Betala 55K för en förlossning

När du hävdar att hemförlossning i Sverige är lika säkert som sjukhus, så blir de absoluta talen också intressanta.
T.ex. hur många hemförlossningar skedde 2021, jämfört med på sjukhus?
Hittar inte siffrorna.
Om det föds ca 100.000 barn i Sverige, och av dessa är 100-200 planerade hemförlossningar, där väldigt insatta omföderskor är överrepresenterade, så är det ett mycket tunnt statististiskt underlag.
Jag bifogade i ett tidigare inlägg svenska barnmorskeföreningens policydokument ang hemförlossningar. De tar upp flertalet studier i den, flera större studier är inte från Sverige men andra jämförbara europeiska länder.
 
Jag tycker att det är magstarkt att avstå tex mödravård vilket verkar vara konceptet vid free birth (?) enligt någon känd infuelcer. När vi har en så välutvecklad vård och så frekventa kontroller för mor och barn tycker jag att det är dumt att avstå det. Mycket kan upptäckas där som kan vara väldigt bra att få reda på. Och att föda hemma må vara säkert fram tills bebis eller mamman håller på att dö och då är det långt till sjukhus…
Jaha ok jag förstod inte att det var specifikt gällande free birth. Planerad hemförlossning med mödravård och barnmorskor närvarande och freebirth är ju två olika saker.

Och nej, föda hemma under vissa förutsättningar är inte "säkert fram tills", det ÄR säkert.
 
Jaha ok jag förstod inte att det var specifikt gällande free birth. Planerad hemförlossning med mödravård och barnmorskor närvarande och freebirth är ju två olika saker.

Och nej, föda hemma under vissa förutsättningar är inte "säkert fram tills", det ÄR säkert.
Njaaaej, på det sista du skriver. För två av dom faktorer som spelar in av de fyra totalt som står i den policyn du tidigare lagt upp är:

Närhet till sjukhus
Det organiserade samarbetet mellan hem och sjukhus

Dessa faktorer spelar ju in vid en evaluering om hemmafödsel är aktuell, dvs bor du för långt ifrån ett sjukhus är det mindre bra för dig att föda hemma.

Jag tycker det låter som säkert fram tills.
 
Njaaaej, på det sista du skriver. För två av dom faktorer som spelar in av de fyra totalt som står i den policyn du tidigare lagt upp är:

Närhet till sjukhus
Det organiserade samarbetet mellan hem och sjukhus

Dessa faktorer spelar ju in vid en evaluering om hemmafödsel är aktuell, dvs bor du för långt ifrån ett sjukhus är det mindre bra för dig att föda hemma.

Jag tycker det låter som säkert fram tills.
”Säkert fram till mamma eller bebis håller på att dö” är vad @gulddaskig skrev. Och som du själv citerar tidigare så överförs 5-6% av omföderskorna till sjukhus och då sällan för akuta situationer utan snarare för långsam progress ex. Alltså inte någon fara för någons liv.
Så jag anser absolut att man kan säga att hemförlossning under vissa förutsättningar är ett säkert sätt att föda barn :)
Det betyder ju inte att det aldrig någonsin kan hända något farligt eller gå fel vid en hemförlossning. Men saker går fel på sjukhus också. Det betyder inte att det är farligt att föda på sjukhus.
 
”Säkert fram till mamma eller bebis håller på att dö” är vad @gulddaskig skrev. Och som du själv citerar tidigare så överförs 5-6% av omföderskorna till sjukhus och då sällan för akuta situationer utan snarare för långsam progress ex. Alltså inte någon fara för någons liv.
Så jag anser absolut att man kan säga att hemförlossning under vissa förutsättningar är ett säkert sätt att föda barn :)
Det betyder ju inte att det aldrig någonsin kan hända något farligt eller gå fel vid en hemförlossning. Men saker går fel på sjukhus också. Det betyder inte att det är farligt att föda på sjukhus.
Fast en långsam progress kan ju bli fara för någons liv eller allvarliga konsekvenser i slutändan. Det kan tex bli syrebrist, olika komplikationer hos barnet. En långsam process kan absolut vara allvarlig. Så i detta fall låter det som att man tagit beslutet att överföra personerna innan det blir rejält akut. Vilket låter klokt. Detta är anledningen till att jag tycker det är viktigt att möjligheten att snabbt överföra den födande är viktigt.
 
Senast ändrad:
”Säkert fram till mamma eller bebis håller på att dö” är vad @gulddaskig skrev. Och som du själv citerar tidigare så överförs 5-6% av omföderskorna till sjukhus och då sällan för akuta situationer utan snarare för långsam progress ex. Alltså inte någon fara för någons liv.
Så jag anser absolut att man kan säga att hemförlossning under vissa förutsättningar är ett säkert sätt att föda barn :)
Det betyder ju inte att det aldrig någonsin kan hända något farligt eller gå fel vid en hemförlossning. Men saker går fel på sjukhus också. Det betyder inte att det är farligt att föda på sjukhus.

Och 23% av förstföderskor, glöm inte dom ^^

Det är väl farligt att föda oavsett var du är skulle jag vilja säga, du är ju utsatt för risker både under graviditeten , vid födseln och även efter. Det som många verkar vilja få fram (iaf jag) är just om något skulle gå väldigt fel så står man där, man kan liksom inte trolla fram en läkare och utrustning. Och vid de tillfällena är du ju säkrare bara genom att vara på ett sjukhus. Tyvärr vet man ju inte på förhand exakt hur en födsel kommer gå.

Och som @stjarnhimmel också är inne på. Får dom inte vård så kan det bli farligt, dom måste ju åka till ett sjukhus inte någon annanstans.
 
Även om det går bra i de flesta fall så finns det ju tyvärr vissa som inte gör det.

I dessa diskussioner tänker jag på en bekant som hade haft okomplicerade förlossningar tidigare och allt såg bra ut. Hon var också ung och frisk. Förlossningen började som vanligt men plötsligt börjar barnet oväntat må väldigt dåligt och man konstaterar att barnet måste ut NU. Det blir ett urakut snitt och barnet är rejält medtaget och behöver medicinsk vård i början.

Vad händer i såna fall om man inte har tillgång till snitt eller inte kan komma dit snabbt?

Jag förstår absolut att man inte gillar sjukhus och att man vill påverka hur ens förlossning sker. Och jag vill inte fördöma någon. Om jag skulle föda barn tycker jag också det låter skönare att inte vara på sjukhus utan i en trevligare miljö. Men vilka risker vill man ta? Är det värt att riskera att barnet tex får syrebrist, hjärnskador etc ?
 
Jag tror det är viktigt att hålla isär free birthing och att föda på birthing center.

Det känns som två olika saker.
På det senare är det sjukvårdsutbildad personal och närhet till sjukhus.
Samt att free birthare inte går på kontroller under graviditeten, vilket de absolut flesta i Sverige gör av den information som finns att tillgå.
 
Även om det går bra i de flesta fall så finns det ju tyvärr vissa som inte gör det.

I dessa diskussioner tänker jag på en bekant som hade haft okomplicerade förlossningar tidigare och allt såg bra ut. Hon var också ung och frisk. Förlossningen började som vanligt men plötsligt börjar barnet oväntat må väldigt dåligt och man konstaterar att barnet måste ut NU. Det blir ett urakut snitt och barnet är rejält medtaget och behöver medicinsk vård i början.

Vad händer i såna fall om man inte har tillgång till snitt eller inte kan komma dit snabbt?

Jag förstår absolut att man inte gillar sjukhus och att man vill påverka hur ens förlossning sker. Och jag vill inte fördöma någon. Om jag skulle föda barn tycker jag också det låter skönare att inte vara på sjukhus utan i en trevligare miljö. Men vilka risker vill man ta? Är det värt att riskera att barnet tex får syrebrist, hjärnskador etc ?
Exakt det här med risken var jag inne på i ett tidigare inlägg. Hur vi värderar risk är så individuellt. Är jag en frisk omföderska som har en stark önskan om en ostörd, fysiologisk förlossning så känns kanske riskerna med att föda på sjukhus större än de att föda hemma. För andra är den ytterst lilla risken att något urakut skulle hända i en sån situation en för stor risk för att inte vara på sjukhus. Bedömning av risk kommer aldrig kunna vara helt objektivt för man väger in olika saker. Man tar vissa risker med att föda på sjukhus, andra med att föda hemma.

halvt kl

Lägger in detta från svensk barnmorskeförening:

"Svenska Barnmorskeförbundet anser att kvinnor som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet.

Detta ställningstagande baseras på:

Rätten till säker vård. Hemförlossning ger likvärdig säkerhet som förlossning på sjukhus under förutsättning att hänsyn tas till de principer som lyfts fram ovan. Selektionen av gravida, kompetensen hos den som assisterar vid förlossningen, avståndet till sjukhus och det organiserade samarbetet mellan hem och sjukhus.

Principen om vård på rätt nivå är vägledande för hälso- och sjukvården och syftar till att maximera vården för patienten och använda samhällets resurser effektivt. Inom mödraoch förlossningsvården har barnmorskan kompetens att ta hand om kvinnor med normal graviditet och förlossning samt att upptäcka avvikelser från normalt förlopp och därmed tillkalla eller remittera till obstetriker.

Valfrihet och individualiserad vård eftersträvas inom hälso- och sjukvården. Ett utbud som även innefattar hemfödsel ökar valfriheten och möjligheterna att bedriva personcentrerad vård. Rätten att föda hemma innebär också rätten att göra en egen riskbedömning. I den kan även ingå att hemförlossning minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor2 , liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor."
 
Och nej, föda hemma under vissa förutsättningar är inte "säkert fram tills", det ÄR säkert.

Om allt går som det ska, absolut! Men de väldigt få gångerna som bebis faktiskt måste ut på direkten så är det störst chans att det går bra om man föder på ett sjukhus. Just eftersom det ska gå otroligt fort för att öka chanserna att bebis och mamma överlever. Det är ju inte ofta det händer såklart, och saker kan gå fel även på sjukhus, men jag skulle aldrig våga chansa.
 
Jag bifogade i ett tidigare inlägg svenska barnmorskeföreningens policydokument ang hemförlossningar. De tar upp flertalet studier i den, flera större studier är inte från Sverige men andra jämförbara europeiska länder.
Vadå jämförbara europeiska länder?
De enda länderna med jämförbar geografi och Demografi, är Finland och Norge.
Norge har ett mer distribuerat sjukvårdssystem, och tappar därför i jämförbarhet, Finland har jag dålig koll på.

Att jämföra äpplen med päron är ett vanligt trick, som används när man vill driva en fråga retoriskt.
Och så hoppas man att inte bli granskad.
 
Jag förstår absolut att man inte gillar sjukhus och att man vill påverka hur ens förlossning sker. Och jag vill inte fördöma någon. Om jag skulle föda barn tycker jag också det låter skönare att inte vara på sjukhus utan i en trevligare miljö. Men vilka risker vill man ta? Är det värt att riskera att barnet tex får syrebrist, hjärnskador etc ?
Precis så resonerade jag när min dotter föddes. Jag avskyr sjukhus, känner mig otrygg och illa till mods där, avklädd och sårbar på något vis (vilket såklart inte blev ett dugg bättre av att min mamma dog - på sjukhus - mindre än ett år innan jag födde barn). Men jag tyckte att säkerheten, både min egen och barnets, var viktigare än att få en "fin och mysig" förlossning. Jag fick lämna önskemål inför förlossningen någon av de sista gångerna på MVC, och de önskemålen kan väl sammanfattas ungefär med "jag vill vara ifred så mycket som möjligt, inte ha personal som kommer in i rummet stup i kvarten utan lugn och ro, men allt medicinskt som behöver göras ska också göras". Jag tycker att mina önskemål tillgodosågs bra, personalen var kompetent och gjorde vad de skulle utan onödigheter :D Men någon "fantastisk upplevelse" var det ju inte - och det vet jag inte om det skulle vara under några omständigheter, faktiskt. Föda barn är ett hårt fysiskt jobb, det var verkligen ingen dans på rosor och jag skulle nog säga att alla stunder jag haft med min dotter efter att hon föddes har varit väldigt mycket bättre och trevligare än just förlossningen! (hon är 23 nu) :) Själva förlossningen är liksom en så liten och obetydlig del av hela grejen att ha barn, så hellre så säker som möjligt än mysiga omgivningar!
 
Precis så resonerade jag när min dotter föddes. Jag avskyr sjukhus, känner mig otrygg och illa till mods där, avklädd och sårbar på något vis (vilket såklart inte blev ett dugg bättre av att min mamma dog - på sjukhus - mindre än ett år innan jag födde barn). Men jag tyckte att säkerheten, både min egen och barnets, var viktigare än att få en "fin och mysig" förlossning. Jag fick lämna önskemål inför förlossningen någon av de sista gångerna på MVC, och de önskemålen kan väl sammanfattas ungefär med "jag vill vara ifred så mycket som möjligt, inte ha personal som kommer in i rummet stup i kvarten utan lugn och ro, men allt medicinskt som behöver göras ska också göras". Jag tycker att mina önskemål tillgodosågs bra, personalen var kompetent och gjorde vad de skulle utan onödigheter :D Men någon "fantastisk upplevelse" var det ju inte - och det vet jag inte om det skulle vara under några omständigheter, faktiskt. Föda barn är ett hårt fysiskt jobb, det var verkligen ingen dans på rosor och jag skulle nog säga att alla stunder jag haft med min dotter efter att hon föddes har varit väldigt mycket bättre och trevligare än just förlossningen! (hon är 23 nu) :) Själva förlossningen är liksom en så liten och obetydlig del av hela grejen att ha barn, så hellre så säker som möjligt än mysiga omgivningar!
Ja, jag undrar också vad alla dessa som vill ha en ”mysig förlossning” har för förlossningserfarenheter tidigare. Jag låg och spydde i ett dygn, sen skulle ungen krystas ut, sys lite i underlivet efteråt och det var blod lite här och där på både mig och ungen… Det hade liksom inte varit mysigare i ett rum som såg ut som ett spa? Rummets utseende var nog det sista jag tänkte på i den situationen. 😅
 
BB Gårda öppnar efter nyår. Ett helt privat allternativ där en förlossning kostar 55 000 kr. Enligt artikeln i DN har de ingen medcinisk smärtlindring.

Vem vågar hoppa på det tåget? Vem är så säker på sig själv att hon säger jag kommer inte behöva någon medicinsk smärtlindring under min förlossning. Det känns som det kan bli jobbigt om det drar ut på tiden och man ändrar sig. Då får man lämna sitt 55K-rum och åka ambulans till närmsta sjukhus.
Har dom inte annan typ av smärtlindring då?
 
Ja, jag undrar också vad alla dessa som vill ha en ”mysig förlossning” har för förlossningserfarenheter tidigare. Jag låg och spydde i ett dygn, sen skulle ungen krystas ut, sys lite i underlivet efteråt och det var blod lite här och där på både mig och ungen… Det hade liksom inte varit mysigare i ett rum som såg ut som ett spa? Rummets utseende var nog det sista jag tänkte på i den situationen. 😅

Jag tänker att det där är så olika. Därför är det väl bra om olika alternativ finns?

Jag vill föda på sjukhus, inte hemma. Men jag uppskattar definitivt ett trevligt rum med dämpad belysning. Det får gärna vara mysigt.

Jag förstår dock inte att det skulle vara fel att önska en så positiv förlossningsupplevelse som möjligt.

Jag tror dessutom att hela poängen med "mysiga" rum och lugn miljö är att ge kvinnan möjlighet att föda utan stress, vilket i sin tur kan ge en mindre traumatisk förlossning. Om det är lugnt och harmoniskt får kroppen större möjlighet att kunna optimera förlossningsarbetet.

Men som sagt, vi är ju olika 🙂
 
Ja, jag undrar också vad alla dessa som vill ha en ”mysig förlossning” har för förlossningserfarenheter tidigare. Jag låg och spydde i ett dygn, sen skulle ungen krystas ut, sys lite i underlivet efteråt och det var blod lite här och där på både mig och ungen… Det hade liksom inte varit mysigare i ett rum som såg ut som ett spa? Rummets utseende var nog det sista jag tänkte på i den situationen. 😅
Jag känner lite samma. Det jag minns absolut bäst från förlossning är utan tvekan: att jag kände mig så sedd och omhändertagen - jag fick smoothies och juice och blev checkad till och från; att jag kände att de hade koll på oss hela tiden - när dotterns puls inte var bra märkte dem det direkt och gjorde allt som behövdes; samt att alla där var så pepp och trevliga och hade sånt fokus på oss. Sen kommer jag alltid ha med mig hur oerhört bra teamet som gjorde kejsarsnittet var. De var så lugna och förtroendeingivande och tog så väl hand om oss - två livrädda och gråtande blivande föräldrar.

Jag minns knappt hur själva rummet såg ut och kunde inte bry mig mindre om det.

Sen tyckte jag inte BB var så mysigt utan ville bara hem men jag skulle nog ha haft den känslan var vi än hade varit.
 
Och jag minns jättetydligt hur mkt jag avskydde att behöva ligga på rygg under förlossning nr ett. Vilket de ju vill att man gör på sjukhus, för vaginala us och ctg ex. Jag minns så otroligt tydligt hur störd jag blev under förlossningen med ettan när jag var tvungen att gå ur badet och från det mörka, tysta badrummet in till en upptänd förlossningssal när jag fick krystvärkar, för då fick man inte föda i vatten på den förlossningen. Det påverkade mina krystvärkar otroligt negativt med den förflyttningen och krystfasen blev 40 min av instruerad och forcerad krystning vilket var HEMSKT. Jag minns att jag kände hur jag gick sönder. Grad 1/2 så inget extremt men ja.
Jag var i chock efter den förlossningen över hur ont det gjorde.

Med tvåan var jag så mycket mer påläst. Om vad en fysiologisk födsel innebär och vad som hjälper och stjälper den. Om förlossningsvårdens olika rutiner. Och jag gick bara med på exakt det jag visste att jag var ”tvungen”. Ett intagnings-ctg, men vägrade ligga på rygg. En vaginal us, som jag kräktes direkt efter pga var tvungen att ligga i en position jag inte ville.
Fick efter lite väntan komma i badet där jag födde min dotter och tog emot henne själv. Det var en helt otrolig upplevelse som jag kommer bära med mig hela livet. Och min känsla är att det blev en otrolig förlossning trots att jag födde på sjukhus, inte tack vare. För jag gillar verkligen inte att ex behöva förflytta mig under aktivt värkarbete. Behöva träffa okända människor och sitta o gå igenom mitt förlossningsbrev under otroligt kraftiga sammandragningar och mindre än en timme innan mitt barn föds. Behöva göra ctg som talar om för personalen att det är ”på riktigt” trots att jag hade kunnat tala om det för de själv. Etc.

I vilket fall. Jag hade ingen plan på att bli personlig i tråden men jag fattar verkligen inte varför det är så svårt för folk att förstå att kvinnor kan vilja något annat än att föda på sjukhus. När det dessutom finns evidens på att det att det är lika säkert eller säkrare under vissa förutsättningar. Jag fattar verkligen inte det. Jag fattar att man personligen inte vill det men det är ju inte det det handlar om.
Jag tycker vi brukar vara väldigt positivt inställda till forskning och evidens i det här landet, men när det gäller hemförlossningar så är det något annat. Då spelar det ingen roll vad bästa tillgängliga forskning visar eller vad barnmorkseföreningen (som ju är experter i frågan) tycker utan NEJ. Här ska ingen få ha det fint för förlossningar är jobbiga och farliga och så är det med det.
 
Och jag minns jättetydligt hur mkt jag avskydde att behöva ligga på rygg under förlossning nr ett. Vilket de ju vill att man gör på sjukhus, för vaginala us och ctg ex.
Vill de? Jag fick välja hur jag ville göra och låg inte alls mycket på rygg. Min vän födde stående/sittande på en pall.

Så att ”de vill att man” ska ligga på rygg på sjukhus känns som en sanning med modifikation?

Sen tror jag vi har lite olika syn på barnafödande bara. Mitt mål vara levande, hälsosam bebis. Inte fin mysig upplevelse. Att de såg till så att min bebis klarade sig var det finaste och bästa de kunde göra för mig. Om de så hade bett mig stå på huvudet innan.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Födda -21
  • Annonsera mera VII
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp