Föredöme

Det jag tänker på är att problemet kanske också är att det inte anses okej att säga nej? Varför känner personerna att det behövs ett skäl att säga nej tex att säga att det beror på barnen? .
Jag tror att det är en artighetsreflex, att man "ska" ha en ursäkt. Och så tar man barnen för då slipper man vidare diskussion.
En kompis till mig brukade när hon fortfarande var barnlös skylla på träff med svärföräldrarna, det accepterades också utan diskussioner.
 
Aha, det har jag aldrig tänkt på det viset, att barn kan vara ett intresse i sig. För min del handlar det inte alls om att de väljer barnen över mig, utan att jag upplevt att de ärligt vill ägna tid åt det här intresset, men det går inte pga barnen tar all tid, även egentid sås.

Jag tänker att det kanske inte är så att barnen tar all tid, utan att man väljer att hellre lägga sin tid på dem. Det finns för de flesta föräldrar väldigt goda möjligheter att bli av med sina barn en stund, om de faktiskt vill.
Sen tror jag säkert att många skyller på sina barn till höger och vänster för allt möjligt för att det är lättare än att säga sanningen, det är ju generellt sett väldigt accepterat att barn kommer emellan, men det är ju något annat.
 
Jag menar inte att det är jämförbart, utan att man som barn etablerar mönster och beteenden som man tar med sig in i vuxenlivet. Och kanske i sin tur för vidare.
Ja, jag är då jäkligt glad om mina barn tar med sig mönster från deras uppväxt av att de tar hand om sina ev barn i framtiden! Jag försakar inte mycket som jag kan tänka på sådär direkt, jag försöker bara överleva....
 
Rätt ofta när jag kommer att prata om en av mina hobbies så säger folk (och jag upplever att de faktiskt menar det) att "åh, vad kul, det skulle jag också vilja göra!" När jag då bjuder in dem att vara med så säger de 9 gånger av 10 att tiden inte finns, och då är det alltid barnen som gör att de inte hinner.
Hobbyn ifråga handlar om ett pass två timmar en kväll i veckan, och det är förstås fint om man tränar hemma en 20-30 min några dagar i veckan. Ibland någon helgaktivitet, om man vill. Alltså inte så väldigt tidskrävande.

Då undrar jag hur man framstår som föredöme för sina barn? Om man inte kan lägga den förhållandevis lilla tiden på sig själv, utan offrar allt för barnen? Skulle man själv vilja att barnet gjorde så för någon annan människa; helt lade åt sidan sina egna önskningar och sitt eget mående?
Det är ju ganska mycket man skulle vilja göra, men tiden och/eller pengarna räcker inte till allt. Speciellt om man har barn. Kanske sätter de personerna upp aktiviteten på listan för sådant de vill göra när barnen är stora? Är ju inget som säger att man måste göra allt när barnen är små? Och tvärtemot dig så tycker jag att det är ganska mycket tid som går åt till aktiviteten. Utrymmet för annat/andra i familjen blir inte stort.
 
En annan aspekt är vad barnens hobbys kräver av barnens föräldrar. Jag har haft en hobby när jag växt upp; hästar. Vill inte klappa mig själv på axeln, men mina föräldrar har aldrig skjutsat någonting om det inte var så att jag skulle vara där så tidigt att första bussen inte gick (men då åkte jag allt som oftast med någon som åkte en vända och plockade upp folk), de har inte suttit och fryst någonstans (min mor har sett kanske 1-2 av mina kanske 15 starter totalt) osv. Så ser jag både i min omgivning och läser ex här om föräldrar som inte gör annat än att skjutsa till tävlingar och träningar typ alla dagar i veckan. Alltså stora barn (läs 13+). Jag förstår verkligen inte, inte när det gäller "hemmaträning". Sen ska det gärna säljas lotter, kläder, bakas etc etc.. inte undra på att föräldrar aldrig har tid till sig själva! Pressen att göra allt runt omkring sina barn liksom.
 
En annan aspekt är vad barnens hobbys kräver av barnens föräldrar. Jag har haft en hobby när jag växt upp; hästar. Vill inte klappa mig själv på axeln, men mina föräldrar har aldrig skjutsat någonting om det inte var så att jag skulle vara där så tidigt att första bussen inte gick (men då åkte jag allt som oftast med någon som åkte en vända och plockade upp folk), de har inte suttit och fryst någonstans (min mor har sett kanske 1-2 av mina kanske 15 starter totalt) osv. Så ser jag både i min omgivning och läser ex här om föräldrar som inte gör annat än att skjutsa till tävlingar och träningar typ alla dagar i veckan. Alltså stora barn (läs 13+). Jag förstår verkligen inte, inte när det gäller "hemmaträning". Sen ska det gärna säljas lotter, kläder, bakas etc etc.. inte undra på att föräldrar aldrig har tid till sig själva! Pressen att göra allt runt omkring sina barn liksom.
Som vuxen ansvarar man själv för balansen. Såklart.

Jag tänker att som barn tar skolan en stor del av dennes tid, barn måste ha en chans att koppla av och ladda batterierna. Men samtidigt tänker jag att en aktivitet utanför skolan också är viktigt.

Då kan det behövas att en vuxen pushar och hjälper där det behövas. DU kanske inte behövde skjuts, jag fick skjuts till vissa aktiviter, annars var det cykel som gällde.
Hade inte jag fått skjuts och stöttning hemmifrån, så hade jag nog lagt av. Orken hade inte funnits.

Sedan är det ju så att man väljer att skaffa barn. Som någon annan här i tråden sa så bra, att efter skola och innan sovdags på en vardag finns det inte många timmar kvar. Vill man träffa sitt barn så får man vackert hänga med. :)
 
Jag tror att många använder barnen som ursäkt när de i själva verket inte orkar ta tag i sina egna liv. När barnen är vuxna övergår det till barnbarnen. Vissa älskar det på riktigt och har verkligen barnen som sina enda intressen men tror inte det gäller alla föräldrar alls. Däremot så törs man inte säga det på högt. Alla vill vara den där fantastiska föräldern som gör precis allt rätt (få uppnår det oavsett egna intressen eller inte).

Se i andra trådar här på forumet genom åren, hur många har inte usla relationer till sina föräldrar? Nu vuxna barn som mår skit för att föräldrarna hängt upp hela sitt liv på dom finns det gott om.Jag håller med TS, som förälder ska man även fungera som en bra och stark förebild och inte bara vara en serviceinrättning.
 
En annan aspekt är vad barnens hobbys kräver av barnens föräldrar. Jag har haft en hobby när jag växt upp; hästar. Vill inte klappa mig själv på axeln, men mina föräldrar har aldrig skjutsat någonting om det inte var så att jag skulle vara där så tidigt att första bussen inte gick (men då åkte jag allt som oftast med någon som åkte en vända och plockade upp folk), de har inte suttit och fryst någonstans (min mor har sett kanske 1-2 av mina kanske 15 starter totalt) osv. Så ser jag både i min omgivning och läser ex här om föräldrar som inte gör annat än att skjutsa till tävlingar och träningar typ alla dagar i veckan. Alltså stora barn (läs 13+). Jag förstår verkligen inte, inte när det gäller "hemmaträning". Sen ska det gärna säljas lotter, kläder, bakas etc etc.. inte undra på att föräldrar aldrig har tid till sig själva! Pressen att göra allt runt omkring sina barn liksom.
Jag kan ärligt talat säga att jag verkligen uppskattade att mina föräldrar (framförallt pappa) var med på fotbollsmatcher och ridning när jag var liten. Utan engagerade föräldrar kommer man ingenstans. Det blev verkligen en jätteskillnad när pappa gick bort och mamma blev ensam kvar som inte överhuvudtaget var engagerad. Jag saknar verkligen pappas engagemang i mitt liv.

kl. Tycker som de flesta andra att det är en märklig tråd. Jag tycker inte jag försakar mycket för mina barn, hur kan man försaka något man inte börjat med? Visst finns det saker jag skulle vilja göra och säkert hade fått in på schemat om viljan verkligen fanns - men med heltidsjobb och studier uppskattar jag att ha hobbys som inte kräver så mycket i hemmet. De stunder vi har över på kvällarna är både jag och mannen noga med att ägna åt varandra. Han brukar ofta ta sin egentid när han är ute med vänner, jag reser rätt mycket i jobbet (vilket är ett stort intresse) och får min egentid där - men det slutar alltid på samma sätt, att jag saknar ungarna.

Jag gillar att umgås med mina ungar. Barn tar tid. Barn kräver engagemang. Jag tror det märks väldigt tydligt här vilka som har barn och inte tycker jag.
 
Jag tror att många använder barnen som ursäkt när de i själva verket inte orkar ta tag i sina egna liv. När barnen är vuxna övergår det till barnbarnen. Vissa älskar det på riktigt och har verkligen barnen som sina enda intressen men tror inte det gäller alla föräldrar alls. Däremot så törs man inte säga det på högt. Alla vill vara den där fantastiska föräldern som gör precis allt rätt (få uppnår det oavsett egna intressen eller inte).

Se i andra trådar här på forumet genom åren, hur många har inte usla relationer till sina föräldrar? Nu vuxna barn som mår skit för att föräldrarna hängt upp hela sitt liv på dom finns det gott om.Jag håller med TS, som förälder ska man även fungera som en bra och stark förebild och inte bara vara en serviceinrättning.
Var hittar du dessa källor? Jag tror faktiskt inte jag har läst om någon som är besviken på att föräldrarna engagerat sig och gett tid till sina barn. Tror tvärtom är betydligt vanligare ärligt talat.
 
@Pilot @Cambrie
Tror jag missade att få fram min poäng lite.. Det jag menade var inte att skamma föräldrar som tar tid till sina barns intressen, men det jag menade var mer att det _krävs_ av dem från exempelvis fotbollsklubben. Inte nog med att du ska ställa upp med skjutsning för ofta fler än ditt egna barn, du ska stå i klubbens kiosk, du ska försöka kränga kläder/lotter/etc samt stå och heja på vid sidan av planen (vilket kanske inte är ett så jobbigt krav så, men du ska stå där varenda match, annars är du en oengagerad och dålig förälder).
Och min mamma har visst varit engagerad även om hon kanske inte fysiskt varit på plats. Hon har sett till att jag fått rida (betala terminavgifter, extra träningar, utrustning etc.) så att se henne som oengagerad för att hon inte haft råd att ha bil känns fel. Och det är också det jag menar, en familj som inte har råd att ha bil, hur tusan ska de kunna skjutsa till höger och vänster?
 
@Masqueradee Ah. Ja jag missförstod nog. Kan hålla med om föräldrar krävs på sin dyrbara tid på andra vis! Har varit en del trådar om det här på buke, bara vad vissa skolor kräver av föräldrar...
Problemet med aktiviteter är ju för att det ska vara tillgängligt för många måste priset på aktiviten hållas nere. Då blir klubbarna beroende av "frivilliga" funktionärer vilket är ett aber.

På mina aktiviteter t.ex. ridning så samkördes det mycket. Och när man väl själv fick körkort var bilen alltid full när man körde till stallet. En väldigt social tid och jag lärde mig mycket! :)
 
@Pilot @Cambrie
Tror jag missade att få fram min poäng lite.. Det jag menade var inte att skamma föräldrar som tar tid till sina barns intressen, men det jag menade var mer att det _krävs_ av dem från exempelvis fotbollsklubben. Inte nog med att du ska ställa upp med skjutsning för ofta fler än ditt egna barn, du ska stå i klubbens kiosk, du ska försöka kränga kläder/lotter/etc samt stå och heja på vid sidan av planen (vilket kanske inte är ett så jobbigt krav så, men du ska stå där varenda match, annars är du en oengagerad och dålig förälder).
Och min mamma har visst varit engagerad även om hon kanske inte fysiskt varit på plats. Hon har sett till att jag fått rida (betala terminavgifter, extra träningar, utrustning etc.) så att se henne som oengagerad för att hon inte haft råd att ha bil känns fel. Och det är också det jag menar, en familj som inte har råd att ha bil, hur tusan ska de kunna skjutsa till höger och vänster?
Jag vet faktiskt inte i så fall vad din poäng är som har med trådens ämne att göra? Visst fan var det trist att sälja bingolotter i laget eller stå i ridskolans kafeteria, men trots allt kostar ju allt idag?
 
@Masqueradee Ah. Ja jag missförstod nog. Kan hålla med om föräldrar krävs på sin dyrbara tid på andra vis! Har varit en del trådar om det här på buke, bara vad vissa skolor kräver av föräldrar...
Problemet med aktiviteter är ju för att det ska vara tillgängligt för många måste priset på aktiviten hållas nere. Då blir klubbarna beroende av "frivilliga" funktionärer vilket är ett aber.

På mina aktiviteter t.ex. ridning så samkördes det mycket. Och när man väl själv fick körkort var bilen alltid full när man körde till stallet. En väldigt social tid och jag lärde mig mycket! :)
Fast skolor är ju en annan sak egentligen - betala själv annars eller stanna hemma, enligt lag ska det vara avgiftfritt. Den fria idrotten är ju inte så, där ställer ju oftast laget upp för att alla ska kunna vara med, för det kostar med idrott. Fotboll är ingen billig sport det heller även om man kan tro det, klubben står för hyra av planer, anmälan till serier, utrustning till träning, säkert el i baracker och så vidare. Pengarna måste ju in på något sätt.
 
Jag vet faktiskt inte i så fall vad din poäng är som har med trådens ämne att göra? Visst fan var det trist att sälja bingolotter i laget eller stå i ridskolans kafeteria, men trots allt kostar ju allt idag?
Men sluta var så arg!
Jag menade att vissa föräldrar kanske inte orkar vad nu TS ville dra med dem på för att det krävs så otroligt mycket av dem! Jag försökte försvara med att det ställs ibland orimliga krav på dagens föräldrar med allt de behöver göra för att deras barn ens ska få stå där på plan.
 
Fast skolor är ju en annan sak egentligen - betala själv annars eller stanna hemma, enligt lag ska det vara avgiftfritt. Den fria idrotten är ju inte så, där ställer ju oftast laget upp för att alla ska kunna vara med, för det kostar med idrott. Fotboll är ingen billig sport det heller även om man kan tro det, klubben står för hyra av planer, anmälan till serier, utrustning till träning, säkert el i baracker och så vidare. Pengarna måste ju in på något sätt.
Jag har koll på att enligt lag ska det vara avgiftsfritt. Jag vänder mig också mot vad som krävs från föräldrarna. Jag tar samtidigt upp VARFÖR vissa aktiviter kräver funktionärer. Så jag förstår inte vad du vill med ditt inlägg. :confused: :confused:
 
Men sluta var så arg!
Jag menade att vissa föräldrar kanske inte orkar vad nu TS ville dra med dem på för att det krävs så otroligt mycket av dem! Jag försökte försvara med att det ställs ibland orimliga krav på dagens föräldrar med allt de behöver göra för att deras barn ens ska få stå där på plan.
Jag är inte arg, jag missade din poäng. Helt enkelt. Som sagt, barn och idrott kräver engagemang. Det är inte dagens föräldrar heller, jag är 37 och har alltid fått sälja bingolotter.
 
Jag har koll på att enligt lag ska det vara avgiftsfritt. Jag vänder mig också mot vad som krävs från föräldrarna. Jag tar samtidigt upp VARFÖR vissa aktiviter kräver funktionärer. Så jag förstår inte vad du vill med ditt inlägg. :confused: :confused:
Ja fast då får man ju säga ifrån som förälder ;-) Vi kommer inte vara med i skolaktiviteter, betalar hellre den summan, vi har inte tid och möjlighet till det. Skolan är avgiftfri för min del, så ska det också vara. Känner inte att något krävs av mig som förälder där. Skickar inte ens med mina ungar frukt faktiskt, det får de bjuda på. Idrotten är som sagt en annan sak, det är dyrt. Det tar tid... Tycker fortfarande inte jag försakar något annat för att jag "måste" vara med på matcher och hästtävlingar, jag gillar att umgås med mina barn som sagt.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 990
Senast: jemeni
·
Skola & Jobb Jag vet inte hur jag ska hantera den här situationen och behöver hjälp att tänka! Då barnet är vuxet känns det som om den här frågan...
9 10 11
Svar
210
· Visningar
15 087
Senast: Badger
·
Gravid - 1år Måste dela med mig av detta då det känns otroligt jobbigt och min sambo är inget vidare stöd. Jag blev gravid med första barnet i...
Svar
17
· Visningar
4 120
Senast: Voeux
·
Relationer Jag och min kille har varit tillsamman i två år och levt på distans hela tiden. Vi har pratat om att flytta ihop men vi har svårt att...
2 3 4
Svar
67
· Visningar
8 168
Senast: cirkus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp