Vi som springer!

[Lillgrådis]

17 september är Lergöksloppet, nu blev jag sugen på att ta ett besök i Ängelholm den helgen!

Kul! Vi kan ha en "Bukefalos Runners"-sektion! Jag har sprungit det en gång och minns det som ett flackt och lättsprunget lopp, inga hemska backar alls, lagom mycket folk, mestadels i Kronoskogen med utgångspunkt från Råbocka camping.

 

[MCP]

Börja lugnt och öka, spring kanske en kilometer till att börja med, sen ökar du vecka efter vecka på så sätt blir din kondition bättre.

Fast, redan en kilometer är långt att springa för någon som saknar kondition.

@hemlig
Wall of text varning.
Du hade redan fått något tips såg jag, men tänkte att jag skulle kunna dela med mig av mina egna erfarenheter och tips, då det är relativt kort tid sedan jag själv började springa (2,5-3 år sedan).

Jag hade från början inte tänkt börja springa, utan det hela började med att jag började göra regelbundna promenader, ungefär samma sträcka varje gång (hade inte så mycket valmöjligheter var jag bodde då). Så i något skede började jag klocka mina promenader, jag började då leka med tanken på att få ner tiden. Jag lade då in korta springsträckor (ca.100m), som vartefter blev fler och gåsträckorna blev kortare och kortare. För mig var klockan väldigt motiverande, i början skalar man så lätt bort minuter, vilket gör resultatet väldigt konkret. Till sist en dag, efter ganska lång tid så klarade jag att springa hela sträckan utan gåpauser, och på den vägen har det fortsatt.

Jag var på det klara redan från början att jag skulle springa, jag skulle inte bli någon joggare ()
så mina springsträckor var i den hastighet jag tänkt hålla sedan också, vilket fungerade bra för mig.

Satsa på bra skor redan från början. De kan kännas dyrt, men jämfört med många andra sporter så är löpning väldigt billigt när man ser till vilken utrustning man behöver (sedan går det ju som med det mesta annat att göra hur dyrt man vill också förstås)
Kom ihåg att det är inte bara kroppen och konditionen som måste tränas upp, utan även hjärnan. Man är tvungen att pressa sina gränser för att komma någon vart, och hjärnan kommer att säga att det är jobbigt. Man orkar oftast faktiskt mer än vad man skulle tro, det är nog oftare huvudet som "tar stopp" före kroppen.
Försök lär dig lyssna på din kropp, viss smärta kan man stöta på speciellt när man är ovan. T.ex. fotsulorna kan kännas som om de håller på plattas ut till stekpannor och liknande, och tyvärr är man bara tvungen att genomhärda en del. Är det däremot en stark smärta, eller en som bara ökar i intensitet från gång till gång, eller under själva länken, så då kan det vara bra att ta lite vila och se om det blir bättre.
öhm, jaa, vad mer... joo, låt inte vädret styra dig, speciellt inte om man anmält sig till ett lopp, kan ju bli vilket väder som helst den dagen så. Väderskiftningar inom normala gränser så är inget hinder för att ta en länk, snarare kan man överraska sig själv med att upptäcka att man kanske gillar annan sorts väder för länk är vad man trott. Försök bara att klä dig för vädret så går det bra. Det finns dessutom en lite småhärlig känsla i att ha varit ute i busväder, man känner sig lite extra duktig

jaa..och...ge inte upp, det går nog bara man vill
mvh. hon som när hon var yngre sa att hon aaaaldrig skulle börja springa

 

[Kilauea]

Fast, redan en kilometer är långt att springa för någon som saknar kondition.

@hemlig
Wall of text varning.
Du hade redan fått något tips såg jag, men tänkte att jag skulle kunna dela med mig av mina egna erfarenheter och tips, då det är relativt kort tid sedan jag själv började springa (2,5-3 år sedan).

Jag hade från början inte tänkt börja springa, utan det hela började med att jag började göra regelbundna promenader, ungefär samma sträcka varje gång (hade inte så mycket valmöjligheter var jag bodde då). Så i något skede började jag klocka mina promenader, jag började då leka med tanken på att få ner tiden. Jag lade då in korta springsträckor (ca.100m), som vartefter blev fler och gåsträckorna blev kortare och kortare. För mig var klockan väldigt motiverande, i början skalar man så lätt bort minuter, vilket gör resultatet väldigt konkret. Till sist en dag, efter ganska lång tid så klarade jag att springa hela sträckan utan gåpauser, och på den vägen har det fortsatt.

Jag var på det klara redan från början att jag skulle springa, jag skulle inte bli någon joggare ()
så mina springsträckor var i den hastighet jag tänkt hålla sedan också, vilket fungerade bra för mig.

Satsa på bra skor redan från början. De kan kännas dyrt, men jämfört med många andra sporter så är löpning väldigt billigt när man ser till vilken utrustning man behöver (sedan går det ju som med det mesta annat att göra hur dyrt man vill också förstås)
Kom ihåg att det är inte bara kroppen och konditionen som måste tränas upp, utan även hjärnan. Man är tvungen att pressa sina gränser för att komma någon vart, och hjärnan kommer att säga att det är jobbigt. Man orkar oftast faktiskt mer än vad man skulle tro, det är nog oftare huvudet som "tar stopp" före kroppen.
Försök lär dig lyssna på din kropp, viss smärta kan man stöta på speciellt när man är ovan. T.ex. fotsulorna kan kännas som om de håller på plattas ut till stekpannor och liknande, och tyvärr är man bara tvungen att genomhärda en del. Är det däremot en stark smärta, eller en som bara ökar i intensitet från gång till gång, eller under själva länken, så då kan det vara bra att ta lite vila och se om det blir bättre.
öhm, jaa, vad mer... joo, låt inte vädret styra dig, speciellt inte om man anmält sig till ett lopp, kan ju bli vilket väder som helst den dagen så. Väderskiftningar inom normala gränser så är inget hinder för att ta en länk, snarare kan man överraska sig själv med att upptäcka att man kanske gillar annan sorts väder för länk är vad man trott. Försök bara att klä dig för vädret så går det bra. Det finns dessutom en lite småhärlig känsla i att ha varit ute i busväder, man känner sig lite extra duktig

jaa..och...ge inte upp, det går nog bara man vill
mvh. hon som när hon var yngre sa att hon aaaaldrig skulle börja springa

Bra skor insåg jag igår att jag behöver så det ska inhandlas nästa vecka nån gång.
Igår kom jag faktiskt 500 meter. Inte mycket för andra men mycket för mig. Hade en liten paus efter 250 meter för att sedan vända tillbaka.
Ont i smalbenen märkte jag, tror dåliga skor är en orsak till det.

 

[MCP]

@hemlig
Hejja, det var bra
Det låter lite som "valpsjuka"/benhinneinflammation, vilket kan komma när man är ovan och speciellt om man har dåliga skor, så jo, det är nog bra om du köper nya. Gå till en bra sportaffär med kunnig personal så du kan få rätt sko för just dig.
Ett litet knep som jag läst om och som hjälpte mig lite när jag fick benhinneinflammation, var att i duschen spola benen och växla mellan varmt och kallt vatten en liten stund

 

[Raderad medlem 19815]

Kul! Vi kan ha en "Bukefalos Runners"-sektion! Jag har sprungit det en gång och minns det som ett flackt och lättsprunget lopp, inga hemska backar alls, lagom mycket folk, mestadels i Kronoskogen med utgångspunkt från Råbocka camping.

Ja men ja! Där har jag sprungit jättemycket, senast för bara nån månad sen (born and raised i Ängelhåla) . Vi hörs vidare!

 

[Raderad medlem 19815]

Jag sprang aldrig loppet jag hade anmält mig till (och betalt! ) i onsdags. Det hade blivit ett missförstånd mellan mig och min man så han var tvungen att vara borta på kvällen och det var helt omöjligt att hitta någon som inte tyckte det var superbesvärligt att passa barnen en timme.