Vinterföräldrar -17/18 del 2

Det hörs på dig att du anstränger dig för att se det från hans sida! Är han lika bra på att göra detsamma för dig så tror jag att ni kommer att hitta en väg! :heart

Sedan tänker jag att det ändå är en fördel att de äldre syskonen är så pass stora - de har ju trots allt skola och (gissar jag) fritidsaktiviteter, vilket förhoppningsvis ger dig lite space?

Tack! :heart Vi har pratat massor idag och det känns jättemycket lättare nu. Skönt att bara få ventilera hur man känner.

Det är en jättefördel att dom är så stora! Det går ju också att prata med dom på ett helt annat sätt än med yngre barn. Vi insåg dock idag att vi måste prata med dom om det här med bebisen, för dom är väldigt sådär att dom "äääälskar bebisar", men dom har ju aldrig träffat en sån liten som den vi kommer komma hem med. Det är ju inte så att han kommer vara mottaglig för att man gör roliga grimaser och bara ligga där och se sockersöt ut och så kan vi hela familjen krypa upp i soffan och äta popcorn och titta på film. :angel: Och jag kommer nog läcka både det ena och det andra.. Så det är kanske schysst att ge dom en liten heads up om vad som väntar. :D
 
Huvudvärk idag :arghh: Troligtvis en blandning mellan för lite sömn de senaste nätterna och för dåligt med vätska. Tror att mjölken börjar komma äntligen vilket rimligtvis också kräver vätska och jag behöver nog hälla i mig mer vatten.

Men sitter just nu med en sovande bebis i famnen och ett sovande barn bredvid mig i soffan. Adventsstjärnan lyser i fönstret bakom oss. Kan ta lite huvudvärk när det är så fint i övrigt :love:

Åh, låter supermysigt allting och vad glad jag är för din skull som fick en sån himla fin upplevelse med snittet! :heart
 
Så himla trött hela tiden senaste veckan... ingen ork för nånting just nu och hormonerna är rena berg o dalbanan just nu också :yuck:

Var iaf hos bm idag, allt såg bra ut och hon kunde känna att den lille låg med huvudet neråt. Känns så fascinerande att de kan känna sånt :)

...har för övrigt börjat tycka det är jobbigt med alla nålar - stick i fingret å blodproven... aldrig haft problem med de förr men nu tycker jag de är lite jobbigt varje gång och tycker även det gör mer ont än jag upplevt tidigare - kanske beror på ökade blodmängden eller nåt?.. Det är ju iofs bara att härda, tur att det går relativt fort med alla stick ändå
 
Jag är glad att jag blev sövd helt, för sövning har jag varit med om förut och då var det lättare att bara "åka med" i allt som hände. När jag vaknade (läs: kommit ur den värsta dimman) visste ju redan personalen att det gått bra med barnet och kunde meddela mig det omgående. Hade jag varit vaken under snittet så hade nog oron hunnit växa sig ganska stor från att hon plockats ur till att dom kunde säga att det gått bra. Dessutom hann sambon både iväg med barnet till hennes avdelning 800 meter bort, vara där en stund och tillbaka till mig igen innan jag var riktigt med i huvudet, så jag hann knappt känna mig ensam på uppvaket (det sprang dessutom sjuksköterskor hos mig konstant tills han kom).

Inflammationen är borta, så smärtan är minimal numera. Känner av det om jag tar för långa kliv eller är uppe och rör på mig för mycket, men det är ju inga konstigheter.
Järnvärdet är i botten, det känner jag av nu när vi är hemma för jag orkar knappt gå upp till vår dörr (bor två trappor upp utan hiss). Mentalt är jag helt slutkörd, så jag gör inte mycket mer än existerar för tillfället.

Gilla på allt fram till järnvärdet, alltså! Hoppas att det rättar till sig snart, får du någon behandling för det?

Jag förstår att du går på ångorna mentalt fortfarande, en neovistelse är ju ingen mental sinekur. Har ni hunnit landa något efter flytten?
 
Tack! :heart Vi har pratat massor idag och det känns jättemycket lättare nu. Skönt att bara få ventilera hur man känner.

Det är en jättefördel att dom är så stora! Det går ju också att prata med dom på ett helt annat sätt än med yngre barn. Vi insåg dock idag att vi måste prata med dom om det här med bebisen, för dom är väldigt sådär att dom "äääälskar bebisar", men dom har ju aldrig träffat en sån liten som den vi kommer komma hem med. Det är ju inte så att han kommer vara mottaglig för att man gör roliga grimaser och bara ligga där och se sockersöt ut och så kan vi hela familjen krypa upp i soffan och äta popcorn och titta på film. :angel: Och jag kommer nog läcka både det ena och det andra.. Så det är kanske schysst att ge dom en liten heads up om vad som väntar. :D

Så bra att ni hunnit prata mera!

Kan vara juste att ha en lite crash course om bebisar, ja! :D Försöker påminna mig själv om detsamma, när andra barnet föddes läste jag massor med böcker med första om hur det är med småsyskon/bebisar, men nu är det så lätt att tro att de ska begripa det av sig själva :o
 
Så himla trött hela tiden senaste veckan... ingen ork för nånting just nu och hormonerna är rena berg o dalbanan just nu också :yuck:

Var iaf hos bm idag, allt såg bra ut och hon kunde känna att den lille låg med huvudet neråt. Känns så fascinerande att de kan känna sånt :)

...har för övrigt börjat tycka det är jobbigt med alla nålar - stick i fingret å blodproven... aldrig haft problem med de förr men nu tycker jag de är lite jobbigt varje gång och tycker även det gör mer ont än jag upplevt tidigare - kanske beror på ökade blodmängden eller nåt?.. Det är ju iofs bara att härda, tur att det går relativt fort med alla stick ändå

Jag tycker nog att ju oftare jag blir stucken, desto värre blir det. Gissar att jag hinner glömma mellan gångarna annars :p
 
@Sofie_B

Jag tycker att du har helt rätt i att känna som du känner och hoppas du eller din man inte skuldbelägger dig. Klart att de äldre barnen inte ska känna sig bortkörda men jag tänker att de kanske faktiskt ändå får stå ut med att inte träffa bebisen på en gång och vara "på". Man kan kärleksfullt men bestämt förklara för dem att nu behöver du egentid med bebis och ni båda vill vila ut för att vara så glada som möjligt senare.

Kanske inte är en helt dum idé att åka till föräldrarna t.ex. första veckan efter, i alla fall om det är den veckan din man har barnen.
 
Blev ingen smärtsimulator, yogaläraren hade inte med sig en (kanske kom på bättre tankar :p). Vi fick däremot göra en övning som framkallade smärta som inte var farlig men där vi övade på att andas tungt och fokusera på resten av kroppen och inte smärtan, gick riktigt bra faktiskt! :banana:
 
Blev ingen smärtsimulator, yogaläraren hade inte med sig en (kanske kom på bättre tankar :p). Vi fick däremot göra en övning som framkallade smärta som inte var farlig men där vi övade på att andas tungt och fokusera på resten av kroppen och inte smärtan, gick riktigt bra faktiskt! :banana:

Hälsa yogaläraren att hen gjort ”en person på ett forum” väldigt besviken idag :mad:;)
 
Gilla på allt fram till järnvärdet, alltså! Hoppas att det rättar till sig snart, får du någon behandling för det?

Jag förstår att du går på ångorna mentalt fortfarande, en neovistelse är ju ingen mental sinekur. Har ni hunnit landa något efter flytten?
Ingen behandling alls just nu. Och vet inte riktigt vem det är som ska följa upp det heller.
Vi har inte landat alls. Det är så mycket nya idéer, riktlinjer, arbetssätt och rutiner. Och så har vi inget rum på nya sjukhuset, så det blir mycket flängande fram och tillbaka. Jag är slutkörd både psykiskt och fysiskt, så imorgon åker sambon själv till sjukhuset så jag får andas lite ensam hemma
 
Jag tycker nog att ju oftare jag blir stucken, desto värre blir det. Gissar att jag hinner glömma mellan gångarna annars :p

Så är det säkert, har ju aldrig blivit stucken så ofta som nu :p lämnade ändå ca 10 rör vid inskrivningen utan problem men nu tycker jag det lilla sticket i fingret är jobbigt :yuck:
 
Så bra att ni hunnit prata mera!

Kan vara juste att ha en lite crash course om bebisar, ja! :D Försöker påminna mig själv om detsamma, när andra barnet föddes läste jag massor med böcker med första om hur det är med småsyskon/bebisar, men nu är det så lätt att tro att de ska begripa det av sig själva :o

Ja, vi pratade med dom igår. Det kändes som att dom förstod ganska bra och nu är dom inställda på att allt han kommer göra är att sova, äta, bajsa och spy typ. :angel: Känns bra att dom har låga förväntningar. :D
 
@Sofie_B

Jag tycker att du har helt rätt i att känna som du känner och hoppas du eller din man inte skuldbelägger dig. Klart att de äldre barnen inte ska känna sig bortkörda men jag tänker att de kanske faktiskt ändå får stå ut med att inte träffa bebisen på en gång och vara "på". Man kan kärleksfullt men bestämt förklara för dem att nu behöver du egentid med bebis och ni båda vill vila ut för att vara så glada som möjligt senare.

Kanske inte är en helt dum idé att åka till föräldrarna t.ex. första veckan efter, i alla fall om det är den veckan din man har barnen.

Tack! :heart Jag tror också att jag hade kunnat tänka mig att låta far- och morföräldrar ta dom äldre barnen även om dom hade varit mina biologiska, men nu är mannen verkligen livrädd för att dom ska känna sig bortstötta och då får jag väl respektera det. Känns som att vi hade ett bra prat med dom igår och som att dom förstår, så just nu känns det mycket mer lätthanterligt. Imorgon kan det vara en annan femma igen. :angel::D
 
Nu har jag varit hos BM. Jag är ju enligt beräkningarna i vecka 29+4, men nu har till och med min BM svängt och tror att han kanske är två veckor äldre och att jag därmed är i 31+4. Antingen det eller att han är väldigt stor och kanske att jag har graviddiabetes. Jag har ju inte gjort någon glukosbelastning, men sockervärdet dom tar hos BM ser och har sett jättebra ut hela tiden. Sen mår jag ju också toppen, inte på några sätt några krämpor. Borde jag inte ha det om det vore så att jag hade graviddiabetes?

Igår var jag på apoteket och köpte allt som jag har fått rekommenderat att ha hemma och med till förlossningen + att alla kläder jag beställde hem från H&M för att ha med till BB var perfekta. Sakta men säkert börjar det kännas mer och mer verkligt och nära nu! :love:
 
Förmodligen näst sista bm-besöket avklarat såvida jag inte går över tiden. Igår var det 4 veckor kvar till när förra förlossningen startade, det drar ihop sig:D
Inga prover togs men mätte magen, kollade hjärtljud och tog blodtryck. Bebis är fortfarande rörlig och lär vara så fram tills värkarna startar. Pratade om smärtlindring och jag fick berätta lite om min förra förlossning, vilket bm blev väldigt glad av att höra. Jag hade verkligen en fantastisk förlossning!
Min största farhåga inför denna gången är att vi numera har badkar och jag vet hur bra det fungerar som smärtlindring för min del. Så jag är rädd att jag bestämmer mig för att bada på hemmaplan och därför blir hemma på tok för länge :p Bm påstår att man som omföderska känner skillnad på värkarna och därför kommer iväg i tid, får väl hoppas på det:o. Förra gången tyckte de ju att vi gott kunde vara hemma ett tag till när jag ringde till dem men vi åkte in ändå och jag var då 7-8 cm öppen, vi hann vara inne på förlossningen precis 5 timmar och det var alldeles lagom.

Jag har börjat få så mycket kväljningar av allt möjligt, tandborsten, slem i halsen osv men inget illamående. I morse när jag satt i bilen kom det flera stycken och tack och lov fattade jag vinken och slet åt mig en plastpåse som låg på stolen bredvid och den behövdes:yuck: Jag har vanligtvis väldigt svårt att kräkas så det kändes jätteskumt.
 
Förmodligen näst sista bm-besöket avklarat såvida jag inte går över tiden. Igår var det 4 veckor kvar till när förra förlossningen startade, det drar ihop sig:D
Inga prover togs men mätte magen, kollade hjärtljud och tog blodtryck. Bebis är fortfarande rörlig och lär vara så fram tills värkarna startar. Pratade om smärtlindring och jag fick berätta lite om min förra förlossning, vilket bm blev väldigt glad av att höra. Jag hade verkligen en fantastisk förlossning!
Min största farhåga inför denna gången är att vi numera har badkar och jag vet hur bra det fungerar som smärtlindring för min del. Så jag är rädd att jag bestämmer mig för att bada på hemmaplan och därför blir hemma på tok för länge :p Bm påstår att man som omföderska känner skillnad på värkarna och därför kommer iväg i tid, får väl hoppas på det:o. Förra gången tyckte de ju att vi gott kunde vara hemma ett tag till när jag ringde till dem men vi åkte in ändå och jag var då 7-8 cm öppen, vi hann vara inne på förlossningen precis 5 timmar och det var alldeles lagom.

Jag har börjat få så mycket kväljningar av allt möjligt, tandborsten, slem i halsen osv men inget illamående. I morse när jag satt i bilen kom det flera stycken och tack och lov fattade jag vinken och slet åt mig en plastpåse som låg på stolen bredvid och den behövdes:yuck: Jag har vanligtvis väldigt svårt att kräkas så det kändes jätteskumt.

Åh, gud vad spännande att det är så nära! Förstår oron, med tanke på att dom tyckte att du kunde stanna längre hemma förra gången och du ändå var öppen 7-8 cm så har du säkert ganska hög smärtströskel så det kan väl vara en bra idé för dig att hellre åka lite för tidigt än lite för sent! :)
 
Åh, gud vad spännande att det är så nära! Förstår oron, med tanke på att dom tyckte att du kunde stanna längre hemma förra gången och du ändå var öppen 7-8 cm så har du säkert ganska hög smärtströskel så det kan väl vara en bra idé för dig att hellre åka lite för tidigt än lite för sent! :)
Ja det ska bli så spännande att få veta vad det är för en filur som är där inne egentligen! På sätt och vis känner man ju varandra ganska väl vid det här laget men ändå inte:)

Ja smärttröskeln är förmodligen hög eftersom jag aldrig hade riktigt ont förra gången, jag väntade på att det skulle komma hela tiden :p
Men samtidigt så vill man ju inte sitta och uggla på förlossningen i en evighet heller. Jag trivs hemma!:D
 
Ingen behandling alls just nu. Och vet inte riktigt vem det är som ska följa upp det heller.
Vi har inte landat alls. Det är så mycket nya idéer, riktlinjer, arbetssätt och rutiner. Och så har vi inget rum på nya sjukhuset, så det blir mycket flängande fram och tillbaka. Jag är slutkörd både psykiskt och fysiskt, så imorgon åker sambon själv till sjukhuset så jag får andas lite ensam hemma

Hoppas att du har/får en skön hemmadag idag! Att byta ställe/personal är tillräckligt ansträngande inom samma sjukhus, så jag kan tänka mig att det tär på krafterna att flytta helt :heart

Så knäppt att de bara släppt iväg dig utan uppföljning på järnet. Fast vilken vårdinrättning som helst borde väl egentligen kunna vara till hjälp kunde jag tycka!
 
Förmodligen näst sista bm-besöket avklarat såvida jag inte går över tiden. Igår var det 4 veckor kvar till när förra förlossningen startade, det drar ihop sig:D
Inga prover togs men mätte magen, kollade hjärtljud och tog blodtryck. Bebis är fortfarande rörlig och lär vara så fram tills värkarna startar. Pratade om smärtlindring och jag fick berätta lite om min förra förlossning, vilket bm blev väldigt glad av att höra. Jag hade verkligen en fantastisk förlossning!
Min största farhåga inför denna gången är att vi numera har badkar och jag vet hur bra det fungerar som smärtlindring för min del. Så jag är rädd att jag bestämmer mig för att bada på hemmaplan och därför blir hemma på tok för länge :p Bm påstår att man som omföderska känner skillnad på värkarna och därför kommer iväg i tid, får väl hoppas på det:o. Förra gången tyckte de ju att vi gott kunde vara hemma ett tag till när jag ringde till dem men vi åkte in ändå och jag var då 7-8 cm öppen, vi hann vara inne på förlossningen precis 5 timmar och det var alldeles lagom.

Jag har börjat få så mycket kväljningar av allt möjligt, tandborsten, slem i halsen osv men inget illamående. I morse när jag satt i bilen kom det flera stycken och tack och lov fattade jag vinken och slet åt mig en plastpåse som låg på stolen bredvid och den behövdes:yuck: Jag har vanligtvis väldigt svårt att kräkas så det kändes jätteskumt.

Hoppar in lite från vinter 16/17 :D Som omföderska ska man dessutom ringa snabbare. Första gången är det väl tre värkar inom tio minuter om jag inte minns helt galet. Andra gången fick jag veta att det ska vara 5-6 min mellan värkarna eftersom det oftast går snabbare. Vet inte om det skiljer sig beroende på hur nära man har till sjukhuset, vi har ca två mil. Jag kan inte påstå att jag kände så stor skillnad egentligen (däremot var jag bergsäker på att vi skulle in) men jag hade bara värkar i tre timmar totalt, 1,5 av dem var inne på förlossningen :p
 
Så är det säkert, har ju aldrig blivit stucken så ofta som nu :p lämnade ändå ca 10 rör vid inskrivningen utan problem men nu tycker jag det lilla sticket i fingret är jobbigt :yuck:

Jag brukar inte heller bli stucken i vanliga fall. Tror inte att jag hade besökt en vårdinrättning över huvud taget under tidsperioden mellan att jag själv var barn och att jag blev gravid med första barnet. Numer har vi vanan inne lite mer :p
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
70 713
  • Låst
Gravid - 1år Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan. Mars 28/2, KarinStarfighter, 33...
102 103 104
Svar
2 071
· Visningar
111 000
Senast: lillebill
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
25 974
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
42 826
Senast: BusBarro
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp