarna uppifrån grinden alla gånger.
Kom ner till stallet och upptäckte att 2 grimmor hängde vid ett par ringar. Inga hästar eller tjejer i sikte.
Efter ca 30 minuter hör jag bilbromsar skrika neråt vägen och får genast upp en bild av hur en ponny kastar sig framför bilen.
Springer ut (tack och lov kom ingen smäll efter bromstjutet) och möts av den ena shettisen, ensam i full karriär hemåt.
Får tag i honom och ställer in honom i stallet, kollar igenom efter ev. skador och undrar vad som hänt samt om någon är skadad.
Då jag inte hade den blekaste aning om var de kunde befinna sig valde jag att stanna kvar i stallet en liten stund för att se om de kom hemspringandes efter hästen. (Det har hänt innan)
Efter ca 20 minuter börjar oron verkligen komma. Tänk om de är långt härifrån? Har den andra hästen med slitit sig? Ligger någon svårt skadad i skogen? (Ja, ni vet säkert själva hur tankarna far iväg).
Efter ytterligare 5 minuter kommer båda tjejerna och den andra ponnyn tillbaka, ingen var skadad. När jag frågade var de varit så sa de att de varit nere på ridbanan och ridit som ligger lite över 100 m från stallet.
När jag frågade vart de tagit vägen efter att hästen slängt av den ena tjejen svarade de att de varit kvar där nere och ridit på den andra hästen istället.
Jag blev väldigt arg, poängterade att de INTE fick rida utan att be om lov, att lapparna i stallet innebar att ridning INTE var tillåtet när inte mormor var hemma, att det var mörkt ute och dimmigt och att man MÅSTE ha reflexer både på sig OCH hästen (alla var helt utan) samt att man inte bara struntar i en häst som sprungit sin väg, ÄVEN om den springer direkt till hagen och snällt ställer sig och väntar.
Efter det här så släppte de ner den ena hästen, men brydde sig inte alls om den andre som stod och skrek i stallet och ville ut, struntade i att städa undan efter sig och gick upp till sadelkammaren för att fika eller något.
Jag såg ut såhär och kände mig bara så arg så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.
Jag är egentligen inte lika arg på tjejerna som jag är på alla vuxna runtomkring dem. Flickorna själva gjorde ETT stort fel, de tog hästarna fast de visste att de inte fick. Men alla andra fel de gjorde, det är sådant som de faktiskt inte behöver ha varit medvetna om.
Jag tycker att deras föräldrar borde ha vett nog att ta kontakt med stallägaren själva och höra vad som gäller i stallet och vad det är för hästar.
Jag tycker att stallägaren (i det här fallet min mormor) borde vara noga med att informera om saker som reflexer, vad man bör göra om man ramlar av.
Dessutom är det även hennes uppgift att kontrollera hur pass rutinerade tjejerna är.
Gjorde jag någon nytta som skällde på flickorna? Jag är ju alltid i stallet men har väldigt sällan någon närmre kontakt med de (det är inte alltid de är ute, bara när föräldrarna kan/orkar skjutsa) , borde jag kanske försöka umgås lite med de och lära de lite allmänt "hästvett" eller lägga det jobbet på någon annan?
Jag känner att jag börjar bli litegrann som Stora Stygga Vargen som bara gnäller. De tycker säkert att jag är lite läskig med när jag kommer svartsminkad, med ringar i läppen, svartklädd och med världens kängor på mig direkt från skolan...
Jag har min häst i mormors stall - har varit där hela livet, dvs 19 år. Mormor är f.n. bortrest och jag samt grannarna på gården har det fulla ansvaret för samtliga hästars välbefinnande. De är 4 shettisar, min inräknad.
Då och då kommer det ett par tjejer hit och får sköta om mormors ponnyer, även rida. Enligt mig är föräldrarna väldigt ansvarslösa som låter ungarna vara i ett okänt stall bland okända hästar och lämnar de vind för våg utan att ens ha koll på vad tjejerna gör där ute.
Det är inga småbarn, de är 12-13 år och rider på ridskola.
Mormor har klargjort flera gånger att de MÅSTE berätta att de kommit ut till stallet och vad de ska göra samt vilken/vilka hästar som de vill ta upp.
Jag tycker inte de bör rida någonstans själva då det flera gånger hänt att en häst kommit hemspringandes och de verkar inte inse faran med en lös häst travandes på vägarna, särskilt nu när det är kolsvart ute.
Jag har därför avsagt mig allt ansvar gällande småtjejer som vill rida den här veckan när mormor är bortrest. Hon är införstådd med detta och har skrivit tydliga lappar som hänger ute i stallet. Grannen vet också vad som gäller.
Det här hände idag:
Jag kom ut till stallet vid 16-tiden. Var lite lätt stressad då jag skulle hinnna pyssla med både den egna hästen samt fixa fodring, vattning och se över de andra hästarna innan 18:00.
Det var en jäkla dimma ute och mörkt så jag hade cyklat långsamt och var försenad.
Tog upp min ponny som stod vid vattenkaret själv. Tänkte inte över det mer, man ser inte de andra hästarna uppifrån grinden alla gånger.
Kom ner till stallet och upptäckte att 2 grimmor hängde vid ett par ringar. Inga hästar eller tjejer i sikte.
Efter ca 30 minuter hör jag bilbromsar skrika neråt vägen och får genast upp en bild av hur en ponny kastar sig framför bilen.
Springer ut (tack och lov kom ingen smäll efter bromstjutet) och möts av den ena shettisen, ensam i full karriär hemåt.
Får tag i honom och ställer in honom i stallet, kollar igenom efter ev. skador och undrar vad som hänt samt om någon är skadad.
Då jag inte hade den blekaste aning om var de kunde befinna sig valde jag att stanna kvar i stallet en liten stund för att se om de kom hemspringandes efter hästen. (Det har hänt innan)
Efter ca 20 minuter börjar oron verkligen komma. Tänk om de är långt härifrån? Har den andra hästen med slitit sig? Ligger någon svårt skadad i skogen? (Ja, ni vet säkert själva hur tankarna far iväg).
Efter ytterligare 5 minuter kommer båda tjejerna och den andra ponnyn tillbaka, ingen var skadad. När jag frågade var de varit så sa de att de varit nere på ridbanan och ridit som ligger lite över 100 m från stallet.
När jag frågade vart de tagit vägen efter att hästen slängt av den ena tjejen svarade de att de varit kvar där nere och ridit på den andra hästen istället.
Jag blev väldigt arg, poängterade att de INTE fick rida utan att be om lov, att lapparna i stallet innebar att ridning INTE var tillåtet när inte mormor var hemma, att det var mörkt ute och dimmigt och att man MÅSTE ha reflexer både på sig OCH hästen (alla var helt utan) samt att man inte bara struntar i en häst som sprungit sin väg, ÄVEN om den springer direkt till hagen och snällt ställer sig och väntar.
Efter det här så släppte de ner den ena hästen, men brydde sig inte alls om den andre som stod och skrek i stallet och ville ut, struntade i att städa undan efter sig och gick upp till sadelkammaren för att fika eller något.
Jag såg ut såhär och kände mig bara så arg så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.
Jag är egentligen inte lika arg på tjejerna som jag är på alla vuxna runtomkring dem. Flickorna själva gjorde ETT stort fel, de tog hästarna fast de visste att de inte fick. Men alla andra fel de gjorde, det är sådant som de faktiskt inte behöver ha varit medvetna om.
Jag tycker att deras föräldrar borde ha vett nog att ta kontakt med stallägaren själva och höra vad som gäller i stallet och vad det är för hästar.
Jag tycker att stallägaren (i det här fallet min mormor) borde vara noga med att informera om saker som reflexer, vad man bör göra om man ramlar av.
Dessutom är det även hennes uppgift att kontrollera hur pass rutinerade tjejerna är.
Gjorde jag någon nytta som skällde på flickorna? Jag är ju alltid i stallet men har väldigt sällan någon närmre kontakt med de (det är inte alltid de är ute, bara när föräldrarna kan/orkar skjutsa) , borde jag kanske försöka umgås lite med de och lära de lite allmänt "hästvett" eller lägga det jobbet på någon annan?
Jag känner att jag börjar bli litegrann som Stora Stygga Vargen som bara gnäller. De tycker säkert att jag är lite läskig med när jag kommer svartsminkad, med ringar i läppen, svartklädd och med världens kängor på mig direkt från skolan...