Har svårt att vara ärlig

[Red_Chili]

För egen del tycker jag att det låter jobbigt att vara så pedantisk, och hade därför försökt klura ut varför samt jobbat på att bli mindre pedantisk om det var så att det ställde till med problem (tex i en parrelation).

Med det sagt, så har jag själv en miljard saker för mig som andra brukar ha svårt för, vilket inte bekymrar mig det minsta. Jag är van vid att vara singel, har ett väl fungerande system för hur vardagen ska bli fungerande osv. Om det skulle bli tal om att flytta ihop med en eventuell partner, då hade jag sagt att fine, men jag vill ha det såhär och såhär och såhär, förklarat varför och sagt att om vi inte kan komma överens om det, då har vi det bättre som särbos

Med vissa saker vägrar jag kompromissa. Det behöver inte vara något fel i att inte kompromissa, men vägrar man själv anpassa sig efter en annan person, då ska man inte heller förvänta sig att den andra tänker anpassa sig efter en själv.

 

[Petruska]

Precis så är det! Om det skulle bli mer seriösa prat om sambo skulle jag få svårt att förklara mig....känns det som. Jag har märkt att när du bäddar sängen så ser sängen alltid lite stökig ut. När man lämnar köket för kvällen skall det 9 av 10 gånger vara rent och snyggt och undanplockat. Damsugs huset ser man till att listerna och så torkas. Står du och kissar...har du funderat på att sitta? När du duschat så ser det alltid trevligare ut om man hänger handduken snyggt än bara kastar den över elementet.
Nja blir nog särbo för min del i alla fall. Vill inte avslöja min trista attityd i den här frågan

Det är just sådant jag tänker att du INTE ska säga, alltså att det ser stökigt ut när han har bäddat. Utan snarare formulera det så att det handlar om DIG. Inte om honom, inte om HANS bäddning.

Om du själv tycker att din attityd är trist, verkar det ju feltänkt att han ska göra som du tycker.

Om min partner hade påpekat hur jag bör hänga handduken eller hur jag bör använda tpalettstolen, vet jag inte riktigt hur jag hade hanterat det. Men jag hade inte ens försökt anpassa mig när det gäller sådana små och betydelselösa saker. Och omvänt, för all del. Jag kan inte tänka mig vuxna människor som uppfostrar varandra på det sättet i min närhet. Jag hade blivit vansinnig.

Om han faktiskt kissar utanför när han står, hade jag också blivit vansinnig. Iofs.

 

[Sonic76]

Bodde ihop med min f
Allt skulle vara på hans sätt.
Så fort man tagit sista tuggan mat skulle tallriken ut och sköljas så noga att man lika gärna kunde ha diskat allt på en gång.
Det var HANS lägenhet och han skulle ha det exakt som han ville.
Medan jag kanske tyckte andra saker var viktigare.
Men när han skrikit på mig i en och en halvtimme för att det var grus efter katten på golvet så ja, det var inte enda saken, det skedde massor mer, men jag tyckte att om man nu stör sig så mycket kan man säga lugnt att nu får du lov att dammsuga.
Men nej...
Jag bor själv nu och kommer aldrig mer bo ihop med nån.

 

[Sleepy]

Han vill gärna att vi är hemma hos mig....

Varför?

 

[tanten]

Jag tycker att det låter som att du har väldigt specifika regler kring hur saker och ting bör göras. Jag är som sagt pedant men har inget emot att fortsätta fixa i köket när någon går ut, om jag upplever att det sammantaget är jämlik ansträngning. Vissa stör sig inte på att det står en kaffekopp kvar på vardagsrumsbordet, så hur ska han veta att det är ett problem för dig? Han kanske tycker att det är bra nog och trodde ni var klara? Att torka av luckor eller kylskåp skulle jag aldrig komma på tanken på att göra om det inte var storstädning på gång.

Som andra sagt, du måste inte bli sambo om du inte vill. Det är ditt eget val. Men vill du bli det så kan det vara bra att tänka att han inte kan läsa dina tankar, utan kanske tror att det är städat nog för er båda.

Säger samma sak. Alla har vi olika prioriteringar.

Jag skulle tex aldrig få för mig att bädda sängen. Det har jag inte gjort sedan jag bodde i en etta. För en kvalsterkänslig är det rena idiotin att bädda.

Men för mig är diskbänken viktig och toaletten/badrummet.

Att det är fullbelamrat på köksbordet stör mig inte. Men en solkig diskbänk får mig att vilja slita fram svinto/skurmedel/valfritt-alternativ även hos kompisar. Fläckigt handfat är äckligt. Prickig badrumsspegel likaså. (har smygstädat handfat hos kompisar...)
Men ett hav av skor i hallen stör inte ett dugg.

Vi är olika. Det som är självklart är klart bara för en själv!

TS bör nog prata igenom städning och ordningsinne med sin partner.

 

[starcraft]

Det är väl helt okej att vilja vara särbo, av vilken anledning som helst. Men däremot tycker jag inte att du behöver ge anledningen att han är en slarver utan att ni har olika toleransnivå för städningen i hemmet och därför vill du bo särbo för att du vill ha det på ditt sätt.

Jag gillar ett rent hem, men jag bäddar aldrig sängen. Jag är dessutom betydligt stökigare av mig när jag bor själv än med någon annan. Det är som att städningen ger mig mer och känner mer värd att göra om jag gör den för någon annan också.

 

[Badger]

Jag tänker att det du ser är vad du får. Jag bryr mig inte ett dugg om hur andra har det i sina hem men jag vet vad jag behöver och hur jag vill ha det hemma för att må bra. När jag då är hemma hos en partner jag funderar på att flytta ihop med så är det två saker jag reflekterar över. 1) Hur han har det nu och 2) vad kan jag acceptera att göra själv som han inte gör nu om vi bodde ihop.
Jag skulle ha mycket svårt eller nej, jag skulle inte kunna leva med någon som har ett helt annat tänk om vilken ordning det ska vara hemma för att vi ska trivas. Varken åt ena eller andra hållet. Jag vill inte vara projektledare eller driva hotell och jag vill inte heller känna mig tvungen att städa varje ledig stund för att han ska trivas och vara nöjd. Vi behöver ha samma toleransnivå helt enkelt. Jag vill att vi ska komplettera varandra och ha samma tänk och ha samma ansvar för att ha det som vi önskar. Jag skulle absolut inte kunna leva med någon som sprider sin smutstvätt överallt te x. och det oavsett om han plockar upp det vid ett senare tillfälle. Att någon skulle skärpa sig och då kunna göra det för resten av sitt liv ser jag som otänkbart. Det du ser är vad du får. Jag hade inte flyttat ihop.

Jag håller med! Jag är slarvig och jag blev ganska glad när jag upptäckte att min dåvarande pojkvän var slarvig. Tillsammans är vi lite bättre än var och en för sig eftersom vi har olika områden som vi är värst på. Och båda trivs bättre när det är städat, tyvärr är det en "ett par gånger i veckan" händelse att det är så.

Att som ordningsam flytta ihop med en slarver måste verkligen lägga en hel del elände på en om man inte kan sänka sin nivå (vilket jag tror är enda alternativet, att en höjer sin nivå och en sänker sin nivå till ett balanserat mellanläge som båda står ut med). Vissa välstädade människor lyckas ju inte ens stöka ned utan verkar mer glida fram på lite plock då och då. Att istället storstäda varje dag måste vara en förfärlig upplevelse och slöseri med tid.

(Själv kan jag sätta mig på en hög tvätt och läsa en bok utan problem.)

 

[Görel]

Jag tycker att det är klokt av dig att reflektera över såna här saker innan ni eventuellt flyttar ihop. Du får bestämma dig för vad som är viktigast för dig, att bli sambo eller att fortsätta med att allt görs på ditt vis och på din nivå.På det du skriver verkar det som att det viktigaste är att allt är på din nivå. Vill du bli sambo bör du fundera över om du kan tänka dig att ändra på något i ditt städande för att underlätta både för dig och partnern. Alternativet är att du får göra sakerna och inte förvänta dig att han ska vilja anstränga sig lika mycket som du, men på det du skrivit tidigare verkar det inte vara ett alternativ för dig.

Jag tycker att du kan prata med din partner om att ni tänker olika kring städning och att det får dig att tänka att det är bäst att ni bor var och en för sig. Det ger också honom en ärlig chans att ta ställning till om han vill fortsätta förhållandet. Han kanske har som prio att hitta en partner att bo tillsammans med och så småningom bilda familj tillsammans med? Det är bättre än att han går och hoppas på att du vill bli sambo senare i relationen och att han kanske känner sig lurad om du inte berättar varför du är tveksam till att bo ihop.

 

[Badger]

Jag håller med! Jag är slarvig och jag blev ganska glad när jag upptäckte att min dåvarande pojkvän var slarvig. Tillsammans är vi lite bättre än var och en för sig eftersom vi har olika områden som vi är värst på. Och båda trivs bättre när det är städat, tyvärr är det en "ett par gånger i veckan" händelse att det är så.

Att som ordningsam flytta ihop med en slarver måste verkligen lägga en hel del elände på en om man inte kan sänka sin nivå (vilket jag tror är enda alternativet, att en höjer sin nivå och en sänker sin nivå till ett balanserat mellanläge som båda står ut med). Vissa välstädade människor lyckas ju inte ens stöka ned utan verkar mer glida fram på lite plock då och då. Att istället storstäda varje dag måste vara en förfärlig upplevelse och slöseri med tid.

(Själv kan jag sätta mig på en hög tvätt och läsa en bok utan problem.)

Btw är jag gift med min "dåvarande pojkvän" numera. Och vi har det slarvigt tillsammans. Önskar att det inte vore så kanske, men helt ärligt det är fruktansvärt mycket jobb att ha det så fint som ni verkar ha det och vi skulle ju bara städa hela tiden om vi hade det så. Man hinner inte mer än torka skåpluckorna i köket så slammar badrummet igen .

Jag har nog aldrig torkat en golvlist i hela mitt liv, jag trodde man körde dammsugarröret över dem, men nu vet jag

 

[Petruska]

Btw är jag gift med min "dåvarande pojkvän" numera. Och vi har det slarvigt tillsammans. Önskar att det inte vore så kanske, men helt ärligt det är fruktansvärt mycket jobb att ha det så fint som ni verkar ha det och vi skulle ju bara städa hela tiden om vi hade det så. Man hinner inte mer än torka skåpluckorna i köket så slammar badrummet igen .

Jag har nog aldrig torkat en golvlist i hela mitt liv, jag trodde man körde dammsugarröret över dem, men nu vet jag

Jag trodde man körde dammsugarröret över dem vid de få tillfällen då man dammsuger extra noggrant. Inte vid "vanlig" dammsugning som syftar till att få bort det värsta så fort som möjligt.

Det enda jag ser är att den som är mest ordentlig - om det finns sådana skillnader i samma bostad - också städar mer. Jag skulle tänka att om någon har städning som hobby eller tvångsbeteende, så betyder inte det att jag måste ha det.

Partner och jag är ungefär lika slarviga, men har tursamt nog ett par tre grejer var som vi är lite mer noga med, och de grejerna är då olika grejer. Så då blir ju i alla fall de sakerna gjorda.

 

[Badger]

Jag trodde man körde dammsugarröret över dem vid de få tillfällen då man dammsuger extra noggrant. Inte vid "vanlig" dammsugning som syftar till att få bort det värsta så fort som möjligt.

Det enda jag ser är att den som är mest ordentlig - om det finns sådana skillnader i samma bostad - också städar mer. Jag skulle tänka att om någon har städning som hobby eller tvångsbeteende, så betyder inte det att jag måste ha det.

Partner och jag är ungefär lika slarviga, men har tursamt nog ett par tre grejer var som vi är lite mer noga med, och de grejerna är då olika grejer. Så då blir ju i alla fall de sakerna gjorda.

Puh! inte bara jag då (om dammsugarröret, jag känner mig jätteduktig när jag gör det .)

Jag gillar den stilen (som vi båda verkar ha) även om det leder till att man, eller vi i alla fall, måste städa innan det drösar in gäster.

 

[Petruska]

Puh! inte bara jag då (om dammsugarröret, jag känner mig jätteduktig när jag gör det .)

Jag gillar den stilen (som vi båda verkar ha) även om det leder till att man, eller vi i alla fall, måste städa innan det drösar in gäster.

Det verkar även pedanter behöva. Det verkar mest handla om huruvida städa betyder "torka listerna" eller "dammsug bort det värsta av katthåren ur soffan". Jag tycker att det är lite jobbigt när gästers kläder blir fulla av katthår.

 

[Badger]

Det verkar även pedanter behöva. Det verkar mest handla om huruvida städa betyder "torka listerna" eller "dammsug bort det värsta av katthåren ur soffan". Jag tycker att det är lite jobbigt när gästers kläder blir fulla av katthår.

Haha jag som trodde de bara lagade maten och släppte in gästerna.

 

[Sissa]

Det verkar även pedanter behöva. Det verkar mest handla om huruvida städa betyder "torka listerna" eller "dammsug bort det värsta av katthåren ur soffan". Jag tycker att det är lite jobbigt när gästers kläder blir fulla av katthår.

Jag erbjuder rollers. (Mot hundhår.)

 

[athena_arabians]

Puh! inte bara jag då (om dammsugarröret, jag känner mig jätteduktig när jag gör det .)

Jag gillar den stilen (som vi båda verkar ha) även om det leder till att man, eller vi i alla fall, måste städa innan det drösar in gäster.

Det är VÄLDIGT bra att få gäster ibland... "Torka lister" är något som inte händer här heller, endast dammsugning med röret om jag ska snofsa till det

Köket/toaletten är det enda jag är petig med, är de utrymmena sunkiga är det äckligt. Tack och lov är jag tillsammans med en sittkissande man så stänk på toa är inte ett problem. Han vet tom hur man använder toaborsten

Generellt har jag stökigt, inte skitigt. Dvs saker ligger huller om buller och det kan vara dammigt bitvis men inte ingrodd smuts, då tycker jag att det gått för långt.

 

[Lipperta]

Jag är egentligen pedant men pga mående orkar jag inte hålla den nivån så istället skiter jag i det mesta och det får bli stökigt, inte äckligt.. Jag är sån så kan jag inte göra något 110% perfekt är det bättre att inte göra något alls, så det tillsammans med deppression och utmattning är inte så lätt alltid.

Bor sambo men en kille som tycket det är städat när saker ligger i en låda huller om buller, medans jag helst vill ha varje sak för sig i mindre lådor.
Tidningar och spelkonsoller får gärna ligga på soffbordet tillsammans med ljusen, glasunderlägg, medan killen hellre öser ner allt utom ljusen i en låda.

Jag torkar hellre toan/duschen whatever varje användning än väntar tills det blir äckligt att ta tag i det(sket i att hålla rent för att se hur länge han skulle låta det gå, men det blev så länge att jag tog tag i det ändå)

Vi har bott tillsammans i 3 år snart och visst, det är störande att inte få göra precis som man vill alltid, vi har nog stört oss på varandra lika mycket. Å andra sidan har jag fria händer att inreda

 

[nightcrawler]

Jag tycker om när det är nystädat och fräscht. Men jag kan inte hålla det så mer än max ett par dar. Har aldrig kunnat ha någon ordning. Saker slängs till höger och vänster. Plocka undan efter mej ligger inte i min natur. Jag kan vara inte. Dessutom så har jag en hund som gäller kopiösa mängder nästan året om. Men när jag städar då städas det noga och jag godtar inget slarvigare. Tycker synd om den som flyttar ihop med mej. Jag lyckades förvandla mitt ex från att vara nästintill pedant till att bli nästan slarvigare än mej. Jag är en fullständig katastrof i hemmet.

Jag skulle inte klara att leva med en pedant. Och en pedant skulle garanterat inte palla med mej. Särbo låter som idé. Tycker TS resonerar vettigt där

 

[spinxx]

Lever ihop med en pedant. Och jag är en riktig slarvmaja (hemma, men stallet är sop-rent och ursnyggt....)

Jag älskar ju honom så mycket, och ville särskilt i början på vårt förhållande "imponera" på honom så jag har helt enkelt skärpt till mig.
Han gav mig feedback när han tyckte att det var jobbigt (I hans fall handlar det om en obäddad säng, eller en klädhög på en stol som får honom illa till mods) och jag har därför sett till att alltid bädda och att anstränga mig extra mycket för att hålla efter mig.

Sedan kan jag tycka att han är too much ibland. Han kan liksom inte gnälla över att jag aldrig tömmer soporna om han alltid tömmer dem när påsen är halvfull.

Inne på år 5 som sambos, funkar kommunikationen så fungerar allt annat också. Att kunna berätta hur man känner, och att tycka om någon tillräckligt för att faktiskt bry sig om hur den andre känner (genuint alltså) är A och O.

Jag är tillräckligt självmedveten och dessutom intresserad av inredning så bägge de bostäder vi bott i och renoverat har vi stök-säkrat genom smart förvaring och massa stök-knep som gör att jag kan vara mig själv utan att det för den delen ser stökigt ut hemma.

Lycka till!

 

[MidnightSoul]

Just det där hade jag tyckt varit jobbigt. Som ett tvång att behöva städa skåpluckor för att den andra tar disken. Antingen tar jag disken (har diskmaskin så går ganska smidigt) eller så gör den andra det. Att båda måste vara kvar i köket bara för att låter överdrivet.
Sen tycker jag man ska skifta arbetssyslor. Den ena lagar maten och den andra fixar efteråt och tvärtom andra dagar.

Eller jag diskar å lagar mat så sköter du golvena idag eller nåt sånt. Kommer från hon som hatar att diska efter andra. Jag fixar undan medans jag lagar mat. Och har märkt att när folk vet att någon annan fixar disken så gör dom inget mer än just laga mat, vilket gör så att disken tar evigheter. Jag hatar när det tar evigheter att diska för att precis allting är kvar som man hade kunnat fixa under matlagningens gång, så som skölja ur å slänga tetra pack, plastomslaget på gurkan etc etc.

 

[Ramona]

När jag läser denna tråden är jag så glad över att vara singel och bo själv i mitt lilla hus. Jag går konstant in med skorna och vill göra det. Det är så skönt att ingen klagar på att jag stökar ner utan den enda som får ta konsekvenserna för det är jag och damsugaren när jag ids.