Jag tror att du helt missar poängen, folkdräkten har aldrig tillhört en förtryckt folkgrupp, det har aldrig varit förbjudet att bäras och kan inte tolkas på samma sätt som till exempel en fjäderskrud. Folkdräkten som den ser ut idag togs fram av en överklass och användes av både överklass och så småningom av allmogen. Dalarnas olika folkdräkter är de som är mest knutna till allmogen men trycken på bomullstyger vilket är det som skiljer dem åt dyker inte upp förrns i slutet av 1800-talet och samma mönster går att återfinna i Indien, ända från 1000-talet kanske till och med tidigare. Så vem äger då rätten till mönstret?
Samerna har en helt annan historia än vad folkdräkten har, hade de inte blivit förtryckta och utpekade på ett sätt som är helt orimligt, det skedde i början av 1900-talet och tyvärr har väl uppdelningen varit väldigt godtycklig, folk som var släkt kunde delas och den ena blev utpekad som same och förlorade en hel del rättigheter, den andre blev utpekad som svensk och fick vissa rättigheter. Det försöker man rätt till idag men hade inte förtrycket av samer funnits så hade det inte heller varit CA att använda sig av deras dräkter, antagligen hade de inte heller bevarats på samma sätt, eftersom en förtryckt grupp ofta värnar om sina egenheter. Men idag är de att anse som en minoritetsgrupp, på samma sätt som tex romer, de är också invandrade men på grund av hur de har behandlats i Sverige så har de fått en särställning på gott och ont.
Jag tror att du helt har missförstått vad det här handlar om, det handlar inte om vem som har bott längst på en plats osv utan hur olika grupper har bemötts av den starkaste makten.
Delar av det du skriver i ditt första stycke är just poängen. Nämligen att alla folks historia i Eurasien är sammanblandad. Och alla grupper har migrerat, från förtryck, för att inte sällan bli förtryckare.
Att samer är en grupp med särskild kultur och eget språk har jag sagt emot det? Var då? Jag inget emot att se samer som en nationell minoritet. Att de däremot ska status som "urbefolkning" enligt FN:s definition vill jag ifrågasätta.
Och jag hävdar hur som helst, att det förtryck (observera jag förnekar inte förtryck av samer) av samer, som skett i Sverige, inte på något sätt liknar t.ex. hur kolonialmakten (eller rättare sagt kung Leopold) betedde sig i Belgiska Kongo, eller hur Nordamerikanska ursprungsbefolkning fördrevs och systematiskt dödades.
Vilka rättigheter vem har haft eller fått, hur mycket någon grupp förtryckt och misshandlats av svenska myndigheter, och i vilken ordning, vad avser Sveriges samer, jämfört med Sveriges allmoge, jämfört med romer eller Sveriges arbetare i samband med industrialiseringens början kan man dock diskutera, om man vågar ha ett öppet sinne:
Ett exempel på förtryck, liknande det mot samerna är tvångsförflyttningen av större delen av Sveriges landsortsbefolkning i samband med laga skiftet.
Myndigheterna tog och tvångsmässigt slog ihop böndernas ägor till sammanhängande stycken, och tvingade gårdsägarna att på på sina ägor. Man slog sönder byarna, samarbetsformerna runt jordbruket, och tvingade folk att riva sina hus och bygga nytt på sina ägor. Ett övergrepp skulle vi säga idag, eller hur? Men eftersom det hände för ungefär 200 år sedan (de i Dalarna kämpar förresten fortfarande emot...), och centralmakten skriver historien, så är det här inte alls beskrivet som övergrepp i de vanliga historieböckerna...Med hjälp av införandet av folkskolan under samma tid som skiftet fortfarande pågick, kunde centralmakten ytterligare föra propaganda för sin sak...
Vi talar om ett Sverige utan demokrati, med liten pressfrihet, där de obesuttna rent allmänt behandlades som skit, och helt saknade rättigheter.
Sverige blir de facto egentligen inte demokratiskt förrän den kvinnliga rösträtten infördes 1919 (första val 1921).
Människor hanterades godtyckligt under hela den odemokratiska tiden, och även senare, inte enbart samer. Hela 1920 och 1930-talet är en sorglig uppvisning i ett slags början på ett demokratiskt samhälle, men där godtycke fortfarande råder, inte minst gäller det för lokala myndigheter.
Att samer kräver en särställning av "sitt" förtryck, och också har lyckats få "sitt" förtryck erkänt är väl bara att gratulera, och en skickligt genomförd propaganda seger.
Kulturell appropriering och samer, och samisk kultur: När man reser norröver, så hittar man många ställen där olika former av sameslöjd säljs. Kan överhuvudtaget denna slöjd säljas, för att sedan nyttjas av köparen?
De populära knivarna, silversmycken med mera? Kan en icke same bära ett smycke, som finns till salu, som är innehåller traditionella samiska symboler?
Om dessa föremål eller kläddetaljer inte kan nyttjas annat än inom gruppen samer, så minskar väl avsättningen av hantverksalstren rejält, och så bidrar man till att ta död på hantverksformen. Men varför säljer man, om man inte vill att det ska användas?
Jag ser teorin om kulturell appropriering som en variant på förvänd do-good, som egentligen aldrig kan appliceras i generella termer, och som är begränsande, både för dem som skulle kunna "skadas" och för dem som skulle kunna sägas utnyttja kulturella element.
Teorin befrämjar inte dialog mellan människor, utan istället stympar den ett potentiellt samtal, eller en potentiell ökad förståelse genom att förbjuda och skapa självcensur.
Vad som är kulturell appropriering, är också väldigt svårt att förstå, och kan överhuvudtaget den, låt oss kalla den privilegierad delen av befolkningen avgöra vad som är rimligt och korrekt användande av musikaliska influenser, kläddetaljer eller, för den delen språkliga uttryck.
Teorin skapar en "skitnödig" rädsla för att stöta sig med någon, som man ofta inte ens vet vem man riskerar att stöta sig med.
Men visst, låt oss sluta att använda alla musikaliska uttryckssätt som kommer från andra kulturer, bära kläder som uppfunnits på andra ställen än där vi själva bor, och krypa ner i var sin pappkartong istället.
Jag får nya tankar varje gång jag öppnar tråden och jag hoppas att de ska mogna till kunskap och insikter... samtidigt som flera sagt det viktigaste: blir någon sårad är det fel
