Nu kan även tiggarna få söka asyl
Alla EU-länder förväntas vara stabila, välfungerande demokratier med en hög grad av rättssäkerhet. Det tas för givet att det i länder som beviljats EU-medlemskap råder fred, och att ingen riskerar att förföljas för sin religion, etnicitet eller politiska tillhörighet. Om en medborgare i ett EU-land söker asyl i ett annat EU-land ses detta följaktligen som en uppenbart ogrundad asylansökan. Sådana ansökningar ska rutinmässigt kunna avslås och den asylsökande ska inte behöva ges samma förmåner som andra asylsökande.
Med anledning av ovanstående har Migrationsverket tidigare inte skrivit in EU-medborgare i asylmottagningssystemet. Därmed har asylsökande EU-medborgare i allmänhet inte heller fått de förmåner asylsökande är berättigade till enligt Lagen om mottagning av asylsökande (LMA). De har med andra ord inte fått betald bostad, mat för dagen och fickpengar.
Nu har emellertid Migrationsverkets rättsliga experter kommit fram till att man inte kan undanta EU-medborgare från de regler som gäller för andra asylsökande. För att detta ska vara möjligt krävs en lagändring. Följaktligen
kan EU-medborgare söka asyl i Sverige och kräva att de under den tid deras asylansökan utreds får bostad, mat för dagen och fickpengar.
Som bekant översvämmas Sverige just nu av tiggande s.k. EU-migranter, i huvudsak romer från Rumänien och Bulgarien. Vad sker när det bland dessa tiggare blir känt att de kan ansöka om asyl i Sverige, och att det svenska Migrationsverket då måste ge dem uppehälle, bostäder och fickpengar? Det är rimligt att anta att det redan till bristningsgränsen överbelastade asylmottagningssystemet då kommer att utsättas för ytterligare en våldsam belsting i form av tusentals uppenbart ogrundade asylansökningar.
Den socialdemokratiske debattören Johan Westerholm, som gjort sig känd för att våga framföra en del kritiska och politiskt inkorrekta åsikter om svensk asylpolitik, tog i fredags upp problematiken i
ett blogginlägg. Han skrev bland annat:
Förstår ni vidden av den press som Migrationsverket kan komma att utsättas för om nu de av dagens EU-migranter, som lever som hemlösa tiggare, kommer på detta? Att de dels kan kringgå tre-månaders regeln genom att söka asyl samtidigt som de har rätt till bostad och dagersättning under tiden deras ansökan prövas? Handläggningstiden på Migrationsverket är idag upp till åtta månader även för de som uppenbart inte har asylskäl. Huruvida europeiska romer har asylskäl eller inte är inte en fråga för mig att avgöra utan det ligger i Migrationsverkets händer att avgöra.
Men. Om nu detta stämmer så kommer vi på maximalt en vecka se hur Migrationsverket kollapsar under trycket så fort EU-migranterna börjar pröva denna väg.
Bara ett par dagar efter det ovan beskrivna avslöjandet släpptes en ny “bomb” på Merit Wagers blogg. Merit Wager har
granskat vad som sägs om försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare i Migrationsverkets egen vägledning till sina anställda. Wagers iakttagelser är – milt uttryckt – häpnadsväckande.
Så här skriver Migrationsverket om vilka krav som ställs på den som vill komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare:
Utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen (6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL). Kravet gäller både vid första ansökan och vid förlängning. /…/ Med stöd av ovanstående krävs för att tillstånd ska beviljas att bruttolönen uppgår till minst 13.000 kr/månad. – Observera dock att lönen inte heller får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det innebär att en person som har en heltidstjänst och där lönen enligt kollektivavtal ligger på t.ex. 20.000 kr, måste få 20.000 i lön för att kunna beviljas arbetstillstånd. /…/ Om arbetstagaren inte kan försörja sig på anställningen, dvs. om lönen ligger under den nämnda miniminivån, bör ansökan avslås.
Merit Wager ger i sin bloggtext följande kommentar:
13.000 kronor brutto, tänker man. Inte lätt att betala bostad, mat och allt annat på en sådan lön. Tja, det går om man bor mycket billigt, men lätt att klara alla utgifter på en sådan summa är det förstås inte. För en ensam arbetskraftsinvandrare går det, om än med nöd och näppe.
Men
Migrationsverkets handbok innehåller ett tillägg som ställer allt på ända. Där sägs nämligen också följande angående krav på arbetskraftsinvandrare:
Försörjningskravet omfattar bara arbetstagaren vilket innebär att lönen inte behöver täcka försörjningen för medföljande familjemedlemmar.
