Bukefalos 28 år!

Vi dejtar vidare del 16

Status
Stängd för vidare inlägg.
:rofl:

Att inte vara så uppvarvad och känna som att allt hela tiden balanserar på en knivsudd. Man måste inte veta allt och fatta beslut hela tiden. Det går att slappna av och avvakta även i en situation som är lite obekväm.

Jag blir stressad bara av att läsa dina inlägg. :p

Jag förstår! Jag är dock uppstressad av dagsläget, som du märker i mina inlägg :p Jag är stressad av att det är som det är just nu, och känner att ett beslut åt något håll är det enda som skulle få mig att kunna slappna av just nu. Dit vill jag ju också, såklart. Men kan inte bara bestämma mig för att vara bekväm med någonting som inte känns bekvämt.
 
Jag förstår! Jag är dock uppstressad av dagsläget, som du märker i mina inlägg :p Jag är stressad av att det är som det är just nu, och känner att ett beslut åt något håll är det enda som skulle få mig att kunna slappna av just nu. Dit vill jag ju också, såklart. Men kan inte bara bestämma mig för att vara bekväm med någonting som inte känns bekvämt.
Jag brukar i liknande situationer, oavsett om det handlar om relationer, jobb eller annat, använda "deadlines". Sätta ett datum en bit fram i tiden, känns det fortfarande så här då så gör jag nåt åt situationen, tills dess släpper jag tanken på beslut. Blir lugn av att veta att det finns en ände, att mitt gnag och velande inte ska fortsätta i evigheter, och sen brukar det ha klarnat ofta innan jag kommit till min deadline.
 
Är på väg för att dricka öl och spela biljard med arkitektstudenten nu. Pirrig! Han verkar ganska intresserad och det är ju jag med så...
Och imorgon förmiddag ska jag träffa en ny tinderkille. Vi ska se på OS på en sportbar, spännande sprintstafett. Är så nöjd att jag kom på den dejten (han gillar också att se på skidor). Men om det nu skulle bli bortamatch för mig ikväll så kan det ju bli lite konstigt, men det är ju lyxproblem i så fall! :)
 
Jag brukar i liknande situationer, oavsett om det handlar om relationer, jobb eller annat, använda "deadlines". Sätta ett datum en bit fram i tiden, känns det fortfarande så här då så gör jag nåt åt situationen, tills dess släpper jag tanken på beslut. Blir lugn av att veta att det finns en ände, att mitt gnag och velande inte ska fortsätta i evigheter, och sen brukar det ha klarnat ofta innan jag kommit till min deadline.

Bra tips! Tack!
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Bra tips! Tack!

Jag läste nyss en bok, rent skönlitterär, där en av huvudpersonerna också hamnade i ett beslutskval. Hon gjorde helt enkelt så att hon tog beslutet att inte ta något beslut just då. Det i kombination med tidigare tips om deadline kanske?

Ska i dagarna själv använda mig av just beslutet att inte ta något beslut men i en jobbrelaterad fråga. Tyckte det lät så himla bra. :)
 
“I’m selfish, impatient and a little insecure. I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle. But if you can’t handle me at my worst, then you sure as hell don’t deserve me at my best"
Om inte ens den egna familjen står ut med en, betyder det då att man är ett praktarsle och det inte finns mycket att hurra för?
 
Nu är jag för en gångs skull en aning nervös. Jag har bestämt träff i helgen med en vansinnigt snygg kille som på pappret verkar för bra för att vara sann. Han är kul att skriva med, spelar fotboll på hög nivå och ser fantastisk ut med sitt bruna hår, isblå ögon och mörka skäggstubb. Precis en kille i min smak. ;)

Det började med att jag såg hans profil och tyckte att han var grymt sexig så jag slängde iväg ett mail. Jag brukar sällan vara den som tar första kontakten men den här gången kunde jag inte hålla mig även om jag tänkte att han förmodligen var way över min liga. ;) Han läste mailet men svarade inte så jag ryckte mest på axlarna och tänkte inte mer på det.
Två veckor senare fick jag plötsligt ett svar! Jag skrev tillbaka och vi började snacka lite allmänt. Han var en aning trög i början och svarade rätt enstavigt men ju mer jag skrev desto mer tinade han upp.
Idag skrev han:
"Zinfernia, du verkar faktiskt väldigt intressant! Du är nog den första här som jag känner att jag kan bonda med. :) Vill du ses någon dag?"

:love:

Jag brukar aldrig vara nervös inför första dejten men den här gången är jag nog fasen lite skakig. I vanliga fall går jag in med världens största självförtroende och förlitar mig på att min sociala kompetens ska räcka långt, det brukar fungera och jag har aldrig blivit nekad en andra dejt av någon jag varit intresserad av. De flesta killar jag träffar får dock bara en chans. Känns det inte bra till tusen redan från början så letar jag hellre vidare efter den där killen jag kan känna attraktion för direkt, och något säger mig att jag nog kommer kunna känna det för den här killen.
 
Jag brukar i liknande situationer, oavsett om det handlar om relationer, jobb eller annat, använda "deadlines". Sätta ett datum en bit fram i tiden, känns det fortfarande så här då så gör jag nåt åt situationen, tills dess släpper jag tanken på beslut. Blir lugn av att veta att det finns en ände, att mitt gnag och velande inte ska fortsätta i evigheter, och sen brukar det ha klarnat ofta innan jag kommit till min deadline.

Så gör jag också med olika saker. Ett bra sätt att slippa undan från grubblande hela tiden.
 
Dagens spamprofil:

"I am Fatima, your babe and anywhere you want, I am
WILL fully down for anything, Just be sweet, don't want creeps, It
SUCK .. Don't be hypercritical on things too, coz I might not be
YOUR princess to worship but I can be your partner in crime, I can
COCK a handgun too and my bullets are fast if you give a shit out of me.


i am sweet dangerous..

got my not so secret message just give me a message on my k - i - k Sweetfatima7"

Kan nån förklara varför någon skapar/genererar dessa? Vad kan de möjligen få ut av det?
 
Jag håller med dig, men vill bara flika in att jag lever i nuet. Det är precis vad jag gjort sen vi träffades i september och det är därför relationen bara rullar på. För att vi hänger och har det bra tillsammans. Nu upplever jag att det vi har rör sig mot något seriöst, vilket gör att jag känner att jag måste ta någon form av aktivt beslut. Även om det blir att låta det fortsätta som det är. Men jag känner att jag inte bara kan låta det fortgå utan att det är ett aktivt beslut nu. Särskilt inte när jag upplever att han har känslor.
Älskar du honom?
Eller.. Blir du glad av att vara med honom? Får han dig att må bra?
 
Fast jag undrar ofta om någon står ut med mig i längden.

Eller tvärs om. Alltså förlåt, jag vill inte verka otrevlig mot alla i tråden som är ofrivilligt singlar o lider av det men som jag älskar att leva ensam. Jag är s å h i m l a t i l l f r e d s. Känner mig så jävla ego att jag får dåligt samvete men kan inte låta bli att älska det och fånle tusen gånger om dagen när jag inser att det är mitt liv.

Skrev ett meddelande till min numera fd dejt o han tog det bra. Skönt. Insåg nu att när jag var sjuk o inte träffade min häst på 4 dagar (inte varit ifrån honom så länge sedan 2012) att jag verkligen, verkligen saknade ihjäl mig och att jag faktiskt bara vill lägga all min tid utanför jobbet på min häst och att sköta min sömn o att laga ordentlig mat själv i mitt lilla hönshus (huset jag bor i har varit det :laugh:). Ordning o reda, fullt fokus på träningen med hästen.

Och idag när jag varit iväg o tränat o hade eftermiddagen över (jobbar sent skift denna veckan så börjar i morgon) åkte jag ensam iväg till en påskgrej o sen till IKEA. Älskar att åka runt själv i min lilla elbil, lyssna på P3 Dokumentär och försöka köra rätt, fika när jag känner för det o prata med mina vänner under tiden på messenger när jag känner för det. Känner mig som en eremit mitt i en storstadsregion, så nöjd :laugh:
 
Fast jag undrar ofta om någon står ut med mig i längden.

Jag undrar mer hur jag ska kunna stå ut med någon annan :o:laugh:

Jag är som @the_connemara en social enstöring.
Idag har jag haft personaldag, hade turen att gå med bästis och snygga kollegan, dvs hopp och lek hela dagen :D
Men har längtat till stallet hela dagen :love:
Tog in hästarna, körde ensam till ridhuset, red min fina häst och var kvar i stallet länge. Putsade träns, pysslade och lyssnade på musik, bara jag och Ruben :heart
Ingen som vill att jag ska komma hem, äta, vara social och sånt skit. Bara mata Molnet med morötter och njuta av livet i ensamhet med mina djur.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter Ny tråd då det första bingobrickan innehöll två rutor med samma text, detta är nu korrigerat och den gamla tråden låst! Årets första...
25 26 27
Svar
522
· Visningar
14 012
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
2 522
Senast: Hazel
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
4 173
Senast: Sasse
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
12 044
Senast: LovingLife
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp