Retrievertråden

[AraSlei]

Nej det har jag inte, men kan absolut vara värt att testa om problemet återkommer, tack!

Jag tycker det brukar fungera bra för att liksom ”boxa in dem” lite, när de inte riktigt förstår att apporten ska hela vägen fram

 

[AraSlei]

L har vilat sedan vi kom hem från UK, och idag satte jag mig med hans träningsdagbok och gjorde en liten plan för hur vi ska lägga upp träningen resten av året.
Vi kommer ha tre fokusområden - linjer, att hålla området i närsöket och fotgåendet. Han har haft ett bra fotgående innan, men tyckte han blev lite pushig i UK så det behöver vi lägga lite tid på nu.

Tränade ett pass med honom sedan, och det gick bra! Lagom svårt - utmanande men genomförbart - och allmänt fint att bara få träna med min lilla svarta hund igen

 

[Johanna1988]

Hur skulle ni ”lära om” linjetag? (Vi tränade i helgen men hon som är bra på detta var såklart sjuk, så ska fråga henne på plats med som det honom). Men han har iaf börjat ”snedda” på linjetagen. Alltså han gör inga raka linjer längre. (Funderar på om det kan ha att gör a med att vi tränat bruks och uppletande ett tag? ). Går jag rakt ut och visa och släpptes honom sen så kan han ändå ”snedda”?

 

[AraSlei]

Hur skulle ni ”lära om” linjetag? (Vi tränade i helgen men hon som är bra på detta var såklart sjuk, så ska fråga henne på plats med som det honom). Men han har iaf börjat ”snedda” på linjetagen. Alltså han gör inga raka linjer längre. (Funderar på om det kan ha att gör a med att vi tränat bruks och uppletande ett tag? ). Går jag rakt ut och visa och släpptes honom sen så kan han ändå ”snedda”?

Lite frågor först:
Hur har du lärt in linjetagen? Går han på helt blinda, dvs osynliga och ospårade på ny plats?
Vad gör du när han springer snett? Hur springer han snett, dvs viker han av helt från linjen eller håller han linjen bra men kommer inte precis dit du pekar?

 

[_Zacke_]

Skulle äntligen fått åkt och tränat med uppfödaren i helgen men dottern blev magsjuk så vi fick avboka blir nytt försök i mellandagarna. Ska bli så kul att få lite träningstips hur vi kan träna vidare och vad vi ska tänka på.

 

[Johanna1988]

Lite frågor först:
Hur har du lärt in linjetagen? Går han på helt blinda, dvs osynliga och ospårade på ny plats?
Vad gör du när han springer snett? Hur springer han snett, dvs viker han av helt från linjen eller håller han linjen bra men kommer inte precis dit du pekar?

Gått ut först och lagt dummien, så han sett, sen gått mer och mer i båge, men ändå skickat rakt sas.
Han går på helt blinda , osynliga, ospårade, ja.
Alltså just nu gör vi bara om det fast kortare Kanske måste börja helt om?
Alltså han viker av men springer åt rätt håll, han vänder ju inte helt. Han springer ut och sen kan han som svänga av lite, eller springa ut svänga av och tillbaka, och svänga ut lite åt andra hållet. (Alltså visar jag åt vänster springer han ju inte till höger sas ).

 

[AraSlei]

Gått ut först och lagt dummien, så han sett, sen gått mer och mer i båge, men ändå skickat rakt sas.
Han går på helt blinda , osynliga, ospårade, ja.
Alltså just nu gör vi bara om det fast kortare Kanske måste börja helt om?
Alltså han viker av men springer åt rätt håll, han vänder ju inte helt. Han springer ut och sen kan han som svänga av lite, eller springa ut svänga av och tillbaka, och svänga ut lite åt andra hållet. (Alltså visar jag åt vänster springer han ju inte till höger sas ).

Så det är egentligen mer att hålla linjen som är problemet?

Jag tänker så här: vet jag att mina hundar kan något, t ex springa rakt fram tills jag ber dem om något annat, så hade jag rättat till linjen i stället för att backa i träningen jag gör det genom att avbryta med ett ”nejnej det är fel” eller liknande, och sedan kallar jag hem och skickar om från samma ställe. Händer samma sak igen, går jag lite närmare nästa gång och skickar om. Om det hade varit något annat beteende han kan, t ex sitt, så hade man ju inte backat träningen tänker jag.

Jag kör mina helt blint, dvs innan träningspasset går jag och sätter ut alla apporter så de är ute innan jag plockar ut min hund. Jag är noga med att gå i en ”ytterkant”, dvs jag vill inte ha några spår till apporten som hunden kan springa i.
När jag linar upp honom, sätter ner handen och säger ”go back” så vill jag att han ska fästa blicken rakt fram och springa dit i full fart för att han litar på att om jag har sagt att det finns något där ute, så finns det något där ute.

Om jag känner att hunden inte förstår uppgiften helt, dvs fäst blicken dit min förare pekar och spring rakt dit tills annan instruktion kommer, så hade jag backat.
Fortfarande helt blint och ospårat, men med stående vita apporter och kortare håll. Målet är att precis innan hunden börjar vingla på linjen, så får den en synträff på apporten. På så sätt bygger jag förtroende i hunden.

Jag kampanjar långa linjer med ett högre tempo just nu, så jag kör en del stående vita i träningen. Eftersom fokus är att öka fart och målmedvetenhet på långa linjer, vill jag inte att han ska behöva stopp - närsök innan han hittar, utan bara ”full fart framåt” så finns det något där.

Be också någon titta/filma när du linar upp honom. Står han rakt? Trycker du honom något i sidled när du sätter ner handen? Har han låst blicken innan du skickar?

 

[_Zacke_]

Så det är egentligen mer att hålla linjen som är problemet?

Jag tänker så här: vet jag att mina hundar kan något, t ex springa rakt fram tills jag ber dem om något annat, så hade jag rättat till linjen i stället för att backa i träningen jag gör det genom att avbryta med ett ”nejnej det är fel” eller liknande, och sedan kallar jag hem och skickar om från samma ställe. Händer samma sak igen, går jag lite närmare nästa gång och skickar om. Om det hade varit något annat beteende han kan, t ex sitt, så hade man ju inte backat träningen tänker jag.

Jag kör mina helt blint, dvs innan träningspasset går jag och sätter ut alla apporter så de är ute innan jag plockar ut min hund. Jag är noga med att gå i en ”ytterkant”, dvs jag vill inte ha några spår till apporten som hunden kan springa i.
När jag linar upp honom, sätter ner handen och säger ”go back” så vill jag att han ska fästa blicken rakt fram och springa dit i full fart för att han litar på att om jag har sagt att det finns något där ute, så finns det något där ute.

Om jag känner att hunden inte förstår uppgiften helt, dvs fäst blicken dit min förare pekar och spring rakt dit tills annan instruktion kommer, så hade jag backat.
Fortfarande helt blint och ospårat, men med stående vita apporter och kortare håll. Målet är att precis innan hunden börjar vingla på linjen, så får den en synträff på apporten. På så sätt bygger jag förtroende i hunden.

Jag kampanjar långa linjer med ett högre tempo just nu, så jag kör en del stående vita i träningen. Eftersom fokus är att öka fart och målmedvetenhet på långa linjer, vill jag inte att han ska behöva stopp - närsök innan han hittar, utan bara ”full fart framåt” så finns det något där.

Be också någon titta/filma när du linar upp honom. Står han rakt? Trycker du honom något i sidled när du sätter ner handen? Har han låst blicken innan du skickar?

Det är så intressant att läsa det du skriver för mig som nybörjare som vill lära mig allt
Det är väldigt häftigt att se en duktig lättstyrd apportör. Men en sak som jag funderar på. När man tränar mycket dirigering och kommer så långt att man kan styra hunden precis dit man vill, riskerar man då att tappa hundens självständighet och egen förmåga att leta och hitta? Finns det risk att hunden hela tiden väntar på direktiv ifrån föraren om den blir osäker? Som jag känner just nu så är inte mitt mål varken prov eller tävling på dummies(men så klart träning), målet är att ut och jaga fågel. Fattar ju så klart att lydnaden är superviktig och att man så klart måste kunna styra sin hund under jakten, annars skulle det ju bli kaos. Men kan det bli för mycket? Eller tränar man självständigheten på ett annat sätt?
Det kan ju bli så att jag inte vet vart fågeln tog vägen om den är skammad och drar iväg, då vill jag ju att han självständigt letar rätt på den och inte frågar mig. Lägger man upp träningen annorlunda för en retriver som "bara" ska få vara jakthund mot en hund som man vill tävla i apportering med?

 

[AraSlei]

Det är så intressant att läsa det du skriver för mig som nybörjare som vill lära mig allt
Det är väldigt häftigt att se en duktig lättstyrd apportör. Men en sak som jag funderar på. När man tränar mycket dirigering och kommer så långt att man kan styra hunden precis dit man vill, riskerar man då att tappa hundens självständighet och egen förmåga att leta och hitta? Finns det risk att hunden hela tiden väntar på direktiv ifrån föraren om den blir osäker? Som jag känner just nu så är inte mitt mål varken prov eller tävling på dummies(men så klart träning), målet är att ut och jaga fågel. Fattar ju så klart att lydnaden är superviktig och att man så klart måste kunna styra sin hund under jakten, annars skulle det ju bli kaos. Men kan det bli för mycket? Eller tränar man självständigheten på ett annat sätt?
Det kan ju bli så att jag inte vet vart fågeln tog vägen om den är skammad och drar iväg, då vill jag ju att han självständigt letar rätt på den och inte frågar mig. Lägger man upp träningen annorlunda för en retriver som "bara" ska få vara jakthund mot en hund som man vill tävla i apportering med?

Jo, allt dirigeringsarbete påverkar självständigheten, så det är en evig balansgång man vill ha lika mycket i båda vågskålarna, men jag tror inte att man kan ha en för lydig hund. Däremot kan man ha en hund som brister i självständighet, och det är lika ”illa” som en hund som är för självständig. Jag tror dock man gör en tankevurpa om man tänker att en lydig hund = en osjälvständig hund. En lydig hund ska ju även kunna jaha självständigt, men inte utan att jag ber den. Den är helt enkelt bara i kontroll

Vi förväntar ju oss otroligt mycket av våra retrievers. En dirigering t ex är ju en mix av total lydnad och självständigt arbete under lydnad.
I skicket ska de stänga av näsan, gå dit vi pekar. Stoppsignal - sök i området, vilket är ett självständigt arbete men ändå under en viss kontroll - leta där jag har bett dig. Är den i fel område ska man dessutom kunna stoppa den från att jaga och ha omedelbar åtlydnad på en stoppsignal och t ex ett sidotecken. Här är det viktigaste att kunna läsa sin hund. Jagar den eller springer den bara i området? Har den en löpa när den lämnar området, behöver den lämna för att hämta vind eller tar den bara för mycket egna initiativ?

En markering är ju i stort ett självständigt arbete där hunden löser uppgiften själv, om den inte behöver hjälp dvs. Står jag på en jakt och skickar min hund på en markering som den sett lika mycket som jag, så förväntar jag mig att den löser uppgiften. Men ser jag att han dyker upp på helt fel plats så hjälper jag så klart honom tillbaka till rätt område, annars är risken att de stör jakten eller hämtar fel fågel. Jag vill ju vara säker på att den hämtar den där skadeskjutna fågeln jag skickade på, och inte en död som ligger i ett angränsande område

På ett eftersök är ju hunden helt självständig.

Mitt mål är att kunna träna på samma sätt för jakt som för prov, och att jakten inte ska ”förstöra” min provhund. Men visst är det så att man behöver släppa en del på lydnaden på en jakt, särskilt om det är en såld jakt och man bara är där som apportör.

 

[Johanna1988]

Så det är egentligen mer att hålla linjen som är problemet?

Jag tänker så här: vet jag att mina hundar kan något, t ex springa rakt fram tills jag ber dem om något annat, så hade jag rättat till linjen i stället för att backa i träningen jag gör det genom att avbryta med ett ”nejnej det är fel” eller liknande, och sedan kallar jag hem och skickar om från samma ställe. Händer samma sak igen, går jag lite närmare nästa gång och skickar om. Om det hade varit något annat beteende han kan, t ex sitt, så hade man ju inte backat träningen tänker jag.

Jag kör mina helt blint, dvs innan träningspasset går jag och sätter ut alla apporter så de är ute innan jag plockar ut min hund. Jag är noga med att gå i en ”ytterkant”, dvs jag vill inte ha några spår till apporten som hunden kan springa i.
När jag linar upp honom, sätter ner handen och säger ”go back” så vill jag att han ska fästa blicken rakt fram och springa dit i full fart för att han litar på att om jag har sagt att det finns något där ute, så finns det något där ute.

Om jag känner att hunden inte förstår uppgiften helt, dvs fäst blicken dit min förare pekar och spring rakt dit tills annan instruktion kommer, så hade jag backat.
Fortfarande helt blint och ospårat, men med stående vita apporter och kortare håll. Målet är att precis innan hunden börjar vingla på linjen, så får den en synträff på apporten. På så sätt bygger jag förtroende i hunden.

Jag kampanjar långa linjer med ett högre tempo just nu, så jag kör en del stående vita i träningen. Eftersom fokus är att öka fart och målmedvetenhet på långa linjer, vill jag inte att han ska behöva stopp - närsök innan han hittar, utan bara ”full fart framåt” så finns det något där.

Be också någon titta/filma när du linar upp honom. Står han rakt? Trycker du honom något i sidled när du sätter ner handen? Har han låst blicken innan du skickar?

Ja, precis.

Be någon filma var ju jättebra, borde jag tänkt på, haha. Mycket möjligt att han inte låst blicken eller att jag faktisk skickar lite fel. Ett problem kan också vara att jag blir irriterad

Nä, du har helt rätt, igår gick det bra, men då var i i en miljö vi BARA kört linjetag och markeringar, en van miljö för honom. Dock KAN han ju detta (som du säger) jag tycker inte det borde vara att han fått för sig att det är miljöbetingat. (Han hr ju gjort bra i andra miljöer innan). Men ska absolut be någon titta (på mig).

Upplever att långa linjetag funkar bättre.

 

[AraSlei]

Kort sagt - du har otroligt mycket mer nytta av en lydig hund på jakt, än en hund som är för självständig.

Det är för de skammade fåglarna vi behöver våra hundar, och då måste de ha balansen mellan lydnad och självständigt arbete och egenskaper på plats.

Om det skjuts fyra fåglar samtidigt och tre är döda, är det ju den fjärde som är skadad som vi vill ha tag i. Med en lydig hund får man in den fjärde. Du säger åt den att låta bli de döda och tar den till rätt område för den skadade. Ber den att jaga på rätt plats och väntar på att hunden får fatt i fågeln. Både lydnad - låt bli den och den, gå dit jag pekar- och självständigt arbete - jag har tagit dig till rätt område och bett dig jaga, nu är det upp till dig att hitta fågeln.

Med en hund som jagar för mycket efter eget huvud kanske du får in de tre döda innan den ens börjar jaga på den fjärde, för att de tre döda råkade ligga närmst. Är den fjärde då en fasan som bara har en lätt vingträff, får du aldrig tag i den

 

[AraSlei]

Ja, precis.

Be någon filma var ju jättebra, borde jag tänkt på, haha. Mycket möjligt att han inte låst blicken eller att jag faktisk skickar lite fel. Ett problem kan också vara att jag blir irriterad

Nä, du har helt rätt, igår gick det bra, men då var i i en miljö vi BARA kört linjetag och markeringar, en van miljö för honom. Dock KAN han ju detta (som du säger) jag tycker inte det borde vara att han fått för sig att det är miljöbetingat. (Han hr ju gjort bra i andra miljöer innan). Men ska absolut be någon titta (på mig).

Upplever att långa linjetag funkar bättre.

Har han inte låst blicken är det ju lite svårt för honom att veta vart han ska ta vägen ofta ser man på hundar som är osäkra på linjerna att de flackar lite med blicken, och ofta så går svansarna lite. De flesta hundar som låser blicken, låser också fast svansen helt stilla - de har en tydlig riktning redan innan de gått iväg.

Är det miljöbetingat så kan han det inte helt. Då behöver du generalisera linjeträningen mera Han ska ju kunna göra ett linjetag genom ett område där du precis kört ett sök, eller över en gammal lega t ex.

Filma är guld värt! Det kan man ju göra även när man tränar själv

 

[Johanna1988]

Nä precis, och vi kan ju det här egentligen. Men det var ett bra tips att filma, ska absolut börja där, för det är inte omöjligt alls att detta är mitt fel

Ska hålla honom lite också så han verkligen låser blicken, kan vara att jag släppt för tidigt med!

Tusen tack för du orkar svara!

 

[AraSlei]

Nä precis, och vi kan ju det här egentligen. Men det var ett bra tips att filma, ska absolut börja där, för det är inte omöjligt alls att detta är mitt fel

Ska hålla honom lite också så han verkligen låser blicken, kan vara att jag släppt för tidigt med!

Tusen tack för du orkar svara!

Det är ju oftast vårt fel

Testa det, och glöm inte titta ner på honom innan du skickar ställ upp honom noga, se så han är i rätt position när du stannar. Detta är viktigt - ett dåligt skick börjar ofta med ett dåligt fotgående.
Sätt ner handen och visa vägen ut, släng en snabb blick på honom så du ser att han står rakt i den riktningen du vill skicka honom och att han låst blicken, skicka

Hjälper gärna till om jag kan

 

[_Zacke_]

@AraSlei Tack för ditt svar då förstår jag bättre hur man ska tänka!

Nästa fråga, som kanske är för bred att svara på här men hur lägger du upp träningen när du går över från dummy till fågel första gången? Har så fina avlämningar med dummie men vet inte hur jag på bästa sätt får med dom när jag börjar med kallvilt senare. Är rädd att han ska tycka för mycket om fågeln och dra iväg med den på ärevarv för han har visat väldigt stort intresse kan jag börja med att bara ha honom sitta framför mig och låta honom hålla som jag tränat med dummyn? Är det bättre att bara börja med vingar på en dummy eller en hel fågel(typ kaja) direkt?
Det kanske blir ett ickeproblem men vill vara förberedd så det blir rätt. Har sett en labbe som kunde få för sig att dra iväg med fågeln och sluka den där vill jag inte hamna

 

[AraSlei]

@AraSlei Tack för ditt svar då förstår jag bättre hur man ska tänka!

Nästa fråga, som kanske är för bred att svara på här men hur lägger du upp träningen när du går över från dummy till fågel första gången? Har så fina avlämningar med dummie men vet inte hur jag på bästa sätt får med dom när jag börjar med kallvilt senare. Är rädd att han ska tycka för mycket om fågeln och dra iväg med den på ärevarv för han har visat väldigt stort intresse kan jag börja med att bara ha honom sitta framför mig och låta honom hålla som jag tränat med dummyn? Är det bättre att bara börja med vingar på en dummy eller en hel fågel(typ kaja) direkt?
Det kanske blir ett ickeproblem men vill vara förberedd så det blir rätt. Har sett en labbe som kunde få för sig att dra iväg med fågeln och sluka den där vill jag inte hamna

Jag gör precis som jag gör när jag introducerar dummies, men man kan i regel gå snabbare fram med fågel eftersom de har en grundförståelse för konceptet är du orolig för att han ska dra iväg, så har du bara på ett koppel.

Jag brukar börja med typ en and eller en fasan. Matfågel brukar vara enklast att introducera brukar undvika duva, de dunar så mycket.

 

[YlvaG]

Hur tänker ni angående färger på dummies? Skulle vilja införskaffa några då jag gärna kommer vilja köra lite "strukturerad" apportering som aktivering. Gäller en mellanpudel så är inte för prov eller riktig jakt, om det inte helt plötsligt ska skjutas gråsparvar

Är det ngn färg man helt ska undvika?

 

[_Zacke_]

Jag gör precis som jag gör när jag introducerar dummies, men man kan i regel gå snabbare fram med fågel eftersom de har en grundförståelse för konceptet är du orolig för att han ska dra iväg, så har du bara på ett koppel.

Jag brukar börja med typ en and eller en fasan. Matfågel brukar vara enklast att introducera brukar undvika duva, de dunar så mycket.

Tack för att du tar dig tid att svara, det är verkligen till stor hjälp i funderingarna

 

[AraSlei]

Tack för att du tar dig tid att svara, det är verkligen till stor hjälp i funderingarna

Jag svarar gärna på det jag kan, utifrån hur jag tränar. Bara roligt om det kan vara till hjälp!

 

[AraSlei]

Hur tänker ni angående färger på dummies? Skulle vilja införskaffa några då jag gärna kommer vilja köra lite "strukturerad" apportering som aktivering. Gäller en mellanpudel så är inte för prov eller riktig jakt, om det inte helt plötsligt ska skjutas gråsparvar

Är det ngn färg man helt ska undvika?

Olika färger har olika syften

Det är egentligen först när man börjar köra markeringar och dirigeringar som färgerna på dummiesarna börjar spela roll.

När jag introducerar markeringar vill jag ha apporter som syns, jag vill att hunden ska gå mer på synen än på nosen.
Samma med dirigeringarna, jag vill ha tydliga, vita apporter i början.
Ljusa dummies brukar vara hopplösa att hålla ljusa, så jag brukar tejpa mina med vit silvertejp för att de ska synas ordentligt.

När jag vill flytta över fokus från ögon till nos byter jag färg till t ex grönt eller orange