Svinig kille

@Lovisaleonora

Oj ja jag vet inte vad jag ska svara på det faktiskt.

Sista stycket hänger jag inte riktigt med på. Tror att världen är hur då?
Med tanke på hur dåligt jag mår är det väl ganska uppenbart att jag vet att jag är under ytan.
 
Jag tror du har lite skevt perspektiv på världen, lite panik över att det aldrig kommer att bli bra. Du är så djupt under ytan att du inte längre ser ljuset, bara en massa olika nyanser av mörker. Känns det som, när jag läser här.

Han styr hur du mår, spelar på dig genom att manipulera dig än hit än dit. När du inte har honom som styr och för dig i livet, är du liten och vilsen och ledsen och längtar efter honom. Så är det när man är styrd av någon annan. Rädd för att bli bestraffad om man tar egna beslut och därför utlämnad åt annans godtycke. Säkrare att vara styrd och accepterad, än ledsen, ensam och inte veta vem man är. Jag har varit där, så jag kan i alla fall erbjuda den förklaringen.

Det kommer dåliga dagar. Många. Det är bara att lägga sig och innan du somnar bestämma att det ska bli så få dåliga dagar som möjligt. Göra rätt val, för att slippa för många tråkigheter. Det kommer att ta tid att komma över det du varit igenom. Stressa inte med det. Försök inte fly. Ta dig igenom det.

Och bryt med honom. NU.
 
@Lovisaleonora

Jo men lite så känns det, att det aldrig kommer bli bra. Att jag lika gärna kan ge upp (alltså då menar jag att ge upp saker jag vill göra/mål jag har, inget annat) och iaf slippa besvikelsen eller ngt. Läskigt att det syns igenom så, jag märker det nog inte själv.

Andra stycket var deprimerande, så vill jag inte vara. Sen tycker jag det är pinsamt att må så här dåligt. Det är också jobbigt. På ngt skevt sätt.

Det är just det jag har svårt med, att inte stressa igenom, jag vill vara över det NU! Jag vill ha solsken, enhörningar och regnbågar igen typ. Har väl lärt mig iaf att oavsett vad jag bestämmer så bör jag göra tvärtom eftersom de senaste valen varit helt fel, suck.
 
Du måste hitta balans i livet. Och du MÅSTE sluta ljuga. För dig själv, för andra. Säg högt för dig själv: "Fan, den här dagen suger verkligen!". Inte mer än så. Inte "det blir bättre imorgon". Bara konstatera att det här suger. Att acceptera är första steget.

Du kan inte bara springa ifrån allt. Det kommer ikapp dig som en sandsäck i bakhuvudet. Och det är fullständigt knäckande att ta itu med flera års gammal skit. Ta det NU istället.

Ta dig tid och känn efter på riktigt. PÅ RIKTIGT innan du fattar beslut. Sedan tänker du igenom beslutet. Och sover på det. En eller flera nätter, till du fått tillbaka din riktiga magkänsla.

Men sluta vara oärlig.
 
Men blir det inte deppigt om man inte tänker att det blir bättre? Trodde det var ett sätt att känna lite att japp idag suger men det varar inte för evigt.

Jag har nog ett ganska väletablerat flyktbeteende, det har jag filat på ett tag. Och senaste två åren har varit galet turbulenta.

Jag tänker sällan igenom saker rejält. Nån-några dagar kanske så det måste jag ju jobba på.

Alltså jag ser hösten (eller ja från och med nu redan) som en slags återhämtning. Ska plugga lite istället (ngt jag kan och som är roligt så det är inte tungt) för att jobba. Kanske låter asmuppigt att behöva återhämta sig eller ngt men jag tror det är bäst. Annars kommer jag bara förtränga allt.
 
Det blir bättre. Det blir det alltid. Solen kommer alltid igen, även om man tycker att det regnat en evighet. Det är underförstått. Men du måste kunna erkänna att du känner som du gör. Utan ursäkter och en massa annat. '

Gör en total makeover. Mentalt. Bli ditt nya jag.
 
Du måste utgå ifrån att han inte vill dig väl. Han har inte gjort något annat än att bevisa just det.

Och så måste du klippa kontakten med honom så att du kommer ur det beroendet du har av honom.

Det känns ovant att utgå från att någon inte vill väl. Jag tror alltid att alla är så snälla och schyssta men ja jag har ju ingen anledning att tro att han är det, för jag vet ju att han inte är det.

Jaja bara inse att det här var en hård läxa. Jag ska inte ha ngn kontakt med honom mer (den har man inte hört förr eller så..) verkligen fixa det den här gången
 
@BernT

Jag tror alltid att alla är så snälla och schyssta men ja jag har ju ingen anledning att tro att han är det, för jag vet ju att han inte är det.

Precis! Tyvärr är det. Och släpp att alla skulle vara snälla och schyssta, det finns massa nötter som behandlar andra illa för att de helt enkelt mår bättre själva då.

Ha ingen mer kontakt, bryt helt. Det är mitt råd. Gör du så kommer du sitta här om ett år och tänka "vilken jävla tur att jag kom ifrån den galningen". Gör du det inte, ja, då kanske du inte sitter här alls om ett år. Han har tagit strypgrepp på dig förut, det finns inget som säger att han inte kommer göra om det.
 
Detta är viktigt! Så enkelt är det. Folk undrar "Åh, varför/hur kunde hen?". Well, därför. För att de mår bättre själva så. De tjänar på det. Det löns.

Skriver under på detta. Att trycka ner någon annan, att få nån annan att må dåligt så att de själva kan gotta sig lite och framstå som "bättre", "starkare" är självbelöning för beteendet och så länge de obehindrat kan utöva sin makt över partnern för att uppnå detta så kommer de att fortsätta.

I vissa fall försöker de även ha den makten efter uppbrottet och det får man allt väldigt klart och tydligt få fram budskapet, se till att de blir på det klara med att den makten har de inte längre!
 
Det känns ovant att utgå från att någon inte vill väl. Jag tror alltid att alla är så snälla och schyssta men ja jag har ju ingen anledning att tro att han är det, för jag vet ju att han inte är det.

Vad du också kan komma ihåg är att det ju är väldigt vanligt med män som misshandlar sina partners. Kvinnorna som blir misshandlade, jag kan lova att 99,9% av dem blev ihop med sina män för att de såg männen som snälla och underbara. ÄVEN de kvinnor som blivit dödade. Grejen är just den, att det successivt blir värre. Det går med så små "fina" steg att den misshandlade inte riktigt noterar det förrän hon med lite tur sitter där och undrar "Vad sjutton gör jag? Jag känner inte igen mig själv". INGEN man (ok, det kan finnas något märkligt, enstaka undantag) går in i en relation och misshandlar. De visar inte den otäcka sidan av sig själva förrän de känner sig säkra på att kvinnorna stannar, samtidigt som de spär på med lite snälla kommentarer ibland för att få kvinnorna att stanna. Det ÄR ett jävligt fult spel av dem. De är fruktansvärda svin som gör så. Men man måste komma ihåg att alla dessa våldsutövande män framstår som vänliga i början. Alla.
 
En kvinnlig bekant till mig låg med en kille (som hade en sambo) och de hade ihop det bakom ryggen på hans sambo i flera års tid och han tyckte inte att det var en big deal. Jag tror att hans sambo visste läget, men accepterade det uppenbarligen -ett tag iallafall. Sen var hon otrogen och då tog det hus i helvete och han kastade ut henne på två röda för VEM kunde vara otrogen! Och mot HONOM dessutom?!:eek::banghead: Helt skev verklighetsuppfattning hos den killen, i likhet med snubben som du träffar.
 
Idag har varit en halv-shitty dag. Första halvan av dagen var okej, för att sen kännas sådär till nu rätt okej. Det här eviga pendlandet i humör/mående är segt.

Han smsade förut och frågade hur det var. Jag sa som det kändes (just då dåligt) då börjar han snacka om jobb och andra totalt orelevanta saker och jag kände ungefär wtf har jag någonsin sett i den här människan. Visst jag kan också vara självupptagen, men han slår mig med hästlängder. Speciellt när han vet att ens erkänna att det är så här dåligt jag mår är riktigt svårt och jobbigt och så börjar han prata om sitt jobb. Nä jag orkar inte med honom. Han är en rövhatt och jag pallar inte med honom längre.

@Reville
Låter som ett mongo det med! Ungefär som när vi började träffas, jag fick inte träffa andra (vilket jag inte ville så spelade ingen roll) men han gjorde det, eller åtminstone hade nån form av kontakt med andra (alltså inte vanlig chill vänskapskontakt). Snacka om hycklare. Han du kände måste ju tyckt han var så otroligt fantastisk att ingen någonsin skulle kunna vara otrogen mot honom eller ngt sånt :p
 
Han smsade förut och frågade hur det var. Jag sa som det kändes (just då dåligt) då börjar han snacka om jobb och andra totalt orelevanta saker och jag kände ungefär wtf har jag någonsin sett i den här människan. Visst jag kan också vara självupptagen, men han slår mig med hästlängder. Speciellt när han vet att ens erkänna att det är så här dåligt jag mår är riktigt svårt och jobbigt och så börjar han prata om sitt jobb. Nä jag orkar inte med honom. Han är en rövhatt och jag pallar inte med honom längre.

BRA att du insett det. Då återstår bara att göra som du själv sagt att du ska göra, nämligen att ge fan i att svara på hans sms och övriga kontaktförsök. Nu vet du (ännu en gång) att han är överdrivet självupptagen och ett svin. Lägg energin på din häst och sådant som får dig att må bra istället.
 
Han smsade förut och frågade hur det var. Jag sa som det kändes (just då dåligt) då börjar han snacka om jobb och andra totalt orelevanta saker och jag kände ungefär wtf har jag någonsin sett i den här människan. Visst jag kan också vara självupptagen, men han slår mig med hästlängder. Speciellt när han vet att ens erkänna att det är så här dåligt jag mår är riktigt svårt och jobbigt och så börjar han prata om sitt jobb. Nä jag orkar inte med honom. Han är en rövhatt och jag pallar inte med honom längre.
Bra! Men tänk på att han är en jävla rövhatt även om han är rar mot dig ibland. Hans rövhattighet ligger inte i huruvida han är gullig och go nu utan i djupare grejer, hur hans värderingar sett ut, hur han betett sig mot dig, att han använt våld emot dig.

Men ja, jävla idiot han är alltså.
 
Nu har jag inte läst allt här, men du är så stark som tar dig ur detta. Det finns så många bra killar där ute som bara längtar efter att få träffa någon som dig!
 
@Malinas absolut finns det såna killar men jag vill bara höja ett litet varningens finger för att hänga upp sin framtida lycka och förmåga att återhämta sig på tanken att det finns andra killar som kommer tycka om en. Det handlar i grunden inte om att det finns andra killar när man dumpar en dålig skitstövel som behandlat en som bajs utan om att man måste tycka om sig själv och respektera sig själv innan ett förhållande kan bli riktigt bra. Annars är risken så stor att man hela tiden hänger upp sitt eget värde på någon annans godkännande; att dom har valt mig.
Det kan låte hur klyschigt som helst men om man inte gillar sig själv och ser sitt eget värde så är risken överhängande att man förlorar sig själv i sitt förhållande och accepterar saker man inte borde bara för att "jamen han älskar ju mig", jovisst men du inte älskar dig själv så hjälper inte all kärlek i världen från någon annan som ett permanent substitut.

Jag hade själv en lång period när jag inte gillade mig själv eller snarare inte såg mitt eget värde, tyckte inte det fanns någon anledning att någon skulle gilla mig så när nån väl gjorde det eller ja, framställde det som att dom gjorde det (ville ligga) så blev jag så tacksam och sen när man inte längre var välkommen så försvann mitt självförtroende och självkänsla lika fort som den kommit. Jag trodde hela tiden att jag var stark och självständig men när jag blev så knäckt av att bli dumpad eller bortvald så blev det tydligt att min självkänsla satt i andras uppmärksamhet, inte i mig själv. Det var inte förrän jag var singel under nästan 4 år som jag lärde mig att respektera och acceptera mig själv, med hjälp av terapi, och nu känner jag i mitt förhållande att jag har rätt att ställa krav, rätt att förvänta mig saker av min partner, rätt att bli arg men också att hur ledsen jag än skulle bli om det tog slut så skulle jag inte gå under, må skit och gråta absolut men inte gå under och jag skulle inte tvivla på mitt eget värde och så har jag aldrig känt förut.

Nu blev det kanske lite OT men jag tror att det är nyttit för @BernT att inte bara tänka på att det finns andra killar utan kanske i första hand ta tag i sig själv och lära sig tycka om sig själv och värdera sig själv högre än uppmärksamheten från en komplett och motbjudande hög av skit. Det tar tid och det är jobbigt och terapi är väl nästan ett måste tror jag (för mig iaf) men fan så mycket bättre jag mår i mitt förhållande nu än någon gång innan. Jag är min egen person i mitt förhållande, jag är inte beroende av min partner för att må bra även om han absolut får mig att må bra såklart :) Jag står och faller inte med någon annan även om det inte betyder att jag skulle vara opåverkad vid ett uppbrott.

Se ditt eget värde @BernT innan du låter någon annan göra det :)
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Solen lyste säkert på dig Soljävel Och jag skakar sönder Allt jag rör vid Du rör och går Rörochgårutanattfällaentår När du...
Svar
2
· Visningar
1 613
Senast: Tofs
·
Relationer Jag ber om ursäkt för att det blev en så lång text men hoppas ni kan ta er tid att läsa och förhoppningsvis hjälpa mig! Jag har sedan...
Svar
14
· Visningar
2 863
Senast: Otter
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok 2016 var året då jag äntligen fick ett hem. Tidigare hade jag bara haft bostäder, högst osäkra sådana och med resultatet att jag fick...
Svar
0
· Visningar
2 062
Senast: Magiana
·
T
Övr. Barn Jag vet inte längre vart jag ska vända mig, så jag vänder mig hit. Historien är rätt lång och komplicerad, så jag hoppas att ni orkar...
Svar
10
· Visningar
2 506
Senast: YorkWann
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp