07-ornas 17'e tråd!

[fio]

Kliniken då alltså. Finns inte så mycket att säga mer än att det var en repris från förra året. Små reaktioner båda framkotorna och en initial orenhet vänster bakknä. Så hon är behandlad båda framkotorna och båda bakknäna. Det som känns jobbigt är inte att hon ska vila och att jag inte kan rida utan mer VAD jag gör fel. Frågade veterinären och hen tycker att jag är för hård mot mig själv och har för höga krav på fräschheten. Hen tyckte att eftersom Barb har funkat bra hela säsongen och att dessa reaktionerna är så små så är de egentligen inget problem.

På sätt och vis håller jag med henne. Jag är tämligen rätt säker på att många rider runt på betydligt ofräschare hästar. Men samtidigt, visst måste man kunna träna sin häst på den här nivån utan att den blir ofräsch?

Har även skrivit till hennes ägare för att fråga hur vi ska lägga upp framtiden. Vill veta när hon vill ha tillbaka henne eller om jag kanske kan behålla henne här när hon ska betäckas. Vi kommer att börjar leta gård tidigt nästa år och planen är att ha stall och lösdrift hemma. Så jag hade gärna haft kvar Barb även när hon inleder karriären som avelssto istället.

Jag tycker det är bra att du är hård mot dig själv och faktiskt tänker på vad du gör eller inte gör.. allt för många fortsätter i gamla spår och tycker det är normalt att hästarna blir ofräscha titt som tätt.. Det är det INTE !

 

[Fiorano]

@fio Nej jag tycker inte heller att det är okej. Men jag vet inte vad jag ska göra annorlunda? Jag rider inte bättre än så här även om det blir bättre hela tiden är det uppenbarligen inte tillräckligt bra. Jag varierar min ridning mycket, gör inte samma sak varje dag, varierar underlag och rider balanserat, rider för bra tränare flera gånger/månad och startar tex aldrig mer än en klass/dag. Barbie har utvecklats massor och förbättras hela tiden. Hon är alltid ren och torr i benen.

Vad ska jag göra annorlunda? Tar emot alla tips jag kan få. Känner mig rätt nedslagen av detta.

 

[Jfrelin]

@Fiorano Jag håller med dig att det är INTE normalt med reaktioner och jag förstår att du vill veta varför. Sen finns det ju hur många anledningar som helst att hästen blir ofräsch men jag tror inte du ridit henne fel eller för hårt, du är ju sjukt noggrann med att rida varierat och jag tycker nästan du tränat för lite Jag kan ge mig fan på att det där är sekundära problem som kommer från något annat. Hon är ju för fasiken ponny och de ska ju hålla för allt typ

 

[Fiorano]

@Jfrelin Ja det är kanske sekundära problem? Jag har ju lite trott att det är hennes bakknän som är den svaga punkten, men idag var reaktionerna där minimala. Det var den initiala lilla rörelsestörning från vänsterbakknä som fanns typ. Blev ingen skillnad vid bp eller ens av bedövningen. Reaktionerna fram var desto större. Vet inte riktigt var det primära skulle sitta faktiskt. När hon rör sig, rör sig verkligen hela ryggen och rumpan från sida till sida på riktigt ponnymanér. Hon ser väldigt mjuk och ledig ut i kroppen och utan spänningar. Å andra sian hade säkert ett tränat öga kunnat se mer.

Och JA, ponnier ska väl hålla för allt! Det har väl iofs Juno motbevisat om något...

 

[stjarnfrugt]

Jag håller delvis med dig men delvis inte. Jag har en lite annorlunda syn på vad vi har för skyldigheter gentemot våra djur, som vi både avlat fram och håller i helt egoistiska syften, dessutom håller vi dem på ett ganska inskränkande sätt. Jag tycker att vi är skyldiga till en ganska hög grad, att se till att göra det bästa av situationen ur hästens perspektiv även om det blir obekvämt för oss. Hästarna är så snälla och anpassningsbara som djur, som låter oss rida och härja på med dem, så den dagen vårt användande av dem leder till nån skada eller sjukdom får man nog vackert ställa upp lite.
Även om jag inte numera eftersträvar att bli helgonförklarad i jämförelse med synen på mig själv i tonåren, så fanns det en ganska långtgående anledning till att jag valde bort kött ur mitt liv. Lite av de dragen har jag kvar trots att jag är gammal och levd och insett att lite dubbelmoral är mänskligt

Hon svarade bra på ledbehandlingarna och då var det i mina ögon inte läge att ta bort henne. Senskadan läkte också fint. Så ska man se på alla saker individuellt har de faktiskt läkt bra, men alla smågrejjer tillsammans är ju värre. Däremot inget som inte kan bli bra eller som ens tillsammans varit anledning nog att ta bort en häst. Med denna häst har det aldrig handlat om försäkringspengar, då hon ändå har så låg A1-försäkring att det är försumligt. Men min Känsla är att avliva ett djur för småsaker inte är okej. Inte för mig, vad andra gör lägger jag mig inte i. För trots alla turer har jag ändå fäst mig vid min häst, trots att vi inte är handen i handsken.

Däremot är min gräns jävligt nådd nu. Där håller jag med dig. Att skulle hon skada sig rejält igen så är det sista resan kvar. Jag börjar inte om ett varv till, det tror jag heller inte att hon håller för så där kan jag luta mig lite på att veterinären sagt åt mig att detta är inte en häst man ställer av - då blir hon inte bra. Så blir det av nån anledning lång konvalescens på henne nu när hon inte ens har den grund av muskler och kondis hon hade i vintras, då är det färdigåkt.

 

[fio]

Hur rak och framme för hjälperna är Barbie egentligen? Tror du får leta där först och främst.. hon har ju släppt bettet vad jag förstår under många år så där har du ju en början. Att "sparka" fram dom till bettet med lång hals är ju A och O tycker jag, innan man gör något annat. Sen kan man börja parera dom mellan tyglar och skänklar så dom blir raka, sen kan man börja arbeta med eftergiften i nacken så dom hamnar "på tygeln". Bakifrån och fram.. ja det låter så klyschigt och självklart men ändå så jävla svårt.

 

[stjarnfrugt]

@Habina Jag kommer ihåg dig. Härligt att höra av dig igen, och roligt att höra att det gick så bra på Wången Ska du ha kvar fölet/fölen eller vad är planerna med dem?

 

[stjarnfrugt]

@Fiorano Väldigt tråkigt och jag förstår verkligen din frustration. Jag tror även att det finns betydligt ofräschare hästar som rids dagligen utan att ägarna ens reflekterar över det (jag skulle vilja göra en utredning på flertalet av de ridhästar i mitt nya stall tex ), så där ska du ha en eloge för att du känner såpass små förändringar tycker jag
Men problemet finns ju och frågan är hur man hittar roten till det. Är hon genomgången i ryggen tex? Har du en tillräckligt bra hovslagare? Eller kan det vara så "enkelt" som det @fio är inne på att det sitter i det ridtekniska. Jag tror att det är ett ämne för en ordentlig diskussion och utvärdering med din tränare om vad som kan ändras och hur när det gäller träningen.

Framförallt känner jag igen frustrationen i att man försöker göra allt rätt - bra foder, bra utrustning, varierad träning, viloperioder, bra tränare osv och Ändå är hästen inte bra. Man Blir nedslagen

@Hippocampus Det är såna som dig jag beundrar för kämpaglöden. Framförallt undrar jag - hur upprätthåller du ditt hästintresse? Jag kan ju ärligt säga att mitt inte är det bästa. Det är skönt att ha nåt att göra dvs åka till stallet, slå ihjäl några timmar, jobba med kroppen och bli lite trött tills man kommer hem istället för att behöva släpa sig till gymmet för att röra mig. Men är det lustfyllt och nåt jag längtar till? Nej.
Jag sa igår till en stallkompis, att jag borde också köpa ett avelssto. Jag gör ju samma saker som den som bara har avelsston - skottar skit - bär hö - borstar - betalar veterinärräkningar. Enda skillnaden är att jag inte får nåt föl i vår

Den där räkmackan har jag slutat tro på. Jag hade velat ha lite mer bevis på att den finns, åtminstone hägrar. Om det i sig är ett tecken på att jag inte ens nått toppen så vill jag inte ens tänka tanken på det. Vafan ska jag då ägna mig åt? Det är bara kasta in handduken.

 

[Fiorano]

Hur rak och framme för hjälperna är Barbie egentligen? Tror du får leta där först och främst.. hon har ju släppt bettet vad jag förstår under många år så där har du ju en början. Att "sparka" fram dom till bettet med lång hals är ju A och O tycker jag, innan man gör något annat. Sen kan man börja parera dom mellan tyglar och skänklar så dom blir raka, sen kan man börja arbeta med eftergiften i nacken så dom hamnar "på tygeln". Bakifrån och fram.. ja det låter så klyschigt och självklart men ändå så jävla svårt.

Tja, rakriktningen har mycket att önska men jag upplever det som att hon är fint framme för hjälperna i vardagsarbetet, även om hon hamnar bakom i tävlingssituation när jag inte lyckas påverka henne. Känner inte längre att hon släpper bettet faktiskt. Men jag förstår din poäng att hon skulle arbetats i en mer korrekt form. Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra det? Mina tränare tycker uppenbarligen att det är så här jag ska rida henne men det är kanske inte rätt. Och då tycker jag att de tränare jag rider för är de vettigaste och sundaste som finns att tillstå. Har provat andra och de känner jag verkligen har den där ridningen du beskriver där en ska sitta och parera överallt och fokus ligger på nack/nosposition och inte bakifrån öht.

Men ska verkligen tänka på det i igångsättningen. Inte slarva utan se till att bjudningen är jämn fram till bettet och att det finns ett sug framåt som kommer korrekt bakifrån.

@stjarnfrugt Min hovslagare är utan tvekan den bästa som finns här. Hen är mycket välutbidad, skodde landslagshästar när hen bodde i Skåne, är examinator på hovslagarutbildningen och fortbildar sig hela tiden. Kommer absolut ta upp detta med mina tränare och hur vi ska lägga upp fortsatt arbete.

 

[Hippocampus]

@stjarnfrugt Det låter klyschigt och säkert tonårsaktigt, men när jag tittar på min häst så blir jag glad i själen. Jag kan helt enkelt inte tänka mig att göra mig av med henne. Alls. Någonsin. Det har varit jäkligt dyrt och mycket oro men samtidigt har jag aldrig känt att "nu räcker det". Däremot har jag lärt mig väldigt mycket på resans gång, och på något sätt inbillar jag mig att det är bra. Jag hade inte ens en tanke på att tillväxtzonen i ena sidan knäet inte slutit sig, jag trodde zonerna på båda sidorna slöt sig samtidigt.

Röntga för fasen allt du kan är min nästa lärdom Framförallt i ung ålder, se så skelettet är moget. Vi tror att det är något yttre som gjorde att hon fick ont i knäet (halka i hagen), tillväxtzonen fick sig en törn och sen red jag på det utan att märka något förrän jag kände något litet ibland.

Jag funderade så mycket på att betäcka förra året. Men avstod, mycket pga det dåliga resultatet på 3 års. Med facit hand...jag skulle ha betäckt. Jag funderade på att betäcka i år, men veterinären bad mig fundera en gång till, är de skadade så behöver de ju egen energi till att bli friska...så jag avstod. Är hon inte igång i vår då SKA jag betäcka Jag vill ha ett föl av henne.

Visst blir man frustrerad och jag kan känna som du ibland, det finns folk som skiter i allt och ändå "lyckas", varför bryr man sig så mycket?
Men som sagt, det räcker att jag tittar på henne och hon möter min blick, så vet jag att allt detta är värt allt i hela världen. Hon är pigg och glad i hagen.
Hur känner du när du tittar in i din hästs ögon?

 

[Habina]

@Habina Jag kommer ihåg dig. Härligt att höra av dig igen, och roligt att höra att det gick så bra på Wången Ska du ha kvar fölet/fölen eller vad är planerna med dem?

Öööh... Jag velar dagligen. Å ena sidan är jag rätt nöjd med mina två vuxna hästar, å andra sidan är den ena 17 år och när Ariels föl väl är vuxen så skulle han kunna ta över som ridhäst. Men då sälja lekkompisen. Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett stoföl efter Ariel, men det går ju inte precis att beställa. Samtidigt är hennes son extremt lik henne, så vill jag ha en "kopia" (vilket jag ju vill!) så är det lika bra att ha kvar honom.

Får jag återkomma om fem år med beslut?

 

[stjarnfrugt]

@Hippocampus Ja, det måste vara därför vissa orkar kämpa. Och varför vissa avlivar sina hästar utan att ens prova. Helt enkelt beroende på vilken relation man har till sin häst.
Med min förra häst hade jag en liknande relation som du har till din, därför stod jag ut väldigt länge med allt skit för den var det alltid nåt med också. Men på den tiden hade jag dels fina ridgymnasiehästar att rida 2-3 dagar/vecka och dels andra ambitioner med min egen. Jag var nöjd att ha en promenadhäst eftersom jag köpte honom som det samt hade tillgång till att rida på annat håll, så därför gjorde det mig inte lika bitter att det aldrig blev mer än så. När jag gick in i väggen själv så orkade jag inte mer, men jag tröttnade aldrig på hästen som personlighet utan bara på arbetet i stallet.

Med min nuvarande häst har jag en väldigt... dynamisk... relation Vi är väldigt lika varandra. Antingen älskar vi varandra eller så avskyr vi varandra. Lite som tonåringar och föräldrar kanske. Vi har båda mkt temperament och tjockt pannben. Ofta kan jag skratta åt det, men ofta känner jag mig rätt nerslagen av det. Det varierar. Vissa dagar blir jag glad av att se henne och andra önskar jag att hon hade rymt ur hagen och blivit överkörd av ett tåg så att jag äntligen kunde släppa taget utan att det blev mitt beslut så att säga.
När hon är igång och går så bra i dressyren som hon gjorde innan skadan, då vill jag ha kvar henne alltid. Men så rider vi ett pass ute och hon bockar, härjar och är urstark som en oxe och jag känner att hon är två storlekar för stor för mig. Då är hon gratis till första bästa. Så har vi det.

*kl

För att ändå lyfta nånting positivt så måste jag säga att det gick utmärkt att spruta min häst ensam idag Jag hade brems i beredskap och hade fått tipset av veterinären att man kan fästa den i grimman med gasbinda om man är ensam, så jag hade den nödlösningen. Men idag gick det att lura henne med havre, och ingen pencillinchock fick hon heller så jag är nöjd. 9 dagar återstår. Inte för att jag vill att hon äter så mkt kraftfoder som hon nu måste göra pga medicineringen, men det känns snällare om det går att lura henne på den vägen än om jag måste bremsa och härja.
Hon äter några dl havre till sprutorna, och sedan måste jag få i henne mag och tarmbalans och då måste jag ge det i mash för att hon ska äta upp det. För ger jag det inte, då kan jag räkna med att jag med mitt vanliga flyt såklart även får någon reaktion på pencillinet såsom kolik eller fång. Jag vågar inte chansa.

 

[mackan]

@Fiorano verkligen tråkigt att hästen inte är fräsch

Jag håller helt med Fio i hennes kommentarer. Det är ju jättebra att du är kritisk, sen tror jag inte det handlar om din ridning alls i sak, du verkar rida varierat och planerat och hästarna får vilopaus osv på ett sunt sätt som verkar helt normalt, men det är för den skull INTE vare sig standard eller rutin att hästar blir ofräscha och måste sprutas som ngn rutin för att de tävlar lätt klass öht. Där tycker jag din veterinär verkar ha en tråkig inställning om den förmedlar att det skulle vara helt normalt. Det är det verkligen inte och jag tycker det är skam att ngn veterinär skulle förmedla sånt, det har redan blivit så mkt allsanning hos kreti och pleti att "jo tävlingshästar behöver rundsmörjas lite då och då, det hör till".

jag vet inte om jag faktiskt heller håller med om att kreti och pletis hästar är ofräsha bara att ryttaren inte märkt det.... visst finns det såna, men skulle det vara ngnt generellt problem så är det ju inte så att dessa hästar liksom fortsätter att springa runt och bara vara odetekterat lite halvt ofräscha - rider man vidare på ngt sånt så blir hästen garanterat uppenbart HALT, med stora rehab problem till påföjd.

 

[tuaphua]

@Jfrelin Ja det är kanske sekundära problem? Jag har ju lite trott att det är hennes bakknän som är den svaga punkten, men idag var reaktionerna där minimala. Det var den initiala lilla rörelsestörning från vänsterbakknä som fanns typ. Blev ingen skillnad vid bp eller ens av bedövningen. Reaktionerna fram var desto större. Vet inte riktigt var det primära skulle sitta faktiskt. När hon rör sig, rör sig verkligen hela ryggen och rumpan från sida till sida på riktigt ponnymanér. Hon ser väldigt mjuk och ledig ut i kroppen och utan spänningar. Å andra sian hade säkert ett tränat öga kunnat se mer.

Och JA, ponnier ska väl hålla för allt! Det har väl iofs Juno motbevisat om något...

Jag vill börja med att poängtera att du ju inte rider sämre än andra hobbyryttare som har fräscha hästar.

Ponnyer förr tålde ju ofta vad som helst - ja. Men de reds inte så som man idag gör. Och de såg inte riktigt ut som ponnyerna idag gör.
Trots att jag är form-faschist så måste även jag erkänna att jag tror "låta hästen vara" är skonsammare än att forcera formen.

Med Barbie så ser jag följande:

Framtung och avbackad från bettet. Statisk i formen som inte är ärlig.
Kortfattat..
Det finns så klart en massa fina saker också i er! Det ser liksom prydligt och så ut.
MEN! Så länge som det inte funkar riktigt så är det där prydliga bara estetiskt.
Jag hade hellre backat bandet och gått in i saker som kanske inte är så nära idealet, får vara fula en stund för att få till bättre kvalitet "på riktigt", dvs funktion.

Jag tycker man dels får fundera varför hästen inte bjuder. Vissa kan man bara som fio säger sparka på fram till handen. Och framför allt till en viss nivå på många.
Vissa spänner till i underhalsen pga balanskänslighet och kan behöva hjälp med balanseringen innan de på riktigt börjar bjuda och släppa ut halsen.
Jag tycker man bör vara försiktig i att ta upp i formen på en häst som inte bjuder.
En häst som spänner till tycker jag man bör testa om det går att lägga ner a la manken högst, för att få ut halsen.
Få dem att sluta spänna underhalsen och sluta hålla balansen i den och iom det stoppa upp i bjudningen och göra så att frambdelen dras ner.
Man vill att de mjukt ska sätta i benen, inte damma i dem. Och sätter de i fram klampigare än bak.. Ja, då förstår man. De ska bli tysta i gången.
Och det inte pga energifattighet, utan för att de förbereder det vilande i gången och för att man på sikt ska kunna rida fram häng.

Din häst har ju av naturen inte en medfödd elasticitet som vissa andra har. Du måste rida fram den i din.
För att det ska gå att rida fram den måste man kunna lägga till både skänkel och hand utan att hästen svarar upp/bakåt.
Alltså måste man lära hästen fram och ned. Och att vara kvar i den responsen även då man applicerar hand och skänkel. Om man vill få fram eller upp energin ska regleras av sitsen, inte av hästen och att man "håller ner" den om man vill ner i form.

Vet man med sig att man inte riktigt kan påverka sin häst är skrittjobb inte överskattat direkt. I skritten känner man ju mer hur det svajar hit och dit om man inte lyckas balansera upp. Speciellt om man är noga att inte rida längs med sargen.
I högre gångarter kan man maskera obalans rätt bra med fart/tempo.
Det är bra för ryttaren att öva upp sin känsla i.

Och tänk på att en häst som man ger en signal ska ligga kvar i det tills man själv avbryter övningen och går in i något annat/ber om något nytt. Det gäller böjning/ställning, höjd på form, tempo, tvärning etc.
Måste man sas hålla kvar hästen med någon hjälp är den inte igenom i kroppen och på hjälpen.

Och igen: visst finns det hästar skulle hålla för din ridning. Och visst kanske det inte är ridningen som gjort din häst dålig!
Men att du felsöker tycker jag är bra!
Det finns som sagt allt för många hästar som går ofräscha eller där man anser att det på något vis är normalt att ridning ger sånt slitage att hästarna regelbundet måste behandlas.
Det är inte normalt. Dressyren framför allt är ju till för att bygga upp dem och göra dem bättre och sundare!

Lycka till! Och ta inte det här för personligt! Alla gör vi vårt bästa och ingen av oss är bäst i världen.

 

[stjarnfrugt]

@tuaphua Intressant inlägg. Jag ska ha det i åtanke när min häst ska sättas igång för 5e (?) gången i år. Nog för att det är tråkigt och öken att sätta igång, men fördelen är väl åtminstone att man verkligen hinner rida i skritt och känna ordentligt hur det känns redan där. Min häst har ju inte varit helt tillfreds med att skrittas ute, så jag hann traggla skrittarbete många timmar på ridbana i somras, och visst är det nyttigt

Jag tycker själv att hon har lite lätt för att hamna på framdelen om man utgår från hennes exteriör med lite lågt ansatt hals och rejäl framdel. Dock är jag väl för medioker som ryttare för att känna om det verkligen är ett stort problem i ridningen, då jag faktiskt har tyckt att hon varit ganska lätt att få bärig under ryttare om man jämför med många andra hästar. Sista halvåret innan skadan tyckte jag att hon var väldigt aktiv och trevlig bak jämfört med tidigare, även om det såklart är lång väg kvar. Fördelen nu är att hon har då verkligen motorn på plats, så man behöver inte rida fram energin först, bara förvalta den rätt. Som inte är så "bara" förvisso

 

[tuaphua]

@tuaphua Intressant inlägg. Jag ska ha det i åtanke när min häst ska sättas igång för 5e (?) gången i år. Nog för att det är tråkigt och öken att sätta igång, men fördelen är väl åtminstone att man verkligen hinner rida i skritt och känna ordentligt hur det känns redan där. Min häst har ju inte varit helt tillfreds med att skrittas ute, så jag hann traggla skrittarbete många timmar på ridbana i somras, och visst är det nyttigt

Jag tycker själv att hon har lite lätt för att hamna på framdelen om man utgår från hennes exteriör med lite lågt ansatt hals och rejäl framdel. Dock är jag väl för medioker som ryttare för att känna om det verkligen är ett stort problem i ridningen, då jag faktiskt har tyckt att hon varit ganska lätt att få bärig under ryttare om man jämför med många andra hästar. Sista halvåret innan skadan tyckte jag att hon var väldigt aktiv och trevlig bak jämfört med tidigare, även om det såklart är lång väg kvar. Fördelen nu är att hon har då verkligen motorn på plats, så man behöver inte rida fram energin först, bara förvalta den rätt. Som inte är så "bara" förvisso

Alla pratar ju om att övergångar är så bra. Men hur många vet hur övergångarna ska ridas och göras? Kan man inte tex i skritt göra en korrekt halt där hästen mjukt kliver in i balans och inte häver in fram eller bak eller stannar mitt i steget/inte står korrekt så kan man ju fundera över hur man som ryttare skulle greja det i trav/galopp när man har ännu mindre tid att påverka per steg.

Så att först börja rida på en given linje och se till att hästen klarar av att gå på den linjen på hjälperna och inte pga sargen är en start. Kan man sen böja den mer eller mindre, rida rak, tänka "förvänd" och böja den a la mot sargen utan att linjen påverkas, att takten inte påverkas, att tempot inte påverkas och att hästen fortfarande är eftergiven?
Kan man göra en korrekt halt?
Kan man rida sk-vikning? Skolorna?

Är man intresserad av att lära sig hur hästen funkar tycker jag arbetet vid hand är grymt bra. Hästen i träns från backen, alltså..
Man ser och känner mycket lätt och kan inte kompensera på samma sätt som man kan och lite ofta gör vid ridning.

Det är ingen av oss som rider perfekt. Jag är far from it!
Men jag är nyfiken och vill lära mig. Och just rehab och att bygga upp hästar är väl det jag kan. Tävlingsrida är väl min svaghet(eller en av dem.. ). Såna har vi alla!

 

[oxo]

Jätteintressanta inlägg @tuaphua ! Verkligen bra att läsa och rannsaka sig själv.
Man skittrist rent ut sagt för dig @Fiorano . Hoppas det löser sig snabbt!

 

[Marvin]

Jag vill börja med att poängtera att du ju inte rider sämre än andra hobbyryttare som har fräscha hästar.

Ponnyer förr tålde ju ofta vad som helst - ja. Men de reds inte så som man idag gör. Och de såg inte riktigt ut som ponnyerna idag gör.
Trots att jag är form-faschist så måste även jag erkänna att jag tror "låta hästen vara" är skonsammare än att forcera formen.

Med Barbie så ser jag följande:

Framtung och avbackad från bettet. Statisk i formen som inte är ärlig.
Kortfattat..
Det finns så klart en massa fina saker också i er! Det ser liksom prydligt och så ut.
MEN! Så länge som det inte funkar riktigt så är det där prydliga bara estetiskt.
Jag hade hellre backat bandet och gått in i saker som kanske inte är så nära idealet, får vara fula en stund för att få till bättre kvalitet "på riktigt", dvs funktion.

Jag tycker man dels får fundera varför hästen inte bjuder. Vissa kan man bara som fio säger sparka på fram till handen. Och framför allt till en viss nivå på många.
Vissa spänner till i underhalsen pga balanskänslighet och kan behöva hjälp med balanseringen innan de på riktigt börjar bjuda och släppa ut halsen.
Jag tycker man bör vara försiktig i att ta upp i formen på en häst som inte bjuder.
En häst som spänner till tycker jag man bör testa om det går att lägga ner a la manken högst, för att få ut halsen.
Få dem att sluta spänna underhalsen och sluta hålla balansen i den och iom det stoppa upp i bjudningen och göra så att frambdelen dras ner.
Man vill att de mjukt ska sätta i benen, inte damma i dem. Och sätter de i fram klampigare än bak.. Ja, då förstår man. De ska bli tysta i gången.
Och det inte pga energifattighet, utan för att de förbereder det vilande i gången och för att man på sikt ska kunna rida fram häng.

Din häst har ju av naturen inte en medfödd elasticitet som vissa andra har. Du måste rida fram den i din.
För att det ska gå att rida fram den måste man kunna lägga till både skänkel och hand utan att hästen svarar upp/bakåt.
Alltså måste man lära hästen fram och ned. Och att vara kvar i den responsen även då man applicerar hand och skänkel. Om man vill få fram eller upp energin ska regleras av sitsen, inte av hästen och att man "håller ner" den om man vill ner i form.

Vet man med sig att man inte riktigt kan påverka sin häst är skrittjobb inte överskattat direkt. I skritten känner man ju mer hur det svajar hit och dit om man inte lyckas balansera upp. Speciellt om man är noga att inte rida längs med sargen.
I högre gångarter kan man maskera obalans rätt bra med fart/tempo.
Det är bra för ryttaren att öva upp sin känsla i.

Och tänk på att en häst som man ger en signal ska ligga kvar i det tills man själv avbryter övningen och går in i något annat/ber om något nytt. Det gäller böjning/ställning, höjd på form, tempo, tvärning etc.
Måste man sas hålla kvar hästen med någon hjälp är den inte igenom i kroppen och på hjälpen.

Och igen: visst finns det hästar skulle hålla för din ridning. Och visst kanske det inte är ridningen som gjort din häst dålig!
Men att du felsöker tycker jag är bra!
Det finns som sagt allt för många hästar som går ofräscha eller där man anser att det på något vis är normalt att ridning ger sånt slitage att hästarna regelbundet måste behandlas.
Det är inte normalt. Dressyren framför allt är ju till för att bygga upp dem och göra dem bättre och sundare!

Lycka till! Och ta inte det här för personligt! Alla gör vi vårt bästa och ingen av oss är bäst i världen.

Intressant inlägg, men jag blir lite trött å @Fioranos vägnar, och känner mig lite träffad själv också. Hon är noggrann med både uteridning och underlag, rider knappt på banan utan tränarhjälp. Tränar regelbundet och följer tränarnas instruktioner. Vad gör man som hobbyryttare när det inte räcker till? Byter tränare? Vad gör man när det är slut på tränare?

 

[tuaphua]

Intressant inlägg, men jag blir lite trött å @Fioranos vägnar, och känner mig lite träffad själv också. Hon är noggrann med både uteridning och underlag, rider knappt på banan utan tränarhjälp. Tränar regelbundet och följer tränarnas instruktioner. Vad gör man som hobbyryttare när det inte räcker till? Byter tränare? Vad gör man när det är slut på tränare?

Är hästen frisk och fräsch och man är glad och nöjd själv kör man på.
Är hästen inte frisk pratar man med vet och frågar denne om råd.

Vissa hästar har ju något problem i kroppen och tål inte normal ridning.
Då får man börja fundera kring alternativ. Om man ska lägga om träningen eller skaffa en häst som tål det man gör.
Det är inte unheard of att folk får ta bort hästar som "inte tål ridning". En del av dem tål ridning utav proffs specielicerat på rehab. Men tål inte normal ridning som de allra flesta i Sverige sysslar med. De går alltså inte heller att hoppas på att hitta en annan ryttare till dem om man ens ger bort dem.
Det är fruktansvärt jobbigt att vara den ägaren! Men så är det bara ibland.

Jag påtalar igen att det inte öht behöver vara ridrelaterat. Det kan ju vara saker de gör i hagen eller boxen som är boven i dramat.

Men för att safe:a så gör man ju klokast i att iaf fundera lite mer kring träningen. Ställa sig fler frågor än man kanske gör med frisk häst.
Det är ingen som kräver att alla ska kunna rida alla hästar.
Men frågar man så kan man få svar. Ibland såna man inte gillar.
Det är inte omöjligt att lära sig mer, för proffs eller amatörer.

Det finns ju träningsupplägg som är mer gynnsamma för konvalecenter eller hästar med upprepad problematik. Där man minimerar slitage.
Det går inte alltid hand i hand med tävlingsklasserna.

Jag kör hellre på safe than sorry. Så även om jag fick samma problem och inte trodde det vore ridrelaterat hade jag safe:at. Bara för att slippa fundera och göra riskerna så små som möjligt.

 

[tuaphua]

Intressant inlägg, men jag blir lite trött å @Fioranos vägnar, och känner mig lite träffad själv också. Hon är noggrann med både uteridning och underlag, rider knappt på banan utan tränarhjälp. Tränar regelbundet och följer tränarnas instruktioner. Vad gör man som hobbyryttare när det inte räcker till? Byter tränare? Vad gör man när det är slut på tränare?

Ett tillägg bara:

Varierande träning.. Det är värt att fundera kring vad det är..

För mig är det att variera vilka muskler jag belastar, dvs bärmuskulatur och påskjut i både höger och vänster, hög/låg form etc..
Inte bara att byta underlag eller miljö.
Det absolut viktigaste om man redan har bra underlag anser jag är den typen av varierad träning där man varierar muskler man belastar, hur mycket man belastar dem och stretchning.

Vi kan inte lära oss rida perfekt på en gång. Det handlar så mycket om nötande, lära sig hitta en känsla. Utöver utbilda hästen, som tar tid.
Men teoretiskt kan man läsa på i en snabbare takt.
Och framför allt kan man börja fundera kring saker och ting.

Jag blir aldrig så glad som då en elev själv funderat kring olika saker och kommer med frågor kring det. Ju mer invecklade tankegångar desto bättre.
Vilket bevis på engagemang!

Man behöver inte ta allt så personligt. Det ÄR svårt att rida. INGA av oss rider perfekt.
Men att blunda för problemen gör ingen av oss bättre. Och det gagnar alltså inte våra hästar. Vilket är det viktigaste..