Ridskoleryttare 2013

[Masqueradee]

Sv: Ridskoleryttare 2013

*KL*
Vi har två veckor kvar på terminen och sedan drar våra julkurser igång här också
För mig blir det ett en-dagsläger med WE-inriktning (2 ban-träningar) och ett två-dagars dressyrläger inkl 2 teorilektioner.

Hur brukar era kurser vara upplagda? Hur många dagar brukar lägren vara, vad gör nu?

 

[Derivata]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Åh va roligt, blir lite avis faktiskt. Jag skulle också vilja rida dressyr för någon som är väldigt duktig, men just nu måste jag nog försöka få bättre koll på mina grunder innan jag bör fortsätta. Drömma kan man. :P

Jag skulle nog säga tvärt om, vänta inte med att rida för någon som är jätteduktig, de brukar ofta vara väldigt duktiga just för att de är noga med grunderna och alltid återgå till grunderna när något inte fungerar. De tränare/ridlärare som inte har lika mycket erfarenhet och rutin brukar kunna bli lite väl entusiastiska och vilja gå framåt lite för mycket i all välmening (för att man tror att eleven ska ledsna annars).

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Det är min erfarenhet också - ju kunnigare tränare, ju mer grundridning. Är tränaren duktig så kan man ju göra det enkla svårt också, det behöver inte vara så mycket "krumelurer" för att det ska bli intressant. Att göra enkla saker väl är oftast alldeles tillräckligt stor utmaning.

*kl*

Har lite tappat styrfarten i min ridning, och är lite vankelmodig om hur jag ska göra i fortsättningen. Jag rider ju i en hoppgrupp, men har verkligen haft svårt att hitta knapparna på den häst jag haft den här terminen. Det är en jättefin häst som hoppar hus, men väldigt lätt blir stark och framtung efter hinder, och även kan bocka rejält efteråt. Så det har blivit några rätt vådliga vurpor, vilket inte känns så kul förstås, är lite orolig att jag ska slå mig ordentligt och skada mig förr eller senare.

Sluta i hoppgruppen? Byta ridskola?

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Kan du inte kolla om det finns möjlighet att byta häst då? Jag menar om du trivs på ridskolan och i hoppgruppen i övrigt så känns det ju lite drastiskt att sluta för att du har en häst du inte kommer överens med? Jag har blivit sån att jag inte heller har någon lust att rida hästar där risken är stor att jag kommer att skada mig så i ditt läge skulle jag säga till att det inte känns bra att fortsätta med den hästen.

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Nej, det finns ingen lämplig häst att byta till, tyvärr. Då hade jag föreslagit det, såklart. Det finns ett par andra hästar lediga som jag skulle kunna byta till, men då hoppar de klart sämre. Jag gillar försiktiga hästar, har haft lite mer "träbenta" hästar också, men det är i längden inte så kul när man nästan aldrig kommer runt felfritt för att det blir ett pet eller tre varenda runda.

Har ridit på den ridskola jag rider på sedan 1985, och för samma ridlärare sen 1990 eller så, och ibland tänker jag att det vore bra med lite omväxling. Ridläraren är bra på många sätt, men har sina sidor som alla människor, som jag ibland kan bli lite less på. Har väldigt tydliga favoriter, svår att prata med, osv. Finns många fördelar såklart, annars hade jag inte varit kvar så länge - största fördelen är såklart att jag känner alla, och att vi har ett system där man kan skapa lite relation med de hästar man trivs bäst med, och inte förväntas byta runt hela tiden.

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Jaha men då är det ju lite svårare.

En ridlärare man ridit för så länge kan ju ens ridning utan och innan som kan vara bra på ett sätt. Men det behöver ju inte alltid vara positivt heller. Ibland tror jag att det kan vara väldigt utvecklande att byta ridlärare för att få lite nya ögon på sig och nya ideer.

De flesta ridlärare och tränare har ju sina saker de är lite extra duktiga på och jag känner ofta att jag utvecklat nya sidor i min ridning de gånger jag av olika anledningar bytt tränare/ridlärare. Och även om de finns de som jag gillat mer än andra så kan jag nog säga att de flesta av dem har gett mig nya aha upplevelser som tagit ridningen ett steg framåt.

Du kanske kan kolla upp lite ridskolor som verkar intressanta? Åk dit och kolla lite för att få känsla för hur deras system fungerar, hästar, ridlärare och upplägg. Även stämningen på en ridskola är viktig för att man ska trivas tycker jag.

Sen om du hittar någon som verkar intressant så kan du ju alltid testa ett tag, och känns det sen inte bra så kanske möjligheten att komma tillbaka till din gamla ridskola fortfarande finns?

Alla ridskolor har ju sina för- och nackdelar men det finns säkert fler ridskolor som skulle kunna tilltala dig om du bara kollar runt lite. Du bor väll Sthlm som jag? Här finns det ju rätt mycket att välja på

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

KL

Appropå positiva och negativa saker med olika ridskolor. Vad tycker ni andra är viktigt på en ridskola? Och vad har eran ridskola för för-och nackdelar tycker ni?

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Ja, jag har ju ridit för en hel del andra ridlärare också under årens lopp såklart, iom att jag rider flera gånger i veckan, och sen har jag haft medryttarhästar som jag har ridit för tränare också och så. Fördelen med min "gamla" ridlärare är förstås att jag i princip alltid förstår vad hon menar, jag är ju van vid hur hon tänker, så jag är med på hur hon menar nästan jämt. Så jag har nog inte hittat nån annan hopptränare jag varit mer nöjd med, det är väldigt mycket fokus på att rida noggrant och prydligt, kontroll, korrekta vägar och bra lydnad. Träningen är på hyfsat hög nivå också, med mycket tekniska svårigheter, vilket är en fördel eftersom banorna nästan alltid känns väldigt enkla när man ska tävla sen, vi är vana vid knixigare vägar och att hindrena kommer betydligt fortare än vad de gör på en normal lokaltävling.

Så det är ju en stor fördel, jag tycker inte det är så lätt att hitta en ridskola med utbildad personal, fina hästar, och där det finns motsvarande hoppträning att tillgå. Det finns en ridskola i närheten där jag bor som har fina hästar, men tyvärr mest dressyrinriktad, och instruktörerna verkar inte så roliga.

 

[TheRedLightning]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Det tvivlar jag inte en sekund på.

Åh, en sån ridlärare är toppen, när de anpassar nivån olika till de olika ryttarna.

Ja, det var lite synd. Är provanställd än så länge och vill inte mista jobbet, men ibland saknar jag att kunna tacka nej fast å andra sidan behöver jag pengarna också.

Klart du vågar, jag la ut min kassa ritt när jag hoppa och än är det ingen som kommenterat, men jag tycker den ritten är lite skämmig. Fast å andra sidan tror jag inte vi har något att oroa oss för, så länge vi inte plågar hästarna finns det inget att "klaga" på och sen ska man inte klaga heller, man kan komma med förslag på hur man kan bli bättre istället på ett trevligt sätt.
Vad tror du?

 

[TheRedLightning]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Just nu har jag ingen häst att rida på, men så fort jag får hem min och hon går att rida på igen. Så ska jag ta privatlektioner för min ena ridlärare. Hon är duktigt men när man är 6-8 personer i en grupp hinner hon inte med alla och jag behöver egentligen rätt mycket hjälp och speciellt någon som kan va på mig hela tiden så jag inte fuskar osv.

 

[TheRedLightning]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Jag tycker det absolut viktigaste är stämningen i stallet/hela anläggningen, man ska känna sig välkommen osv. Vidare ska det finnas hästar för alla som gärna kan lite mer än bara grunder och såklart bra ridlärare.

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Det viktiga är nog att det är genomgående hög kvalitet - fina hästar, gärna några som är lite känsligare och har lite mer gång/hoppförmåga, kunniga instruktörer och att verksamheten drivs professionellt, med god hästhållning, att hästarna mår bra och får vila när de behöver, att skötseln är bra, att man kan lita på att hästarna mår bra helt enkelt, och att personalen har vettiga villkor (inte en massa svartjobb och liknande).

En bra anläggning är viktigt också, superskönt om ridhuset sitter ihop med stallet, så att man inte behöver ut i mörker och kyla med hästarna för att komma till ridhuset. Och att det känns som att personalen tycker det är kul att man är där, att de har ambitionen att lära en rida ordentligt och att de inte blir så försiktiga med hästarna att man knappt får ta i dem.

Sen är det ju en bonus om det är trevlig stämning också, men om allt det andra är på plats så brukar stämningen också bli bra, för då trivs ju folk och hästar.

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

jag la ut min kassa ritt när jag hoppa och än är det ingen som kommenterat, men jag tycker den ritten är lite skämmig.

Skämmig är den väl inte, det var väl en rätt ok runda? Svårt att se, men det ser ut som att du har lite dålig galopp, och så kommer ni fel på hindrena, och då vågar/vill hon inte, utan stannar istället. Mer energi i galoppen, så blir det lättare att lägga henne rätt, och då blir hon nog modigare också. Ser annars ut att vara en väldigt snäll häst!

 

[TheRedLightning]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Näe, inte själva ritten.. gillar inte hur jag säger "bra" så högt när vi väl kom över hindret..

Hon är väldigt känslig och jag hade inte hoppat henne innan på ett tag (hjälpte nog inte att hon som red henne innan mig hade hon vägrat så ryttaren ramla av), så hon är väldigt studsig och när jag vill att hon ska t ex byta galopp blir hon studsig eller göra en halvhalt. Hade varit kul att filma när man rider nu, har nog utvecklas lite (hoppas jag) sen den filmen.

Hon är snäll i grund och botten, men troligen blivit misshandlad innan hon kom till Sverige. Väldigt nervös och reserverad i boxen, ibland går det inte att borsta benen på henne för hon försöker lägga sig och komma undan. Så jag undrar vad hon varit med om tidigare.

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Eller så är hon bara sån, en del hästar är skygga och nervösa av naturen. Vi har en sån, han gick hemma hos sin uppfödare och mådde gott, och sen kom han direkt till oss. Ingen har nånsin varit dum mot honom, eller gjort honom illa på nåt sätt, men han är ändå rädd för allt och alla. Vi har fem hästar till från samma stuteri, som haft precis samma liv allihop: först bo hemma hos uppfödaren, och sen vara ridskolehästar, och han och hans helbror är sådär nervösa, de andra är det inte.

Syns det på filmen när hon blir studsig? Jag tänker mig att hon skulle börja resa sig eller bocka i så fall, men hon verkar ju väldigt fridsam? Eller du kanske menar något annat med studsig?

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Jag tycker inte heller att det är en ritt du behöver skämmas för! Du rider mjukt och fint

Jag säger som mabuse att galoppen skulle kunna vara lite bättre. Lite mer tryck och lite mer framme för skänkeln. Har hästen en bra galopp fram mot hindret så blir den modigare och det blir lättare för den att gå av lite större om ni inte ligger helt hundra.
Jag tror inte på att hålla på och måtta med avstånden på den nivån då hindrena är så pass små att hästen ska kunna fixa det även om ni ligger lite tokigt.

Såg att du skrivit det själv, men just det här att gå fram med överlivet stegen innan hindret och hoppa av lite före hästen kan göra att hästar som är lite osäkra känner sig övergivna och stannar.

Jag tävlade en ponny som det var väldigt noga med att man verkligen behöll hästen framför sig hela vägen fram till hindret då han just fegade ur om jag lättade ur i anridningen (genom att luta mig framåt eftersom man då gärna lättar i både drivning och hand, man hamnar lite i framvikt på hästen och hästen hamnar då "bakom" ryttaren) och då stannade han direkt. Jag fick lite samma känsla av din häst.
Öva på att vänta på hästen ända in i avsprånget, även om ni ligger fel och kommer för nära. Lita på att hästen tar sig över så länge du sitter kvar, behåller stödet och har en bra galopp med hästen framför skänkeln.

Jag övade jätte mycket på det och la helt ner att tänka avstånd i en period då det ofta var när jag såg att vi låg fel och då försökte få hästen att gå av tidigt eller liknande genom att gå fram själv som problemet uppstod. Ju fler gånger jag gjorde så, så att han stannade, ju mer osäker blev jag och skapade då ännu fler stopp genom att kasta mig framåt överdrivet mycket för att "hjälpa till" Det blev en ond cirkel! Och då hade jag ändå tävlat rätt mycket på den tiden men blev tvungen att gå ner i klasserna igen med min häst tills den onda cirkeln var bruten När jag upptäckte det med att just sitta kvar och låta hästen lösa det fast med ett mjukt stöd från sits och skänkel HELA vägen fram till hindret så märkte jag att hästen då ofta löste problemet själv, även när hindrena var lite större.

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Och du behöver inte skämmas för BRAet heller. Jag pratar jämt med mina hästar när jag hoppar bana Det hjälper mig att hålla fokus och hästen blir glad och känner sig duktig av ett bra då och då,

 

[Mabuse]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Absolut, när man är framme vid hindret är det bästa om man bara kan sitta still och vänta på språnget, inte trycka av dem. Jag tänkte mer på själva anridningen, har man en bra galopp och hästen mellan hand och skänkel är det lättare att reglera så att hästen kommer mer rätt på hindret, det är då man kan reglera avsprånget. När man väl är framme vid hindret så gäller det mer att hänga med, och kanske stötta hästen med lite skänkel (inte genom att gå fram med överblivet) om man ligger fel. Trycker man av hästen blir det ofta ett spänt språng med risk för rivning, men man kan stötta lite.

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

Ja absolut.
Men det är av egen erfarenhet som jag menar att det kan vara bra att strunta i avstånden och hur man ligger under en period när man försöker jobba bort reflexen att gå fram före hästen. Ett sätt att tänka också för att man då ofta upptäcker att hästen, speciellt på såhär små hinder, löser problemet ändå och faktiskt vågar hoppa trots att avståndet är lite fel, och det i sig kan stärka självförtroendet i hoppningen, speciellt om man är lite osäker och det är därför man blir lite stressad i avsprångspunkten och försöker hoppa före.

 

[Janni]

Sv: Ridskoleryttare 2013

För mig var det ett problem som uppkom efter att jag hade gått omkull i en rejäl pararelloxer på tävling. Det satte sig i huvudet på mig och efter det var jag lite rädd för just fristående pararelloxrar. Jag började rida iväg hästen sista galoppsprången innan hindret, som att det skulle bli bättre av lite extra fart och iom det så slängde jag mig fram med överlivet. Jag var lite rädd och osäker och kompenserade med att attackrida. Hästen började såklart vägra (han var överlag en känslig ponny som krävde mycket av ryttaren för att hoppa bra när hindrena blev högre) och det blev en ond cirkel av det hela. En tävling efter att vi hade fått ett stopp på en oxer så satte jag mig i ridhuset och tittade på hur resten av klassen tog sig an hindret. Folk kom lite hur som helst, lågt tempo, högt tempo, nära, långtifrån. Men det alla som klarade hindret gjorde var att de lät hästarna sköta problemet om de redan hade skitit sig så att säga och satt lugnt kvar hela vägen fram. Gick in i nästa klass med tanken att rida på oxern som att det var en bom på marken. Vips så hade hästen hoppat utan att tveka. Efter det la jag stort fokus på att sitta lungt kvar fram till hindret och försökte lita på hästens kapacitet att ta oss över helskinnadeoch strunta i hur vi låg ett tag, så länge jag bara satt still sista stegen innan hindren och stöttade mjukt framåt. Och det fungerade för oss! Speciellt som mental träning om inte annat

Nu söker jag avsprångspunkter mer aktivt såklart även på lägre hinder men det var bra att släppa det ett tag.