E
ElinJ
Sedan ett par veckor tillbaka har jag och min sambo tingat en fantastisk pyrenéervalp som kommer komma hem till oss om en vecka. Missförstå mig rätt nu, jag längtar mer efter det här än efter något annat någonsin, men samtidigt har jag börjat få kalla fötter och jag skulle bara vilja höra någon annas åsikt.
Jag och min sambo är båda studenter. Under det kommande året kommer han att ha hemstuder = vara hemma alltid. Jag har fyra års studer kvar totalt. Ingen av oss har tidigare ägt hund, men vi har båda haft mycket kontakt med hundar och förra året var vi under långa perioder (månadsvis när ägaren var utomlands) hundvakt åt en ettårig dobbis. Jag har dessutom haft hand om hästar de senaste tolv åren och är uppväxt med katter, kaniner och reptiler. Jag älskar att vara ute och gå, och går som det är idag redan minst en timma om dagen. Vi är inga "partymänniskor" som känner ett behov av att vara ute ofta (maximalt 1-2 gånger i månaden) och vi är nästan alltid hemma eller hos någon vän som bor i närheten. Vi ska också gå en valpkurs med henne i slutet av sommaren har vi tänkt oss. Vi lever båda på studiemedel och vi bor i en trea (kommer flytta till tvåa inom snar framtid). Vi äger ingen bil men har tio minuters promenad till skogen. phf... där har ni hela mitt liv
Tror ni att vi gör rätt när vi skaffar den här hunden? Jag vet att vi kommer att älska henne och göra allt vi kan för att hon ska få en meningsfull, trygg och spännande vardag. Jag vill som sagt bara höra en andra åsikt från någon som kan så mycket mer om ämnet än vad jag kan.
Jag och min sambo är båda studenter. Under det kommande året kommer han att ha hemstuder = vara hemma alltid. Jag har fyra års studer kvar totalt. Ingen av oss har tidigare ägt hund, men vi har båda haft mycket kontakt med hundar och förra året var vi under långa perioder (månadsvis när ägaren var utomlands) hundvakt åt en ettårig dobbis. Jag har dessutom haft hand om hästar de senaste tolv åren och är uppväxt med katter, kaniner och reptiler. Jag älskar att vara ute och gå, och går som det är idag redan minst en timma om dagen. Vi är inga "partymänniskor" som känner ett behov av att vara ute ofta (maximalt 1-2 gånger i månaden) och vi är nästan alltid hemma eller hos någon vän som bor i närheten. Vi ska också gå en valpkurs med henne i slutet av sommaren har vi tänkt oss. Vi lever båda på studiemedel och vi bor i en trea (kommer flytta till tvåa inom snar framtid). Vi äger ingen bil men har tio minuters promenad till skogen. phf... där har ni hela mitt liv
Tror ni att vi gör rätt när vi skaffar den här hunden? Jag vet att vi kommer att älska henne och göra allt vi kan för att hon ska få en meningsfull, trygg och spännande vardag. Jag vill som sagt bara höra en andra åsikt från någon som kan så mycket mer om ämnet än vad jag kan.
