Tupp i Hönsgården - Hur män uppför sig i en grupp med kvinnor.

[Lobelia]

Det fascinerar mig mindre än att en del kvinnor tycks dela de där männens uppfattning. "Jag har då jobbat med kvinnor men det går verkligen inte, det är en helt annan grej att jobba med män, de är mycket RAKARE".

Det är min upplevelse att det är mycket jobbigare med en stor gupp män och enstaka kvinnor än tvärt om, men båda dessa grupperingar har sina ofta typiska problem. Det är inte så mycket för att männen skulle vara rakare men jag upplever det som de är mer gruppfokuserade medan kvinnor/tjejer lättare hamnar i mindre grupperingar.

 

[Migo]

Tänker osökt på när jag råkade höra en av de få manliga aktiva i en styrelse jag satt i, när han pratade om just styrelsen:

"Det är bara en massa småtjejer som sitter i styrelsen nuförtiden"

Då var jag yngst i styrelsen, 28 år gammal. Samtliga är egenföretagare, flera har familj och barn. Alla utom två är kvinnor. Småtjejer my ass!

(han behagar inte dyka upp på mötena alls, så vi slipper iaf attityden när vi ska besluta om saker)

 

[mandalaki]

Det kan man väl förstå om det finns intresse men det märkliga är att vissa personer både kvinnor och män lägger in genusriktad storstöt för exakt alla av motsatt kön. Orka.

Jag är svintrött redan på att kön så ofta måste påpekas i helt irrelevanta sammanhang. Som för ett tag sedan när jag skulle till ögon för en undersökning. Jag visste att de skulle droppa nåt skit i mina ögon som gör att man inte kan fokusera efteråt så jag tog ledigt efteråt och körde inte bil dit.

Vad jag inte visste var däremot om det var okej med mascara. Jag hade inte tänkt på det på morgonen, bara målat på som vanligt - så det första jag frågade när jag kom in till undersköterskan var "Är det okej att göra det här med mascara?"

Han brast ut ett ytterst nervöst skratt. "JAA DU, DET ÄR JU VERKLIGEN INTE MITT OMRÅDE" fick han fram. Rösten var oavsiktligt nästan uppe i falsett i hans iver att försäkra mig om att han NATURLIGTVIS inte kände till något om smink.

Jag blev så jäkla paff att jag bara tystnade. Fast när han plockat fram dropparna och började dra samma grej igen så sa jag "jag frågade bara för att få veta om jag behövde tvätta bort den först". Men jag vet inte om det gick in, jag verkade redan ha förstört hans dag.

 

[mandalaki]

Det är min upplevelse att det är mycket jobbigare med en stor gupp män och enstaka kvinnor än tvärt om, men båda dessa grupperingar har sina ofta typiska problem. Det är inte så mycket för att männen skulle vara rakare men jag upplever det som de är mer gruppfokuserade medan kvinnor/tjejer lättare hamnar i mindre grupperingar.

Jag jobbar i ett mixat yrke men hamnar ju ibland i mindre grupper med övervikt åt ena eller andra könet. Och det jag kan märka där är att det nog oftare är kvinnorna som driver arbetet framåt.

Fast ffa är jag trött på att kön så ofta påpekas även i de sammanhangen. MEN OJ SÅ MÅNGA TJEJER DET VAR HÄR DÅ. Uääk.

 

[Och_Aye]

Visst är det märkligt hur snabbt sådana här diskussioner spårar över i praktiska uppgifter som kvinnor borde kunna klara? Eller att rader av kvinnor påpekar att de minsann kan byta däck osv.

Uppgifter som traditionellt förknippas med män verkar fortfarande vara de viktigaste.

Tänkte också på det. Det kommer alltid in på att "kvinnor är dåliga men jag är bättre för jag är mer som en man, självständig och sådär".

 

[FannyN]

Det är sanslöst. @mandalaki. Har man som jobb att droppa ögon så vet man väl för fan om det tåras mycket eller lite efter!

 

[FannyN]

Jag hatar det där tugget som Sörlangu menar. Jag kan inte byta däck och skruva ihop möbler. Eller jag kan eftersom jag gjort det för snart 30 år sedan. Men jag vill inte. Vill inte lägga tid eller energi men jag har pengar så jag köper tjänster! Har fått byggt altan, badtunna, staket och loft och guldfiskdamm i sommar och betalat det!
Men pikar från granngubbar uteblev inte! Usch ju mer jag tänker på detta ju surare blir jag!

 

[Is]

Kacklande? Du jobbar på ett hönseri?

Va vill du ha sagt? Jag tror att du förstår att jag med kacklande syftar på vilt otrsuktuerade samtal där många människor samtidigt pratar i ett?

 

[Raderad medlem 6459]

Va vill du ha sagt? Jag tror att du förstår att jag med kacklande syftar på vilt otrsuktuerade samtal där många människor samtidigt pratar i ett?

Åh, det finns ingenting jag älskar mer med män än deras fantastiska förmåga att tala en i taget och alltid vara välstrukterade i hur de uttrycker sig

 

[Is]

Åh, det finns ingenting jag älskar mer med män än deras fantastiska förmåga att tala en i taget och alltid vara välstrukterade i hur de uttrycker sig

Nu pratade vi ju dock inte homegent om grupp kvinnor, Utan människor igrupp överlag. Ber ursäktlig ifall jag inte var tydlig där

 

[Lobelia]

Jag jobbar i ett mixat yrke men hamnar ju ibland i mindre grupper med övervikt åt ena eller andra könet. Och det jag kan märka där är att det nog oftare är kvinnorna som driver arbetet framåt.

Fast ffa är jag trött på att kön så ofta påpekas även i de sammanhangen. MEN OJ SÅ MÅNGA TJEJER DET VAR HÄR DÅ. Uääk.

Tja det är så jag tänker, men jag säger det för all del inte så ofta. Min personliga erfarenhet är att det fungerar ganska dåligt helt enkelt. Jag gillar inte det motsatta något vidare heller, nästan bara killar. För grabbigt för mitt tycke.

Min erfarenhet är att det behövs både män och kvinnor i framförallt stora grupper och hyfsat jämn könsfördelning men att med rätt personer så har jag sett grupper med ojämn könsfördelning fungera bra. Det är en usel inledning att kommentera att könsfördelningen är ett problem dock. Ingenting är omöjligt.

 

[Is]

hade skrivit ett låååångt fint inlägg här som verkligen skulle hålla igång tråden men paddan totallåste sig och allt blev knas

Återkommer om jag får tid och inspiration.

 

[Dentaku]

Jag stör mig på samma sak, men det som stör mig allra mest är i att många arbetsgrupper eller andra konstellationer bestående av kvinnor blir det en enorm skillnad i gruppen när det kommer in en man. En lättnadens suck och en gemensam tanke i form av "Åh, ÄNTLIGEN har vi någon som kan styra upp det och här och fixa grovgörat!" som om han vore någon slags frälsare från ovan. Det gör mig vansinnig.

Jag har märkt det här ganska tydligt i grupper med kvinnor (och främst i serviceyrken) där medelåldern är ganska hög, så jag antar och hoppas att det är en generationsfråga som fasas bort med tiden. Inlärd hjälplöshet är ju det sämsta konceptet någonsin.

Jag har märkt precis samma sak på precis samma typ av arbetsplats som du nämner. Det var dock bara just de medelålders kvinnorna som kvittrade lyckligt över att det kom en MAN in i personalstyrkan, vi yngre såg honom som vem som helst så förhoppningsvis är det på väg bort.

Angående att kvinnodominerade arbetsplatser skulle vara fyllda med skvaller och intriger - de arbetsplatser jag har erfarenhet av som det varit trist stämning på har det visserligen varit fler kvinnor än män på men det som varit mest utmärkande har varit att de haft fruktansvärt dålig ledning. Och det har ingalunda varit så att männen har varit mindre benägna än kvinnorna att sprida skitsnack och dålig stämning.

Ändå tyckte en person på AF som jag pratade med häromdagen att jag borde undvika en kvinnodominerad arbetsplats "för det brukar bli så mycket intriger där". Då sa jag emot och förklarade att det jag behöver i min situation är en arbetsplats med tydlig struktur, sedan spelar könsfördelningen på de som arbetar där ingen som helst roll.

 

[Trani]

Och det har ingalunda varit så att männen har varit mindre benägna än kvinnorna att sprida skitsnack och dålig stämning.

Hehe, jag (som är kvinna) och min sambo (som är man) arbetar på en kvinno- respektive mansdominerad arbetsplats, båda okvalificerade knegarjobb (med liten möjlighet till inflytande över sin arbetssituation osv). Nu vet vi i och för sig bara vad vi berättar för varandra men baserat på det tycks enda skillnaden vara att det är bröligare (lite råare och mer sexistisk) jargong på den mansdominerade arbetsplatsen. I övrigt är det samma skitsnackande, intrigmakande, självutnämnda poliser som skvallrar för chefen, rasism och annat trevligt. De negativa grejerna verkar vara väldigt lika så det ligger närmare till hands att koppla det till annat än kön om vi säger så.

 

[Sedna]

Nu pratade vi ju dock inte homegent om grupp kvinnor, Utan människor igrupp överlag. Ber ursäktlig ifall jag inte var tydlig där

Hur ska du ha det?

Du började ju med att skriva såhär:

När vi ändå generaliserar - Varför känner kvinnor igrupp alltid ett behov av att agera hönsgård?
Jag må vara kvinna men i din jämförelse är jag nog mannen för jag fixar inte kvinnor i stora grupper jag får bryt och känner att någon(vilket då blir jag) måste ta tag i situationen. Uppenbarligen måste vissa människor gilla att agera hönsgård och är helt okej med att jobba så jag (tillsammans med många män då tydligen) är inte okej med att jobba så.

 

[Blue]

Det har aldrig upphört att fascinera mig att många män blir översittare i en grupp av kvinnor.
Som att det är ett Viselöst samhälle som måste få sin Manliga ledare, annars så skulle det bli katastrof.
Däremot så har jag inte förstått vad det är för behov som driver dessa män eller om de verkligen på riktigt tror att de måste träda in och Rädda Kvinnorna från detta öde av brist på styrning.

Är det inte ett ganska så omodernt sätt att resonera så säg?

Det kan vara så att det finns biologiska mekanismer som gör att vi ser män som mer naturliga ledare än kvinnor. Detta skulle då idag utgöra en missmatchning mellan den miljö som våra biologiska mekanismer har skapats i och miljön vi lever i idag, där män fortfarande ses mer som ledartyper baserat på saker som inte längre är relevanta.

 

[Trani]

Det kan vara så att det finns biologiska mekanismer som gör att vi ser män som mer naturliga ledare än kvinnor. Detta skulle då idag utgöra en missmatchning mellan den miljö som våra biologiska mekanismer har skapats i och miljön vi lever i idag, där män fortfarande ses mer som ledartyper baserat på saker som inte längre är relevanta.

Eftersom den genetiska variationen mellan människor världen över skiljer sig väldigt lite, samtidigt som könsstrukturerna över rum och tid har haft en mycket större variation, så svarar jag: nä.

 

[Blue]

Eftersom den genetiska variationen mellan människor världen över skiljer sig väldigt lite, samtidigt som könsstrukturerna över rum och tid har haft en mycket större variation, så svarar jag: nä.

Så män har inte överväldigande setts genom ledare genom tid och rum med möjligtvis mindre undantag? Vad stödjer du det på?

 

[Amha]

Det där är ju rätt intressant. När jag var liten och gick i mellanstadiet var det precis så som beskrivs i tråden på vissa håll. Mycket skitsnack bland tjejer och killar gav en rak höger så var det bra sen. I högstadiet funkade tjejgrupper och killgrupper hyfsat lika förutom få undantag. Sen kom jag ut i krogmiljö. Då var det mellanstadie nivå igen. Dvs rak höger för män och skitsnack för kvinnor.

Jag upplever det som en mognadsfråga i min generation. Jag är i 20-årsåldern. På min arbetsplats har jag inte märkt av det där med tuppar men jag upplevs också som ganska "rejäl" och biter ifrån om någon kör lilla gumman-stil. Jag vet inte om det hjälper något då flera här, enligt min uppfattning, också biter ifrån. Stötte dock på en gubbe på min förra arbetsplats som undrade hur man kunde sätta kvinnor på mitt jobb (körde då ordningshållning). Dock var denne inte kollega.

Bytte trallen på altanen hemma i somras medan min karl tog hand om barn, lagade mat osv. Det förvånade grannarna. Ena grannen kallade mig för "riktig karl" vilket faktiskt retade mig lagom mycket för att bita igen på vilket han i efterhand sa var bra att jag gjorde. Förmodligen fick han ett annat synsätt. I övrigt en mycket fin människa som jag tycker mycket om.

Nä, jag går på spåret mognad och generation.

 

[Trani]

Så män har inte överväldigande setts genom ledare genom tid och rum med möjligtvis mindre undantag? Vad stödjer du det på?

Om det var genetiskt betingat, hur förklarar du då de samhällen som har arrangerats på annat sätt?