Bukefalos 28 år!

Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Gissningsvis är ingen hundägare 100%-igt konsekvent vilket med ditt resonemang innebär att ingen kan säga ifrån på skarpen åt sin hund?

Att slå näven i bordet tycker jag många skulle fundera på att göra!
HUR man gör detta är sedan en annan fråga. Den brutala sanningen är ju den att man som hundägare "får de problem man tillåter sej att få"!

Om min hund drar i kopplet så är det ju för att jag tillåtit det! Om hunden jagar bilar så är det för att jag tillåtit det. Om hunden är ett mentalt vrak pga dålig avel så är det JAG som valt fel hund!

Jag håller fullständigt med om att många hundägare i Sverige saknar grundläggande kunskaper om hundspråk/hundfostran och hundhantering. Och självklart är konsekvens och tydlighet a och o när vi fostrar våra hundar.
Problemet är att många av dem som kommer till mej har fått uppfattningen man är "elak" mot sin hund när man sätter tydliga gränser, när man kräver saker och när man någon gång sätter ner hälarna och vägrar acceptera att hunden agerar på ett visst vis. I många fall handlar det om hundar med lite driv i sej som inte imponeras av köttbullar, bollar eller en "rolig" matte.

Sedan handlar mitt "slå näven i bordet" inte om att skriva önskat budskap till hunden på en planka och slå den i huvudet på ovan nämnda hund! Utan om att tex våga bli arg när hunden beter sej djäkligt illa. Kanske stampar man med foten och ryter till utav fasen - som man aldrig gjort tidigare! Kanske tar man med en bliw-flaska och sprutar vatten på hunden? Kanske gör man nått annat?
Poängen är att många hundägare lever med hundar som beter sej på vis som hundägaren inte vill och när jag frågar: Har du någonsin sagt till hunden att du verkligen inte gillar den h*n gör? Så blir svaret: Nej!

/Swat

Jag är inte främmande för att ryta till eller dra iväg en salva med Bliwpistolen ;) Men jag tycker att det absolut viktigaste i mitt hundhavande är att vara så konsekvent jag kan (OK, ingen är ju det till 100%) och verkligen fundera på exakt vilka beteenden jag vill ha och inte vill ha och sen se till att dessa lönar sig (och att hunden inte får möjlighet att självbelöna sig för oönskade beteenden).

Där tycker jag att de flesta hundägare brister. Ena gången får hunden skäll för någonting, nästa gång struntar de i samma sak, tredje gången kan hunden tamejfan få beröm för samma beteende....:confused:

Sen så tycker jag också att det ska finnas ett visst mått av bestämmande i relationen människa - hund men om man får en 8 v valp och uppfostrar den på ett genomstänkt sätt så tycker jag att det där bestämmandet kommer ganska automatiskt och det blir väldigt sällan man behöver ta i mer än ett verbalt nej.

Däremot om man får hem en stökig omplacering så kan det ju vara lite svårare att få till en bra relation och det är ju alltid besvärligare att lära en hund av med oönskade beteenden än att se till att den aldrig börjar med några oönskade beteenden ;)
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag fattar inte riktigt varför det måste vara så svartvitt? Antingen så bryr man sig inte om symptomen utan jobbar enbart med ev bakomliggande orsaker, eller så skiter man i de bakomliggande orsakerna och ser bara till så att symptomen försvinner?

Jag föredrar nog att jobba på bred front jag... Dvs använda någon form av quick fix för att bryta felbeteendet (kan t ex vara skvallerträning på en hund, en hink vatten på en annan) och sedan försöka hitta de bakomliggande orsakerna och åtgärda dessa. Jag tror att det senare är ganska nödvändigt, dels för att förhindra att beteendet blossar upp igen/att det ploppar upp något nytt, men också för att jag inte köper det där med att en hund slutar vara rädd/arg/obekväm bara för att den inte får visa att den är det. Att jag bryter felbeteendet beror på att jag är människa och vill kunna leva med min hund under tiden vi arbetar på problemet. Det finns inte en chans att jag orkar leva med några allvarliga felbeteenden en längre tid.

Ang att rädda hundar inte är utåtagerande så är min erfarenhet att det kan de visst vara. Min gammeltant reagerar alltid utåtagerande på det hon är rädd för. Även skott! Att vanka av och an, eller stänga av ligger inte i hennes natur. Hon hanterar sina rädslor med att tända på alla cylindrar.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag fattar inte riktigt varför det måste vara så svartvitt? Antingen så bryr man sig inte om symptomen utan jobbar enbart med ev bakomliggande orsaker, eller så skiter man i de bakomliggande orsakerna och ser bara till så att symptomen försvinner?

Jag föredrar nog att jobba på bred front jag... Dvs använda någon form av quick fix för att bryta felbeteendet (kan t ex vara skvallerträning på en hund, en hink vatten på en annan) och sedan försöka hitta de bakomliggande orsakerna och åtgärda dessa. Jag tror att det senare är ganska nödvändigt, dels för att förhindra att beteendet blossar upp igen/att det ploppar upp något nytt, men också för att jag inte köper det där med att en hund slutar vara rädd/arg/obekväm bara för att den inte får visa att den är det. Att jag bryter felbeteendet beror på att jag är människa och vill kunna leva med min hund under tiden vi arbetar på problemet. Det finns inte en chans att jag orkar leva med några allvarliga felbeteenden en längre tid.

Ang att rädda hundar inte är utåtagerande så är min erfarenhet att det kan de visst vara. Min gammeltant reagerar alltid utåtagerande på det hon är rädd för. Även skott! Att vanka av och an, eller stänga av ligger inte i hennes natur. Hon hanterar sina rädslor med att tända på alla cylindrar.

Är det nåt av mina inlägg du svarar på? Får inte ihop det riktigt ;)
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag fattar inte riktigt varför det måste vara så svartvitt? Antingen så bryr man sig inte om symptomen utan jobbar enbart med ev bakomliggande orsaker, eller så skiter man i de bakomliggande orsakerna och ser bara till så att symptomen försvinner?

Jag föredrar nog att jobba på bred front jag... Dvs använda någon form av quick fix för att bryta felbeteendet (kan t ex vara skvallerträning på en hund, en hink vatten på en annan) och sedan försöka hitta de bakomliggande orsakerna och åtgärda dessa. Jag tror att det senare är ganska nödvändigt, dels för att förhindra att beteendet blossar upp igen/att det ploppar upp något nytt, men också för att jag inte köper det där med att en hund slutar vara rädd/arg/obekväm bara för att den inte får visa att den är det. Att jag bryter felbeteendet beror på att jag är människa och vill kunna leva med min hund under tiden vi arbetar på problemet. Det finns inte en chans att jag orkar leva med några allvarliga felbeteenden en längre tid.

Ang att rädda hundar inte är utåtagerande så är min erfarenhet att det kan de visst vara. Min gammeltant reagerar alltid utåtagerande på det hon är rädd för. Även skott! Att vanka av och an, eller stänga av ligger inte i hennes natur. Hon hanterar sina rädslor med att tända på alla cylindrar.

Var bara tvungen att citera eftersom jag håller med till fullo och känner igen mig från pudeln som inte är den som är tyst eller lugn med sina rädslor. Vinthunden däremot kan stänga av om det blir för mycket.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Självklart har du rätt i att en känsla i hunden inte försvinner bara för att hunden inte får "uttrycka den", är hunden rädd så är den ju rädd. Men jag uppfattade att det vi diskuterade var huruvida det var en bra lösning att säga åt en stressad hund att sluta ex. ranta runt för att dämpa stressen?
Till skillnad från att låta hunden fortsätta ranta eftersom orsaken var stress och "stress går inte att styra upp".

Sedan är det väl extremt jätte vanligt att osäkra/rädda hundar är utåtagerande!
Det är väl problematiken "utfall mot andra hundar i koppel" ett tydligt bevis på ;)

Sedan hanterar olika individer och även raser stress olika. Vad gäller raser så tycker jag att man kan se ganska tydliga röda-trådar inom tex pudel. En pudel som blir rädd eller som man pressar lite för hårt den "stänger ner". En labbe i samma situation får oftare lite överslag och börjar kontrollera sin omgivning genom överdrivet nosande (lugnande signaler). En schäfer blir kladdig/klistrig eller försöker fly osv (Grovt generaliserat!)

Inom all hundträning så gäller det ju att ha lite fingertoppskännsla och se till individen! Men jag blir fortfarande helt matt när jag läser att det förespråkas "mild psykofarmaka"/läkemedel till hundar för att komma till rätta med problem som ex dragande i kopplet eller osunt agerande mot andra hundar. Sådant som in mina ögon bara handlar om ren uppfostran!

/Swat
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Det jag reagerar på är inte att man använder en sorts quick fix när hunden blir rädd (säger åt den att sluta vandra runt) utan att detta förespråkas som en sorts lösning. Att hunden faktiskt blir mindre rädd av att den inte får vandra runt. Jag tror inte att den blir det. Därmed inte sagt att man ska låta hunden vandra runt. Jag hade blivit tokig ;). Har man mer än en hund kan det också finnas en stor vinst för resten av flocken att den rädda hunden inte jagar upp de andra.

Jag ser också på stor skepsis till att medicinera hundar som en av de första åtgärderna. Men det ligger en poäng i att hundar inte beter sig illa när de blir rädda för att den inte blivit fostrad med mer bestämd hand. Eller, kanske hade den betett sig bättre, men inte varit mindre rädd.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag ser också på stor skepsis till att medicinera hundar som en av de första åtgärderna. Men det ligger en poäng i att hundar inte beter sig illa när de blir rädda för att den inte blivit fostrad med mer bestämd hand. Eller, kanske hade den betett sig bättre, men inte varit mindre rädd.

Både ja och nej tycker jag. Min upplevelse är att hundar som levt med fasta regler och bra ordning i flocken, de är mindre upprörda av sig punkt. (Rena rädslor som skotträdsla är en helt annan historia.) Ta hundmöten tex som tråden handlar ursprungligen om; en hund som vet att matte har koll på läget och inte alltid fått hälsa och blivit superstressad av det hela, utan fått bete sig vettigt i hundmöten från första början- den tror jag inte nödvändigtvis blir helt hysterisk av sig inombords men dämpar det via uppfostran. Detta handlar då inte om korrigering utan om uppfostran som ligger till grund för en lugnare hund. Alternativet vore att alla väluppfostrade hundar fejkar att de är lugna men det tror jag inte.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Vagskrapan akte just forbi och Miss Mandy for upp med ett ryt nar hon horde den och rusade mellan fonstren for att skalla/morra och "bara sig at". Jag ropade 'enough' fran ett annat rum och hon la sig och lugnt tittade (stangd mun, inget flamtande, morrande eller teken pa stress) i ett par minuter innan hon kom och la sig har igen innan den hade hunnit forbi. Hade jag inte sagt nagot hade hon fortsatt rusa mellan fonstren och skalla/morra och i storsta allmanhet bete sig:p tills hon inte kunde se den langre. Vilket ar da battre for henne? Att jaga upp sig eller fa en tillsagelse att lugna ner sig?
Det ar som ett litet barn som jobbar upp sig i ett totalt 'tantrum' om man inte avleder med nagot annat. Ju langre Mandy far halla pa desto svarare har det varit att bryta. Numera bryter hon dock direct. Hon vander huvudet och tittar pa mig och slappnar av i hela kroppen. Det ar som om hon tanker "Oh, du tar hand om det?"
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

kl

Då kan ju någon vänlig själ försöka förklara för mig hur jag ska få min dåre att sluta jaga bilar...

Han vet mycket väl att man inte får jaga vilt, katter, hundar, cyklar, joggare, bilar...

Han är inte intresserad av att jaga något annat än just bilar, jag kan bryta honom med en vissling, men är jag inte steget före, så stressar han upp och vill efter plåtlådorna, men jag kan stoppa honom när han är lös, inga problem....

Nånstans på vägen så har jag gjort fel, för han är lättare att hantera lös blnad bilar... I koppel, ja då blir han som de som har problem med hundmöten.."uppstressad/uppjagad", men han håller käften!
Jag tycker det är skittråkigt att gå på bilväg med honom i koppel när han inte kan bete sig...

För er som inte vet, en schäfer, 15 mån, aktiveras med lydnad/spår/"vårdhund"(jag städar på ett äldreboende, han brukar vara med ibland)/skogspromenader/avkoppling.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Det här blev lite OT, men hela diskussionen kanske har blivit lite ot.

Problemlösning då, jag gör så här: Lika väl som jag delar in dressyrmomentet i delar så delar jag in problemet i delar. Vad exakt är det du vill ha bort? Är det något du vill ha dit istället? Det är enklare att "lära in" än sudda ut.

Du skriver jaga, ok. Men vad i jakten håller din hund på med som du inte gillar och som du kan lägga ner krut på? När du hittat punkten som är avgjörande för hundens felande kan du lägga in ett "Nej" där under förutsättning att hunden har ett korrekt inlärt "nej".

Så, vad är det din hund gör i sitt biljagande som du ska ändra på?
Ska du rikta in dig på det hunden ser? Eller är det nos?
Ju mer exakt du kan pricka hundens felaktiga val, ju snabbare resultat.

Att hunden i dagsläget skulle förstå att den inte får jaga stämmer inte, av den enkla anledningen att det är en hund.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Att hunden faktiskt blir mindre rädd av att den inte får vandra runt. Jag tror inte att den blir det. Därmed inte sagt att man ska låta hunden vandra runt. Jag hade blivit tokig ;). Har man mer än en hund kan det också finnas en stor vinst för resten av flocken att den rädda hunden inte jagar upp de andra.

Och jag tror absolut många hundar blir betydligt lugnare av att bli tillsagda vad dom ska göra istället för att få fritt spelutrymme. Likadant med att vanka runt, pipa, jaga solkatter, utfall mot andra hundar. Då utgår jag (för säkerhets skull) att hunden är frisk, aktiverad, motionerad, får mat och hela kittet.

Många hundar som är rädda kan dessutom gå igång mer på att få utlopp för sina hysteriska känslor. Ett typiskt exempel måste väl vara dammsugaren? Flera hundar som blir galna och flyger på dammsugaren, tuggar på röret, skriker i ångest är är allmänt koko. Mitt tips för en sådan hund är tydliga och strikta linjer -> "Lägg dig i soffan och lugna ner dig." Det brukar fungera ypperligt och jag har då aldrig sett en hund som går och lägger sig i soffan och bibehåller samma hysteri som när den fick utlopp. Men det många av er motsättare till detta anser är att ni läser hund så mycket bättre än mig och "mina". Att vi inte ser hur stressad hunden i soffan är för att dammsugaren är på. Det kan göra mig skitirriterad. Att dessutom dra till med massa studier som är vinklade precis till det som det ska vinklas till? För nog fasiken kan SD och VP få samma studie till precis olika saker, beroende på vad man har belyst..
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Är du en sådan som anser att hundar alltid vill göra rätt för sig och om ordet "sitt" inte fungerar på tunnelbanan så är kommandot inte befäst?

Eller låt säga brytkommandot; "nej". Fungerar det inte när hunden gör ett ofog så har hunden bara inte förstått.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Ett annat lysande exempel är hundar som inte kan vara ensamma för att de hysteriskt skäller. Ägarna har testat allt tills en sista instruktör säger åt dem att säga till hunden att hålla käft ;) Då har de provat att hinna belöna eller komma tillbaka medans hunden är tyst vilket de aldrig hinner. Visst hundens orsak till gapandet är kvar men när den inte tillåts eskalera i sitt skällande så kommer den ju börja fundera på vad den ska göra istället. Som jag säger de börjar att tänka istället för att reagera blint på impuls. Det var just detta ett skällhallsband gjorde för min hund. Hade han inte fått lära sig att slappna av tyst så hade han nog än idag inte kunnat vara ensam hemma. Han är en sådan där hund som hysteriskt visar sina känslor allt från att hoppa, slicka, gnälla, allra helst skälla och då skrika i panik vid kloklippning :crazy:.

Idag testade jag att bara säga till mina gaphalsar i ett hundmöte som inte var i skarpt läge. Det var två småhundar som gapade på en sidogata minst 50 m bort. Det ska mina kunna klara. De tystnade direkt, även pudeln lustigt nog men han skäller mest för att han dras med av vinthunden i dagsläget. Sedan är jag noga med att inte belöna sålänge han är spänd vilket man lätt ser på svansen. Jag tror jag tränat rätt egentligen men sedan belönat när hunden fortfarande är spänd. Logiskt så var det ju inte så smart så här i efterhand. Så även belöningar kan ju bli fel, faktiskt. Kanske därför CM belönar med det sociala istället. Dvs en nöjd ägare borde hunden kunna uppfatta som belöning nog.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Åja, nu tar du väl i lite. Jag har inte sagt ett knyst om att jag skulle läsa hund bättre än vad du gör. Snarare är det lite tvärtom? Jag tror bara inte på att en rädd hund slutar vara rädd för att du talar om att den inte får lov att vara det längre. Jag har INTE sagt att jag hade låtit hunden vanka av och an, jag hade också sagt åt den att gå och lägga sig. Men kombinerat detta med att vänja hunden vid att dammsugaren faktiskt inte är särskilt farlig.

Vi gör nog ganska lika inledningsvis. Men jag vill kvalitetssäkra genom att gå ett steg längre. Kanske är det så att hunden genom att ligga ner inser att "jag överlevde dammsugningen trots att jag inte försökte döda monstret", och därmed faktiskt lär sig att det inte är något att vara rädd för. Men det känns för chansartat för mig. Jag vill ha bättre kontroll, särskilt när det gäller andra mer allvarliga felbeteenden.
 
Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Är du en sådan som anser att hundar alltid vill göra rätt för sig och om ordet "sitt" inte fungerar på tunnelbanan så är kommandot inte befäst?

Eller låt säga brytkommandot; "nej". Fungerar det inte när hunden gör ett ofog så har hunden bara inte förstått.

Nej, jag en "sån" som anser att hundar gör det som lönar sig mest eller de som de förlorar minst på.

Det är extremt få instruktioner du kan banka in i en individ.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka...
2 3
Svar
40
· Visningar
2 822
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
765
Senast: Trassel12
·
  • Låst
Hundhälsa Hejsan Vi är en hundvan familj som haft hund till och från hela livet. För en månad sedan skaffade vi oss en liten blandras på fyra...
5 6 7
Svar
139
· Visningar
11 127
Senast: Snurrfian
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 592
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp