Utmattningsdepression

[svea]

Nej, jag har inte alltid varit långsam, men det började bli ett bekymmer för ett år sedan, vilket jag tolkade det som att jag var odisciplinerad och lat, så lösningen var att skärpa till sig. Tyvärr funkade det inte så bra.

Vikarien behövs för annars blir mina uppgifter inte gjorda.

Jag har ju kommit upp i maxdos antidepressiv medicin så kanske är det det som märks.

Vad psykologen har för utbildning och erfarenhet har jag absolut ingen koll på alls. Det han sagt om utmattning är att man får det antingen för att man jobbat sig sjuk (vilket jag ju inte har) eller att man har någon annan problematik i bakgrunden som gjort att man inte har kunnat hantera livet, t.ex. autism. (Jag själv tror inte att jag har någon sådan problematik heller.)

Jag vet ju det där med ensamhet. När jag jobbade på huvudkontoret satt jag också mycket själv men såg ju andra ibland och sa hej. Om jag bara hade haft ett socialt liv utanför jobbet så skulle det kunna kompensera, men nu har jag inte det.

Fast det är ju inte bara jobbet som kan göra en utmattad, man måste ju räkna in andra faktorer i livet också. När jag gick in i väggen var jobbet EN faktor. Men inte den tyngsta faktorn. Det var ett större problem att jag var i ett äktenskap som var dödsdömt, och att jag befann mig i en miljö där jag inte fick den intellektuella stimulans jag behövde och kände mig konstig och fel hela tiden. För mig hade det aldrig räckt att fixa jobbsituationen. Jag behövde skilja mig och flytta till ett ställe med många udda nördar för att må bra.

 

[Mabuse]

Jag tror inte att du behöver bry dig om utbildning och erfarenhet. Jag är själv besatt av meriter så bland det första jag frågade min terapeut var vilken bakgrund hon hade. Svaret jag fick var "du får nöja dig med svaret att jag har relevant bakgrund för det här jobbet". Jag höll på att gå i bitar.

OT, men så otroligt arrogant. Snacka om att köra en relation i botten redan från början, jag skulle vända ut alla taggar jag hade efter ett sånt svar. Gick det att ha en meningsfull terapeutisk relation efter den starten?

 

[mandalaki]

OT, men så otroligt arrogant. Snacka om att köra en relation i botten redan från början, jag skulle vända ut alla taggar jag hade efter ett sånt svar. Gick det att ha en meningsfull terapeutisk relation efter den starten?

Absolut. Jag uppfattade det inte alls som arrogant. Även om jag först var mäkta irriterad så fick det mig att förstå en del om min tro på auktoriteter och min misstänksamhet mot folk som inte har tillräckliga meriter i mina ögon.

 

[monster1]

Jag citerar kallelsen från FK:

Syftet med mötet är att ta reda på dina möjligheter att komma tillbaka i arbete. Vi kommer tillsammans att diskutera

• 
  
• Hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Vad skulle du kunna klara av trots sjukdomen eller skadan?
  
• vad som behöver göras för att du ska kunna återgå i arbete

Svaret på sista frågan kan vara vi gör allt som kan göras, Magiana behöver mer tid för rehabillitering. FSK stämmer av med jämna mellanrum för att kolla hur det går, ibland landade mötena i att jag skulle gå tillbaka och arbetsträna och ibland att jag skulle vara hemma längre men att vi skulle sträva mot att komma igång till nästa möte om ca 2 månader tex.

 

[EmmaBovary]

Är psykoterapeut det också? Det var en sådan jag gick hos. Jag gick på St Lukas där terapeuterna kunde ha olika bakgrund: präst, psykolog, sjuksköterska osv. Och det var det jag ville veta av min terapeut men inte fick.

Ja, psykoterapeut är också en skyddad titel. Däremot så kan du nog kalla dig för terapeut inom andra inriktningar utan att ha en skyddad titel. Och jag kan känna igen mig själv i din berättelse, faktiskt. Fast jag skulle nog nu accepterat de alternativen du räknade upp, däremot så tycker jag det är sunt att vara skeptisk mot andra som kallar sig terapeuter, eller varför inte coacher.

 

[Unafraid]

Du kan prova guldmjölk om du upplever dig ha hjärndimma.

 

[mandalaki]

Ja, psykoterapeut är också en skyddad titel. Däremot så kan du nog kalla dig för terapeut inom andra inriktningar utan att ha en skyddad titel. Och jag kan känna igen mig själv i din berättelse, faktiskt. Fast jag skulle nog nu accepterat de alternativen du räknade upp, däremot så tycker jag det är sunt att vara skeptisk mot andra som kallar sig terapeuter, eller varför inte coacher.

Ja. Jag kollade deras sajt nu, där står: "Inom S:t Lukas möter du legitimerade psykoterapeuter och legitimerade psykologer med mångårig erfarenhet från privat och offentlig vård, socialt arbete och idéburna organisationer.
För att bedriva psykoterapi ska man vara legitimerad psykolog eller vara legitimerad psykoterapeut. Förutom psykologer kan även sjuksköterskor, sjukgymnaster, fysioterapeuter, socionomer, psykiater och präster utbilda sig till psykoterapeuter. För att bli legitimerad psykoterapeut krävs förutom ovanstående grundutbildning även minst tre års fortsättningsutbildning i psykoterapi."

Förmodligen fanns det liknande info på den tid jag gick där, och jag hade kollat upp det innan.

Coacher och liknande tycker jag verkar vara ikeapsykologi, det skulle jag inte kunna tänka mig.

(Förlåt @Magiana, ska inte kapa mer!)

 

[mandalaki]

Du kan prova guldmjölk om du upplever dig ha hjärndimma.

Mjölk med gurkmeja? Yeah right.

 

[Unafraid]

Mjölk med gurkmeja? Yeah right.

Det är för det första kokosmjölk/kokosgrädde och en del olika kryddor. Och det är frivilligt om man tror på det eller inte, jag upplevde att det hjälpte mig. (utmattningssyndrom)

 

[mandalaki]

Det är för det första kokosmjölk/kokosgrädde och en del olika kryddor. Och det är frivilligt om man tror på det eller inte, jag upplevde att det hjälpte mig. (utmattningssyndrom)

Jag tog receptet från första bästa sajt:
Guldmjölk
1 tsk gurkmejapasta
3 dl valfri, osötad mjölk (tex havremjölk)
ca 1/2 tsk mald kardemumma
1/2 tsk flytande vaniljextrakt
en nypa cayennepeppar
en nypa svartpeppar
1 tsk ekologisk, kallpressad kokosolja
1/2 tsk honung

Men jag tvivlar på att den undergörande effekten avgörs beroende på vilken mjölksort det handlar om.

 

[Unafraid]

Jag tog receptet från första bästa sajt:
Guldmjölk
1 tsk gurkmejapasta
3 dl valfri, osötad mjölk (tex havremjölk)
ca 1/2 tsk mald kardemumma
1/2 tsk flytande vaniljextrakt
en nypa cayennepeppar
en nypa svartpeppar
1 tsk ekologisk, kallpressad kokosolja
1/2 tsk honung

Men jag tvivlar på att den undergörande effekten avgörs beroende på vilken mjölksort det handlar om.

Nä, du hade kokosen med senare i receptet istället. Det handlar om naturmedicin och det finns många som känner sig hjälpt av guldmjölk vid utmattning/hjärndimma. Om man tål ingredienserna och dom funkar med eventuella mediciner så är det ju inte farligt att prova.

 

[mandalaki]

Nä, du hade kokosen med senare i receptet istället. Det handlar om naturmedicin och det finns många som känner sig hjälpt av guldmjölk vid utmattning/hjärndimma. Om man tål ingredienserna och dom funkar med eventuella mediciner så är det ju inte farligt att prova.

Nej, det är säkert inte farligt, bara onödigt att tro på overksamt alternativjox.

(End of spåret för min del)

 

[Habina]

Utmattningsdepression heter numera utmattningssyndrom, då symptomen liknar depression, men man blir inte hjälpt av medicin. Jag fick tex kämpa rätt mkt med att inte tvingas äta medicin, då jag var helt övertygad om att det inte skulle hjälpa mig (jag behövde "bara" vila).

Så jag vill bara dubbelkolla, har du fått två diagnoser? Alltså utmattningssyndrom och även depression? Det finns många som har bägge, men bara så du inte får fel behandling.

Du vet inte varför du blivit sjuk? Har det blivit mer belastning på jobbet/hemma? Eller har du ingen aning om vad som lett till dina symptom?

Kan även rekommendera remiss till Österåsens hälsohem (flummigt namn, jag vet!) för att gå deras stressutbildning, den är helt, helt fantastisk.

Hoppas rehabmötet blir en hjälp på vägen, som så mkt annat. Jag var alltid livrädd innan och positiv efteråt.

 

[Mabuse]

Absolut. Jag uppfattade det inte alls som arrogant. Även om jag först var mäkta irriterad så fick det mig att förstå en del om min tro på auktoriteter och min misstänksamhet mot folk som inte har tillräckliga meriter i mina ögon.

Befogad misstänksamhet, om du frågar mig. Det är ju ingen orimlig fråga. Lite ifrågasättande möjligen, eller helt enkelt bara nyfiket. Vilken bakgrund man har, i grova drag, borde man ju kunna bjuda på informationsmässigt, särskilt om det är någon man träffar första gången och inte vet vad de har varit med om.

Svaret däremot tyder ju på att man lägger vikt vid patient-terapeut-hierarkier/prestige samt har bristande kunskaper om hur mellanmänskligt förtroende skapas på ett sätt som inte verkar optimalt för uppgiften.

Skulle jag tänka. Men jag var ju inte där, det beror förstås också på situationen.

 

[Unafraid]

Nej, det är säkert inte farligt, bara onödigt att tro på overksamt alternativjox.

(End of spåret för min del)

Enda anledningen att jag tipsade är att jag upplevde att det fungerade för mig, trots att jag var skeptisk när jag provade. det är ju fullständigt frivilligt att prova.

 

[Magiana]

Utmattningsdepression heter numera utmattningssyndrom, då symptomen liknar depression, men man blir inte hjälpt av medicin. Jag fick tex kämpa rätt mkt med att inte tvingas äta medicin, då jag var helt övertygad om att det inte skulle hjälpa mig (jag behövde "bara" vila).

Så jag vill bara dubbelkolla, har du fått två diagnoser? Alltså utmattningssyndrom och även depression? Det finns många som har bägge, men bara så du inte får fel behandling.

Du vet inte varför du blivit sjuk? Har det blivit mer belastning på jobbet/hemma? Eller har du ingen aning om vad som lett till dina symptom?

Kan även rekommendera remiss till Österåsens hälsohem (flummigt namn, jag vet!) för att gå deras stressutbildning, den är helt, helt fantastisk.

Hoppas rehabmötet blir en hjälp på vägen, som så mkt annat. Jag var alltid livrädd innan och positiv efteråt.

Jag har två diagnoser, d.v.s. utmattningssyndrom och depression. I och med att jag har båda så slår man ihop dem och kallar det utmattningsdepression. Utmattningssyndrom behöver ju inte inkludera en depression men gör det i mitt fall.

Jag vet hyfsat väl varför jag insjuknat och det är nog en hel trave samverkande faktorer.

Ironiskt nog har vi en stressutbildning på jobbet, så jag har tillgång till allt undervisningsmaterial. Att åka till hälsohem har jag nog ingen möjlighet till eftersom jag trots allt behöver jobba mina 25%.

 

[Cattis_E]

@Magiana
Släpp tanken att du är lat även om det är svårt. Jag har varit just där, i tankarna att jag är lat och svag som inte gör med.
Sådana tankar kan dyka upp enstaka dagar fortfarande, men då får jag tala förstånd med mig själv lite.
Jag kan lova dig att du inte är lat. Just nu är vila mest troligt det du allra mest behöver.

Angående långsamheten så är det ett av sjukdomssymptom en och det kommer säkert att bli bättre så småningom när du "läkt". Men det tar tid förmodligen mycket tid att bli återställd till 100%. Försök att ha det med dig och försök känna tröst i att det är helt naturligt att du är långsam nu och att det är helt "normalt" att i den här situationen tar tid innan "hjärndimman" lättar och du känner dig riktigt alert igen.

Jag var först diagnosticerad med utmattningssyndrom. Men de symptomen visade sig sedan vara en bieffekt av andra depressionsproblem som tröttat ut mig till slut.

 

[Magiana]

@Magiana
Släpp tanken att du är lat även om det är svårt. Jag har varit just där, i tankarna att jag är lat och svag som inte gör med.
Sådana tankar kan dyka upp enstaka dagar fortfarande, men då får jag tala förstånd med mig själv lite.
Jag kan lova dig att du inte är lat. Just nu är vila mest troligt det du allra mest behöver.

Angående långsamheten så är det ett av sjukdomssymptom en och det kommer säkert att bli bättre så småningom när du "läkt". Men det tar tid förmodligen mycket tid att bli återställd till 100%. Försök att ha det med dig och försök känna tröst i att det är helt naturligt att du är långsam nu och att det är helt "normalt" att i den här situationen tar tid innan "hjärndimman" lättar och du känner dig riktigt alert igen.

Jag var först diagnosticerad med utmattningssyndrom. Men de symptomen visade sig sedan vara en bieffekt av andra depressionsproblem som tröttat ut mig till slut.

Jo, jag vet ju egentligen det där med "lat". En vän läste mina tankar om det hela och citerade dessa för mig. Det var så totalt träffsäkert. Men hon hade ju t-shirten själv...

 

[Habina]

Jag har två diagnoser, d.v.s. utmattningssyndrom och depression. I och med att jag har båda så slår man ihop dem och kallar det utmattningsdepression. Utmattningssyndrom behöver ju inte inkludera en depression men gör det i mitt fall.

Jag vet hyfsat väl varför jag insjuknat och det är nog en hel trave samverkande faktorer.

Ironiskt nog har vi en stressutbildning på jobbet, så jag har tillgång till allt undervisningsmaterial. Att åka till hälsohem har jag nog ingen möjlighet till eftersom jag trots allt behöver jobba mina 25%.

Det är alltså inget hälsohem, de har bara inte kommit på nåt bättre namn. Det är ett friskvårdscentra, får du remiss dit går FK in och betalar de fem veckor utbildningen är (1+3+1 vecka).

 

[svea]

Det är alltså inget hälsohem, de har bara inte kommit på nåt bättre namn. Det är ett friskvårdscentra, får du remiss dit går FK in och betalar de fem veckor utbildningen är (1+3+1 vecka).

Och i så fall får man väl vara heltidssjukskriven under kursen?