Jag var en gång på en föreläsning om foto och genus. Mycket intressant. Och föreläsaren berättade att när hon själv ska fotograferas i samband med intervjuer om ämnet så ser hon till att styra upp det ordentligt.
Hon låter sig aldrig fotograferas uppifrån, hon lägger absolut inte huvudet på sned (att kvinnor gör det är supervanligt, upptäcker man när man tittar efter) och hon ler aldrig på bild. Det där senare, berättade hon, provocerar många fotografer. Och när de ber om ett leende brukar hon svara "Det här är inget att skratta åt" (hon är alltså totalt befriad från rädslan att bli betraktad som bitch)
Vid ett tillfälle hade till och med en fotograf ringt upp igen och bett att få komma tillbaka och göra om jobbet, redaktören hade underkänt hans bilder eftersom hon inte log på en enda av dem.