Vad är det med politik som gör folk så elaka?

[Singoalla]

Han kanske tänkte på att politiker har speciella förmåner. Tex kunde de väl få ut ersättning resten av sitt luv efter sin tid i riksdagen?
Tror det har ändrats nu.
Tycker det vore skandal om det var så fortfarande.

Är inte insatt i frågan, men ja, det håller jag helt med om att det vore skandal. Sen skulle jag precis skriva det som @sjoberga precis skrev, de flesta sitter inte i riksdagen. Även de som har förtroendeuppdrag och får arvode får sällan mycket. Så det är ofta ideella krafter, och något som mer imponerar mig är att nästan alla startar precis där och jobbar sig uppåt. Det tycker jag förjänar respekt. Sen tycker jag att man ska komma ihåg att även våra högsta politiker hade kunnat välja ett annat jobb, de hade kunnat sitta på nåt stort företag och lyfta ännu högre lön och sluppit häxjakten. Så jag tycker ändå att det är tufft att de ger sig in i striden.

 

[landsbygdsbo]

Sedan är ju 96% av de man träffar inte riksdagspolitiker heller. Många satsar sin fritid på att arbeta för ett bättre samhälle i deras mening. Jag tycker det inger en viss respekt redan där, oavsett vad man tycker om deras politik. Det är någon som är villig att på sin fritid engagera sig för att du, jag och våra barn ska få det bättre.

Där har du problemet , att så många inte inser att politik är kompromissandets konst. Framförallt inom kommunalpolitiken.
Då kommer den inbitne socialdemokraten direkt från partiledardebatten där hans ordförande har gått på hur dåliga moderaterna är, och så samarbetar hans lokala ordförande med den lokale moderatpampen. Kan vara svårt att greppa för en del.

 

[Singoalla]

Vad jag skulle vilja se före valet är en frågepanel som ställer frågor till partiledarna. Dessa skulle omedelbart kopplas bort från micken om de lämnade ämnet. Eller inte svarade på den direkta frågan.
På så vis skulle man kunna få koncentrerade svar utan en massa dösnack.
Tiden partiledaren hade i anspråk skulle då automatiskt övergå till näste svarar.

Ingen dum ide Sen kan jag också förstå att det är svårt att svara rakt och direkt på en oerhört komplex fråga. Väljarna, och journalisterna vill ofta ha ett "JA" eller "NEJ" trots att frågan är alldeles för komplex för att kunna svara på utan att väva in fler aspekter. Så det kanske skulle bli svårt (och orättvist?) i praktiken, men jag förstår definitivt idén. Mindre svammel skulle definitivt behövas.

 

[labb]

Är inte insatt i frågan, men ja, det håller jag helt med om att det vore skandal. Sen skulle jag precis skriva det som @sjoberga precis skrev, de flesta sitter inte i riksdagen. Även de som har förtroendeuppdrag och får arvode får sällan mycket. Så det är ofta ideella krafter, och något som mer imponerar mig är att nästan alla startar precis där och jobbar sig uppåt. Det tycker jag förjänar respekt. Sen tycker jag att man ska komma ihåg att även våra högsta politiker hade kunnat välja ett annat jobb, de hade kunnat sitta på nåt stort företag och lyfta ännu högre lön och sluppit häxjakten. Så jag tycker ändå att det är tufft att de ger sig in i striden.

Jag tror inte det, utan politiken är ett sätt för dem att uppnå just det. Ideellt arbete förekommer och dessutom i stor utsträckning men många som är verkligt engagerade söker sig bort från den "politiska arenan" och väljer mer ideella föreningar och sammanslutningar.

 

[Rina]

Hade han stannat och pratat kanske vi hade fått en chans att förklara varför vissa prioriteringar gjorts och han hade fått ökad förståelse, eller så hade vi fått en ökad förståelse över folk i hans sits.

Eller så kanske han bara upplevde situationen som att ni försökte värva väljare eller tala för ert parti mer än att lyssna på folkets åsikt.

Det är ju trots allt så att ni kom dit förberedda på att prata politik medan folket ni möter är där av en helt annan anledning, de är inte så förberedda på att argumentera just där, just då.

 

[Thaliaste]

Jag tänkte på det kring valet i höstas, och det var någon statsvetare som uttalade sig om det på TV också, att ena dagen är det valrörelse och då är retoriken väldigt hård. Det är partiledardebatter där det fräses rätt rejält och en stor del av kampanjmaterialet går åt till att smutskasta sina motståndare. Nästa dag är valet över och Sossarna måste påbörja samarbeten. Det blir tufft, jag har inget förslag på lösning heller eftersom, som vi skrev tidigare i tråden, så verkar det som att väljarna vill ha den tuffa retoriken.

Är det så? Min tes är att det snarare är media som driver på. För att nå igenom allt informationsbrus krävs något extra, och blir det riktigt tufft i debatten så kommer det generera ytterligare mediautrymme i både egen och andra kanaler, delas på sociala medier etc.

Det där har jag eftersökt i många år, en vuxnare debatt där man faktiskt kan se vad de andra partierna gör som är bra. Men har förstått på sistone att det är så retoriken fungerar, och det är så man vinner röster. Det verkar som att de flesta väljare inte är ute efter att få en nyanserad och komplex bild av politiken, man vill ha raka enkla svar och politiker som är övertygade om att deras politik är bäst. Jag gillar när det bränns lite i debatter, det får gärna svida. Men det är tyvärr ofta som det mest blir sandlåda och härskartekniker.

Är det så? Eller är det mediaträningen som lärt en att man alltid ska fokusera på sitt eget budskap, spela på sin egen planhalva så att säga istället för att försöka sig på att dribbla på motståndarens sida. Tar man ett kliv åt sidan och tittar på hur myndigheter och stora företag syns i media så är det samma sak där, det är påfallande ofta en press- eller informationschef som uttalar sig om sakfrågor. Och svaret är anpassat efter organsationens budskapsplattform, snarare än den ställda frågan.

Det finns säkert en massa forskning inom media som visar på att detta angreppssätt ger mest positivt utslag för varumärkesbyggandet (= röster för partier och mindre negativ uppmärksamhet för myndiger och företag), men som mottagare av informationen så tycker jag att det urholkar informationsvärdet. Och jag tror att det inverkar negativt på förtroendet i samhället på sikt, kanske har det redan börjat.

 

[tanten]

Det är säkert livsfarligt men lite självkritik angående den egna politiken skulle kännas bra tycker jag.

Tror du inte att alla partier just stöper och blöter och diskuterar den egna politiken? Det sker ständigt.

Ett parti består av människor, många människor. Politiken bedrivs i verkligheten, hela tiden, varje dag.

 

[Thaliaste]

Just det där gjorde jag när jag gick förbi SD på torget. De kom fram och frågade om jag ville ha deras broschyr. -Aldrig! snäste jag isande och gick vidare. Kollegan, som var med mig, sa att hen aldrig sett mig med en sådan blick.

Jag kände faktiskt avsky. Jag blev överrumplad av att jag lät det komma ut så tydligt. Det var inte min avsikt. Jag brukar ha bättre koll på mig själv, men här bubblade det över.

Det får mig att fundera, vad anser ni är ett rimligt beteende? Jag kan ju exempelvis anse att de exemplen som jag nämnt ovan inte är okej. Att säga att man hatar oss eller skrika att vi gjort nog med skada. Men att fnysa lite i sitt "NEJ TACK" kanske ändå är acceptabelt?

I somras ville Svenskarnas parti ge mig en tidning, jag sa "tack" och rev den i bitar framför dem. De sa då hånfulla saker om mig sinsemellan, så budskapet gick nog fram utan att jag behövde säga så mycket mer. Just då kände jag verkligen känslorna bubbla inom mig, så det var nog tur att jag inte sa något mer (Inte bara för att det kunde kommit ut något olämpligt, utan också för att jag tyvärr har en förmåga att få ut orden i fel ordning när jag blir arg. Eller så börjar jag grina, och då blir jag ännu argare för att jag ju inte är ledsen . Inget av dem kändes önskvärt då. ).

Är det skillnad på vad som är okej i ett bemötande mot SD och vad som är okej i ett bemötande mot något av de andra partierna?

Var mitt agerande acceptabelt? Tja...jag kan nog tycka att både @aprilmajs och mitt eget agerande var ok, även om det kanske inte var snyggt. Ingen av oss gick ju till angrepp på personerna ifråga, utan markerade att det var budskapet i deras partibroschyr/tidning vi inte uppskattar. Både SD:s och SvP:s är väldigt långt ifrån de traditionella partierna och deras värdegrund provocerar många på ett lite annat sätt än övriga partier, jag förstår därför att reaktionerna blir större mot de partierna. Dock är det aldrig ok med personangrepp eller att vara direkt elak mot någon (eller våld, såklart), oavsett om personen kommer från SD, SvP eller något annat parti. Men att inte le glatt mot personen ifråga, är inte ett personagrepp anser jag.

 

[tanten]

Och lite mer självinsikt om hur begränsad den politiska makten är när det gäller vissa mekanismer som bestämmer utfallet i t.ex. ekonomisk tillväxt. Det är ofta det som i efterhand används att skylla på när det inte gick som man lovade; men det vore lite mer ärligt att redan på förhand framhålla det som viktigt.

En väsentlig skillnad är att de flesta partier inte säger vi lovar att utan snarare vi vill.
Ibland blir det inte möjligt, oftast går det bra att genomföra.

Tyvärr har faktiskt nuvarande regering lyckats lova en massa som de senare fått anpassa rätt brutalt till verkligheten. Det är inte bra för någon, varken för dem eller andra partier. Det blir snarare löjeväckande och urholkar förtroendet för alla.

 

[Singoalla]

Eller så kanske han bara upplevde situationen som att ni försökte värva väljare eller tala för ert parti mer än att lyssna på folkets åsikt.

Det är ju trots allt så att ni kom dit förberedda på att prata politik medan folket ni möter är där av en helt annan anledning, de är inte så förberedda på att argumentera just där, just då.

Ja alltså.. det jag ifrågasätter i den här tråden är inte att folk säger nej och går förbi. Det gör jag själv 90% av fallen när någon försöker prata med mig på gatan. Utan de som slänger ur sig elaka kommentarer i förbifarten.

 

[tanten]

Ja, det är en annan intressant grej i politiken Första gången jag fick rösta var jag 18 år och alla äldre sa: "Hitta det parti som är bäst för dig, och rösta på det!" Och jag tyckte redan då att det var en himla märklig grej. Varför skulle jag rösta på det som är bäst för mig? Är det inte bättre att rösta på det parti som man tror är bäst för hela landet? Bara för att jag bor i Stockholms innerstad kan jag ju inte sluta bry mig om landsbygdsfrågor exempelvis (Jo, tro mig, det finns Stockholmare som bryr sig ). Eller strunta i skolpolitiken för att jag själv inte har barn som ska gå i skolan just nu. Eller strunta i äldrevården för att ingen i min släkt hunnit fylla 75 ännu. Mycket märkligt det där..

Oj!

Är du helt säker på att de inte sa att du skulle välja det parti som var mest i enlighet med vad du tycker och känner - dvs det som är bäst enligt ditt sätt att se det.

Jag tror inte att jag någonsin har varit med om att man försökt värva röster genom att vädja till folks enfald på det sättet - "rösta på det som gynnar din person"

Den här tråden ger nya insikter hela tiden.

/tanten - politiskt aktiv sedan 1975

 

[Singoalla]

Är det så? Min tes är att det snarare är media som driver på. För att nå igenom allt informationsbrus krävs något extra, och blir det riktigt tufft i debatten så kommer det generera ytterligare mediautrymme i både egen och andra kanaler, delas på sociala medier etc.

Är det så? Eller är det mediaträningen som lärt en att man alltid ska fokusera på sitt eget budskap, spela på sin egen planhalva så att säga istället för att försöka sig på att dribbla på motståndarens sida. Tar man ett kliv åt sidan och tittar på hur myndigheter och stora företag syns i media så är det samma sak där, det är påfallande ofta en press- eller informationschef som uttalar sig om sakfrågor. Och svaret är anpassat efter organsationens budskapsplattform, snarare än den ställda frågan.

Det finns säkert en massa forskning inom media som visar på att detta angreppssätt ger mest positivt utslag för varumärkesbyggandet (= röster för partier och mindre negativ uppmärksamhet för myndiger och företag), men som mottagare av informationen så tycker jag att det urholkar informationsvärdet. Och jag tror att det inverkar negativt på förtroendet i samhället på sikt, kanske har det redan börjat.

Jo fast mediaträningen sker ju just inom partiet, och de är dem själva som väljer hur de vill bli uppfattade. Media är ju egentligen enbart ett verktyg att nå väljarna? För varför skulle det annars spela roll vad media skriver? Det i sig har ju inget värde.

Jag själv efterfrågar också en mer nyanserad debatt och högre till tak, men jag tror ärligt talat inte att det är det som går hem hos den breda massan. Det är väl som med schamporeklam, alla tycker den är löjlig men produkten säljer

 

[sjoberga]

Jag tror inte att jag någonsin har varit med om att man försökt värva röster genom att vädja till folks enfald på det sättet - "rösta på det som gynnar din person"

Det är nästan det enda valstugepolitikerna har gjort med mig. Som telefonförsäljare med lite olika manus för pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna, föräldrar osv.

 

[Singoalla]

Oj!

Är du helt säker på att de inte sa att du skulle välja det parti som var mest i enlighet med vad du tycker och känner - dvs det som är bäst enligt ditt sätt att se det.

Jag tror inte att jag någonsin har varit med om att man försökt värva röster genom att vädja till folks enfald på det sättet - "rösta på det som gynnar din person"

Den här tråden ger nya insikter hela tiden.

/tanten - politiskt aktiv sedan 1975

Jag ska säga att min reaktion var ungefär likadan som din, men nej, jag blev rådd att rösta efter vad som var bäst för mig. Och jag har hört många som har fått samma uppmaningar

 

[tanten]

Jag tror inte det, utan politiken är ett sätt för dem att uppnå just det. Ideellt arbete förekommer och dessutom i stor utsträckning men många som är verkligt engagerade söker sig bort från den "politiska arenan" och väljer mer ideella föreningar och sammanslutningar.

Njae?
Politik är att vilja något. Om man vill jobba mot fattigdomen begriper jag att man hellre gör mer konkreta åtgärder inom någon frivilligorganisation. Men vill man förändra samhället till det bättre i det stora sammanhangen är politik rätt väg.

Jag har inte sett sådana "avhopp" där jag bor men säket finns det i något parti på någon ort- men knappast är det varken vanligt eller allmängilitigt? Man går väl knappast med i ett politiskt parti med samma avsikter som man gör i andra "mer ideella föreningar och sammanslutningar"? Eller?

 

[TomasN]

Tror du inte att alla partier just stöper och blöter och diskuterar den egna politiken? Det sker ständigt.

Ett parti består av människor, många människor. Politiken bedrivs i verkligheten, hela tiden, varje dag.

Självklart gör man det. Toppolitiker på riksnivå vågar väldigt sällan ta den diskussionen öppet inför väljarna. Då serveras färdiga lösningar som löser problemen.

De interna debatterna är det ganska få som är med i trots allt.

 

[tanten]

Jag ska säga att min reaktion var ungefär likadan som din, men nej, jag blev rådd att rösta efter vad som var bäst för mig. Och jag har hört många som har fått samma uppmaningar

Jösses

 

[landsbygdsbo]

Oj!

Är du helt säker på att de inte sa att du skulle välja det parti som var mest i enlighet med vad du tycker och känner - dvs det som är bäst enligt ditt sätt att se det.

Jag tror inte att jag någonsin har varit med om att man försökt värva röster genom att vädja till folks enfald på det sättet - "rösta på det som gynnar din person"

Den här tråden ger nya insikter hela tiden.

/tanten - politiskt aktiv sedan 1975

?????

Och till vem tror du att den här är riktad?

 

[Singoalla]

Självklart gör man det. Toppolitiker på riksnivå vågar väldigt sällan ta den diskussionen öppet inför väljarna. Då serveras färdiga lösningar som löser problemen.

De interna debatterna är det ganska få som är med i trots allt.

Jag tänker att det är ganska naturligt? Om man vill presentera en idé så förutsätter det ju att man diskuterat igenom den först, oavsett om det är inom politiken eller på ett jobb. Vill man vara med på de interna diskussionerna är man hjärtligt välkommen att bli medlem och börja gå på möten. Jag kan förstå att politiker inte vill skylta med en splittrad bild av partiet. Sen som sagt skulle debatten kunna vara lite mer nyanserad enligt mig, men tycker att det är sunt att de håller sina diskussioner intern. De absolut flesta skulle nog inte vara så intresserade av att lyssna på dem ändå förrän de kommit fram till nåt i frågan.

 

[tanten]

Självklart gör man det. Toppolitiker på riksnivå vågar väldigt sällan ta den diskussionen öppet inför väljarna. Då serveras färdiga lösningar som löser problemen.

De interna debatterna är det ganska få som är med i trots allt.

Beror på hur du ser det. Jag ser det annorlunda -(surprise )

Nationell politik ja - men på landstings- och kommunnivå är vi rätt många som diskuterar trots allt.