Vad gör vi? del 2 - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag minns just åttamånadersfasen som riktigt tuff, hade också en unge som inte kröp än men som ville så himla mycket och blev frustrerad och gnällig när han inte tog sig fram. Jag tyckte det blev mycket lättare igen när han kröp. Sen sa ju alla "vänta bara tills han går, DÅ får ni fullt upp", men jag tyckte det blev ännu lättare då. Nöjdare unge och lättare att kunna vara utomhus och göra mer saker. Så istället säger jag, håll ut! Snart blir det bättre igen!

Precis samma här! 8 månader var absolut tuffast. Livet blev enklare och roligare för oss båda när hon började krypa och när hon började gå var det high life 🌟

Vi har två familjer nära oss som nu har 1-åring och äldre syskon på 2-3 år. De tyckte livet med två små också blev enklare när den yngsta blev ett år och började gå. Så det ser vi fram emot. Försöker insupa så mycket bebisgos jag bara kan för vem vet, det kanske är vår sista bebis och tiden går fort. Men visst ser vi också fram emot ett lite enklare liv.
 
Har försökt förklara detta för min sambo som är sugen på barn. Han tycker vår Border Collie valp är jättejobbig (som så klart inte är någonting jämfört med en malle) och att det är tungt (jag tar typ 90% :laugh: ) men vet inte om det går in riktigt. Får visa ditt inlägg. :rofl:
Ska också tilläga att jag inte tycker om bebisar och att sambon säger att han tar föräldraledigheten och mest ansvar. Väldigt ambitiöst och fint och så, men när vi blir utmattade av en lite busig valp i 4 månader behöver vi nog jobba upp vår ork. :rofl:


Om ingen kan tänka sig att skänka bort en 4 åring eller så. Det hade varit perfekt.
 
Ska också tilläga att jag inte tycker om bebisar och att sambon säger att han tar föräldraledigheten och mest ansvar. Väldigt ambitiöst och fint och så, men när vi blir utmattade av en lite busig valp i 4 månader behöver vi nog jobba upp vår ork. :rofl:


Om ingen kan tänka sig att skänka bort en 4 åring eller så. Det hade varit perfekt.

Adoption finns ju men kommer nog med andra väldigt svåra utmaningar!

Överlag tror jag det är väldigt svårt att förstå hur tufft det är med barn innan man får dem, man kan ju förstå i teorin men det är väl som med mycket, måste upplevas. Vi har en son nu som vaknar fem gånger per natt och har gjort i snart ett halvår. Det är svårt i förväg att förstå vad det gör med psyket 😅 Min hund var en riktig pick-nick när han var liten i jämförelse med detta. Men så var han förhållandevis enkel också för att vara valp och unghund.
 
Adoption finns ju men kommer nog med andra väldigt svåra utmaningar!

Överlag tror jag det är väldigt svårt att förstå hur tufft det är med barn innan man får dem, man kan ju förstå i teorin men det är väl som med mycket, måste upplevas. Vi har en son nu som vaknar fem gånger per natt och har gjort i snart ett halvår. Det är svårt i förväg att förstå vad det gör med psyket 😅 Min hund var en riktig pick-nick när han var liten i jämförelse med detta. Men så var han förhållandevis enkel också för att vara valp och unghund.
Vår valp är inte jättelätt, vaknar fortfarande på nätterna och tycker att man ska leva rövare, men jag kan liksom spraya med ett vattenflaska/korrigera när han skrikskäller och vill ha uppmärksamhet. :laugh: Eller låsa in honom i bilburen och åka och shoppa när jag behöver en paus. Fungerar inte riktigt så med en bebis.

Jag kan bara titta på folk runt omkring oss och läsa här på forumet för att känna att jag nog inte skulle orka med. 😅 Eller man orkar säkert mer än vad man tror, men jag skulle nog vara orolig för att gå sönder på riktigt om vi skulle få ett barn som inte var oproblematiskt. (Sen är jag ju absolut livrädd för att vara gravid och tycker det är jätteäckligt.) Men känner en liten sorg, kanske mest för sambons skull, kan se oss med ett äldre barn liksom!
 
Ska också tilläga att jag inte tycker om bebisar och att sambon säger att han tar föräldraledigheten och mest ansvar. Väldigt ambitiöst och fint och så, men när vi blir utmattade av en lite busig valp i 4 månader behöver vi nog jobba upp vår ork. :rofl:


Om ingen kan tänka sig att skänka bort en 4 åring eller så. Det hade varit perfekt.
Haha, en 4-åring är på många sätt mer utmattande än en bebis. Men också lite roligare (tycker jag). Kan ibland längta tillbaka till den tiden där man faktiskt fick bestämma allt och inte behövde ha konstanta förhandlingar.. tyckte dock att 3-4 åringar var fantastiska att låna några timmar innan jag hade barn! En 2-4 åring är mer som en valp än en bebis är.
 
Vår valp är inte jättelätt, vaknar fortfarande på nätterna och tycker att man ska leva rövare, men jag kan liksom spraya med ett vattenflaska/korrigera när han skrikskäller och vill ha uppmärksamhet. :laugh: Eller låsa in honom i bilburen och åka och shoppa när jag behöver en paus. Fungerar inte riktigt så med en bebis.

Jag kan bara titta på folk runt omkring oss och läsa här på forumet för att känna att jag nog inte skulle orka med. 😅 Eller man orkar säkert mer än vad man tror, men jag skulle nog vara orolig för att gå sönder på riktigt om vi skulle få ett barn som inte var oproblematiskt. (Sen är jag ju absolut livrädd för att vara gravid och tycker det är jätteäckligt.) Men känner en liten sorg, kanske mest för sambons skull, kan se oss med ett äldre barn liksom!

Det som är så fascinerande är ju att de allra flesta orkar, men visst är det en legitim oro. Jag har absolut varit på orkens brant på sistone och trodde inte att jag skulle pressas så långt. Men absolut värt det, jag skulle göra om det flera gånger om för våra barn även om jag knappt vet vad jag själv heter vissa dagar. Den absolut tuffaste tiden är ju förhållandevis kort sett till ett helt liv, oftast. Men, det där är ju något man givetvis ska känna in helt själv. Allas upplevelser, förutsättningar, barn osv. är så olika. Jag kan bli störd på folk som säger att det är eller inte är på ett visst sätt att ha barn. Det finns ju lika många upplevelser av det som det finns föräldrar.
 
Vår valp är inte jättelätt, vaknar fortfarande på nätterna och tycker att man ska leva rövare, men jag kan liksom spraya med ett vattenflaska/korrigera när han skrikskäller och vill ha uppmärksamhet. :laugh: Eller låsa in honom i bilburen och åka och shoppa när jag behöver en paus. Fungerar inte riktigt så med en bebis.

Jag kan bara titta på folk runt omkring oss och läsa här på forumet för att känna att jag nog inte skulle orka med. 😅 Eller man orkar säkert mer än vad man tror, men jag skulle nog vara orolig för att gå sönder på riktigt om vi skulle få ett barn som inte var oproblematiskt. (Sen är jag ju absolut livrädd för att vara gravid och tycker det är jätteäckligt.) Men känner en liten sorg, kanske mest för sambons skull, kan se oss med ett äldre barn liksom!
Jag hade också väldigt svårt att se mig själv just med en bebis. Har aldrig tyckt att bebisar är särskilt söta eller intressanta, men hade någon slags fomo kring detta med barn och visste nog ändå nånstans att jag ville ha barn. Hade 0% erfarenhet av ta hand om barn sedan tidigare.

Kan ärligt säga att första året var en enda lång stroll in the park. Vår unge sov typ jämt kändes det som, i vagnen, i bärsele, hemma i sängen jämte katterna. Vet att det verkligen inte är så för alla för jag såg ju på folk runt omkring mig att det kunde se väldigt annorlunda ut. Han åt allt som bjöds utan tjorv, var skitglad för det mesta förutom korta stunder då han var arg eller ledsen. Då sov han eller åt och sen var han glad igen 😂 Var hemma på heltid 8 månader sen bytte sambon av och jag började jobba 75%, var också ett toppenupplägg för då fick ju han chansen att bonda mer med sonen på egen hand.

Min upplevelse var att han var hur lätt och chill som helst fram till ungefär 5.5 år, därefter har han satt mig och mitt tålamod på prov i princip dagligdags 😜 Nu är han 8 och en underbar högt älskad individ såklart men kan ändå känna viss oro inför ex pubertet och tonår pga hans 1. Extremt starka vilja och argumentationsförmåga, 2. Hetlevrade temperament och neurotiska personlighet, 3. Allmän ångest över att förlora mer och mer kontroll. Har också tänkt i banor som jag inte gjort innan jag skaffade barn, typ både jag och sonens pappa har OCD. Hade jag varit ett sto hade förmodligen min ägare valt en annan hingst 😜 Men bildskön är han iaf, det får man ge oss!
 
Jag hade också väldigt svårt att se mig själv just med en bebis. Har aldrig tyckt att bebisar är särskilt söta eller intressanta, men hade någon slags fomo kring detta med barn och visste nog ändå nånstans att jag ville ha barn. Hade 0% erfarenhet av ta hand om barn sedan tidigare.

Kan ärligt säga att första året var en enda lång stroll in the park. Vår unge sov typ jämt kändes det som, i vagnen, i bärsele, hemma i sängen jämte katterna. Vet att det verkligen inte är så för alla för jag såg ju på folk runt omkring mig att det kunde se väldigt annorlunda ut. Han åt allt som bjöds utan tjorv, var skitglad för det mesta förutom korta stunder då han var arg eller ledsen. Då sov han eller åt och sen var han glad igen 😂 Var hemma på heltid 8 månader sen bytte sambon av och jag började jobba 75%, var också ett toppenupplägg för då fick ju han chansen att bonda mer med sonen på egen hand.

Min upplevelse var att han var hur lätt och chill som helst fram till ungefär 5.5 år, därefter har han satt mig och mitt tålamod på prov i princip dagligdags 😜 Nu är han 8 och en underbar högt älskad individ såklart men kan ändå känna viss oro inför ex pubertet och tonår pga hans 1. Extremt starka vilja och argumentationsförmåga, 2. Hetlevrade temperament och neurotiska personlighet, 3. Allmän ångest över att förlora mer och mer kontroll. Har också tänkt i banor som jag inte gjort innan jag skaffade barn, typ både jag och sonens pappa har OCD. Hade jag varit ett sto hade förmodligen min ägare valt en annan hingst 😜 Men bildskön är han iaf, det får man ge oss!
Jag har autism och tycker inte bara att dom är tråkiga osv utan äcklas av närhet/kroppsvätskor osv. vilket gör det problematiskt att ha barn. :) Tråkiga saker går att överleva men tänker att det inte är så schysst att inte vilja hålla i ungen.
 
Jag hade också väldigt svårt att se mig själv just med en bebis. Har aldrig tyckt att bebisar är särskilt söta eller intressanta, men hade någon slags fomo kring detta med barn och visste nog ändå nånstans att jag ville ha barn. Hade 0% erfarenhet av ta hand om barn sedan tidigare.

Kan ärligt säga att första året var en enda lång stroll in the park. Vår unge sov typ jämt kändes det som, i vagnen, i bärsele, hemma i sängen jämte katterna. Vet att det verkligen inte är så för alla för jag såg ju på folk runt omkring mig att det kunde se väldigt annorlunda ut. Han åt allt som bjöds utan tjorv, var skitglad för det mesta förutom korta stunder då han var arg eller ledsen. Då sov han eller åt och sen var han glad igen 😂 Var hemma på heltid 8 månader sen bytte sambon av och jag började jobba 75%, var också ett toppenupplägg för då fick ju han chansen att bonda mer med sonen på egen hand.

Min upplevelse var att han var hur lätt och chill som helst fram till ungefär 5.5 år, därefter har han satt mig och mitt tålamod på prov i princip dagligdags 😜 Nu är han 8 och en underbar högt älskad individ såklart men kan ändå känna viss oro inför ex pubertet och tonår pga hans 1. Extremt starka vilja och argumentationsförmåga, 2. Hetlevrade temperament och neurotiska personlighet, 3. Allmän ångest över att förlora mer och mer kontroll. Har också tänkt i banor som jag inte gjort innan jag skaffade barn, typ både jag och sonens pappa har OCD. Hade jag varit ett sto hade förmodligen min ägare valt en annan hingst 😜 Men bildskön är han iaf, det får man ge oss!
Jag tycker inte om bebisar och tyckte inte heller om bebistiden. Kommer inte göra om det heller.. men jämfört med en valp är det mer som att ha en valp nu med en 4-åring, håller med dig om att de mest sov och man bestämde ju allt utan någon invändning 😂. Nu ska det argumenteras om allt känns det som. @Tonto du kan få låna min med, hon är jättebra på att bete sig när hon är borta 🤣
 
Har haft några riktigt tuffa veckor och det börjar bli lite kritiskt nu med hur jag orkar och mår. Men nu är barnens farmor på besök över helgen så jag vilar upp mig. I morse gick de upp med barnen och jag somnade om två timmar, och när jag kom upp gick svärmor ut med dottern och maken gick och vilade med sonen så nu sitter jag här och dricker kaffe i tystnad med hunden. Ska passa på att åka in till stan och köpa lite saker på Panduro idag. Kanske till och med unnar mig att sätta mig ner på ett kafé och dricka en cappuccino innan jag åker hem igen.

Det blev köpcentrum i stället för stan för mig och nej, här var det ju inte direkt lugnare än hemma 😅 Fy tusan. Så nu sitter jag i bilen i parkeringshuset och äter juleskum för lite egentid.
 
Är halvsjuk och hemma själv med sonen som har: Rivit ut alla sina kallingar och strumpor för att klä ut sig själv och en väldigt tålmodig stackars kattfarbror (som fick en kalsongmössa). Rivit ut hälften av böckerna i bokhyllan för att läsa en sida i varje bok. Rumsterat om i skafferiet och försett sig själv med Estrella-stjärnor och julmust. Pluggat engelska och kinesiska (…) i min Duolingo-app. Sitter nu (äntligen!) framför TV:n och sina låtsasvänner Justin och Adam aka Lankybox.

Edit: Satt still i 5 minuter, nu är det nån slags hinderbana i vardagsrummet….

Edit 2: Pep nu in till mig i sovrummet för att delge mig ett visdomsord som Lankyboxkillarna delat med sig av; Om du är en ”nerd”, bry dig inte, för du kommer ändå vara smart när du är vuxen.
 
Senast ändrad:
Åh @miumiu jag hade skrivit tvärtom. Sonen har äntligen slitit sig från tvn och gjort alla de fantasifulla energirika sakerna 😀 fler barn som honom. Och styrka till dig. Hemskt att vara sjuk med friska barn :heart
 
Nattar dottern som är väldigt trött efter en lång och mysig dag. Vi hade spadag idag bara hon och jag. Badade i vårt Lazy spa, gjorde ansiktsmasker (SÅ himla kladdigt!), såg på film osv. Hon fick ta av min hårinpackning, body oil (med glitter, lyckan var fullständig) osv och äta munkar och chips framför filmen. Vi åt korv med bröd till mat och bara hade en mysig dag. Avslutade med LasseMajas dektetivbyrå på tv och sedan var dagens energireserv helt slut 😄
 
Nattar dottern som är väldigt trött efter en lång och mysig dag. Vi hade spadag idag bara hon och jag. Badade i vårt Lazy spa, gjorde ansiktsmasker (SÅ himla kladdigt!), såg på film osv. Hon fick ta av min hårinpackning, body oil (med glitter, lyckan var fullständig) osv och äta munkar och chips framför filmen. Vi åt korv med bröd till mat och bara hade en mysig dag. Avslutade med LasseMajas dektetivbyrå på tv och sedan var dagens energireserv helt slut 😄
Åh vad härligt det låter! :love:
 
Halvusel nattsömn eftersom lilla E väckte mig runt halv 1 inatt.. Oklar anledning, men hon kröp upp bredvid mig och låg och bökade i närmare ett timme innan hon gled ner i sin säng igen. Hon är iofs "bra" på det sättet, tankar närhet en stund men vill sova själv, brås eventuellt på mig 😁

Nu är båda barnen vakna och ligger bredvid varandra och kollar bluey i sängen medan jag försöker vakna. Tack och lov för paddan 🙈❤️
 
Halvusel nattsömn eftersom lilla E väckte mig runt halv 1 inatt.. Oklar anledning, men hon kröp upp bredvid mig och låg och bökade i närmare ett timme innan hon gled ner i sin säng igen. Hon är iofs "bra" på det sättet, tankar närhet en stund men vill sova själv, brås eventuellt på mig 😁

Nu är båda barnen vakna och ligger bredvid varandra och kollar bluey i sängen medan jag försöker vakna. Tack och lov för paddan 🙈❤️
Åh, exakt så gör mina barn också, kommer upp en sväng och bökar runt och sen ska de tillbaka till sin säng. Jag har inte riktigt fattat vad de håller på med men låter ju väldigt rimligt att de behöver tanka lite närhet!
 
Har skrivit det förr men usch vilken otrevlig mamma jag blir av pms... :( Har verkligen noll tålamod med barnens smaskande, kladdande, hår som hänger ner i maten, kastande av mat på golvet etc etc... :crazy:

Jag kan resonera med mig själv om att något inte är så farligt men i nästa sekund morrar jag som en ilsken jag-vet-inte-vad.
I eftermiddag åker dom till pappan och sen borde pmsen vara över när vi ses igen på onsdag 💔
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Vi fortsätter väl här, då andra tråden nåt över 2000 inlägg. Själv ligger jag bredvid yngsta och väntar på att hon ska somna nån gång.
75 76 77
Svar
1 538
· Visningar
80 419
Övr. Barn Jag blir tokig. Jag skrev ju i början av sommaren att vi hade löss, vi är fortfarande inte av med dom. Under tva perioder i sommar har...
Svar
16
· Visningar
1 328
Senast: turbofling
·
Småbarn Vad har ni för säng till era 4-5 åringar? Vi vill kunna ligga bredvid och sova där så juniorsäng går bort. Hade tänkt ställa en 105...
2
Svar
20
· Visningar
1 198
Senast: Praefatio
·
Småbarn Det här med talet. Hur kan det vara så olika? Vår första bubblade 3-ords meningar vid 18 månader. Vår andra fyller snart 2 år och har...
2
Svar
24
· Visningar
1 808
Senast: Mirtai
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden IV
  • Hundrädda
  • Airtags, selar etc

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp