Höstföräldrar 2020 - del 3

Status
Stängd för vidare inlägg.
Men, visst försöker man väl vara lite öppen och trevlig på öppna förskolan? Det är väl därför man går dit?
Nja, jag gick (de få gånger jag var där..) verkligen mest dit för att mitt barn skulle få leka med andra barn!
Och jag skulle inte ta ingen ögonkontakt personligt, hon kanske är blyg/har svårt i interaktion med andra/osv?
 
Nja, jag gick (de få gånger jag var där..) verkligen mest dit för att mitt barn skulle få leka med andra barn!
Och jag skulle inte ta ingen ögonkontakt personligt, hon kanske är blyg/har svårt i interaktion med andra/osv?
Fast hon verkar inte ha det med personalen eller med sin kompis…

Alla är vi olika, men våra barn var så små så så de hade inte något utbyte av varandra. Man har ju olika behov av socialt umgänge, men kanske kan man säga hej?
 
Fast hon verkar inte ha det med personalen eller med sin kompis…

Alla är vi olika, men våra barn var så små så så de hade inte något utbyte av varandra. Man har ju olika behov av socialt umgänge, men kanske kan man säga hej?
Jag har iaf enklare att prata med mina kompisar än okända personer jag aldrig träffat... så att hon pratade med sin vän och personalen säger väl typ ingenting?

Jag är själv inte supersocial i alla situationer (även om jag så klart sagt hej) och jag kan säkert uppfattas som ointresserad ibland, men jag har verkligen ett behov av att vara för mig själv ibland, typ som när jag hämtar på förskolan. Pratar sällan mkt med personal eller andra föräldrar utan fokuserar på mitt barn och på att pusta ut efter att ha behövt vara supertrevlig och social en hel arbetsdag. Kan uppfattas som social i många situationer för att jag lärt mig att det är så man ska vara, men innerst inne trivs jag nog bäst för mig själv (med min familj) :)
Jag tänker att det är precis som du själv skriver, alla är olika, jag hade inte tolkat in så mkt - varför tror du att hon inte hälsar och pratar?
 
Här är det inte kul just nu alltså. Jag hade föreställt mig att det skulle bli lättare och lättare med tiden men det var visst inte så 😅, har aldrig varit så jobbigt att de är två stycken som just nu, har inte känt mig så otillräcklig sen de var två månader och båda blev akut hungriga samtidigt när min sambo var i affären 🙈. De är så gnälliga just nu, båda gråter samtidigt och slänger sig på golvet, jag försöker sitta på golvet och ha båda i famnen men då slingrar de sig ur och lägger sig på rygg på golvet och storgråter 😭. När jag ska lägga en för vila och stoppar den andra i resesängen vi nu kallar ”bollhav” lägger han sig på rygg bland alla bollar och skrikgråter tills jag fått lagt den första. Är vi ute pilar de iväg åt varsitt håll och stoppar in stenar i munnen. På nätterna sover de oroligt och skriker hjärtskärande. Det enda som lugnar dem är att stoppa en flaska i munnen på dem men de dricker sällan särskilt mycket så tror mer det handlar om mardrömmar. De har också börjat bli svårmatade igen, en måltid tar nästan en timme när jag försöker truga i dem tre olika maträtter. Jag är helt slut och längtar verkligen till jobbet samtidigt som det känns så sorgligt att det är slut på att vara hemma med dem.
Usch vad slitsamt det låter. Kan inte föreställa mig den pärsen med tvillingar i den åldern. Tycker också att den här åldern runt 1 är slitsam på många vis.
 
När vi ändå pratar öppna förskolor.
När jag och sonen gick så fanns två mammor som hade barn som var lite äldre än vår. De var uppenbart kompisar sen innan och när de var på öppna förskolan pratade de verkligen inte med någon annan än varandra även om vi var typ två andra där. Satte sig vid eget bord och fikade.

Ibland gick jag med en jobbarkompis och även om vi kände varandra så pratade vi ju med alla när vi fikade, särskilt om det var nån som var ensam.

Nu har båda barnen börjat i samma grupp på fsk som sonen och den ena mamman hälsar verkligen inte. Hon undviker typ blickkontakt med mig och sambon. Så konstigt beteende 🤨

Men, visst försöker man väl vara lite öppen och trevlig på öppna förskolan? Det är väl därför man går dit?
Sådana situationer har jag också upplevt både på öppna förskolan samt när jag gick på babysim med sonen. Då var det tjejer i min ålder som redan kände varandra som inte hälsade på mig och det kändes så himla konstigt.
så jag håller med dig, går man till öppna förskolan gör man väl det för att vara social och prata med andra föräldrar. Annars förstår jag inte vitsen 🤔
 
Jag har iaf enklare att prata med mina kompisar än okända personer jag aldrig träffat... så att hon pratade med sin vän och personalen säger väl typ ingenting?

Jag är själv inte supersocial i alla situationer (även om jag så klart sagt hej) och jag kan säkert uppfattas som ointresserad ibland, men jag har verkligen ett behov av att vara för mig själv ibland, typ som när jag hämtar på förskolan. Pratar sällan mkt med personal eller andra föräldrar utan fokuserar på mitt barn och på att pusta ut efter att ha behövt vara supertrevlig och social en hel arbetsdag. Kan uppfattas som social i många situationer för att jag lärt mig att det är så man ska vara, men innerst inne trivs jag nog bäst för mig själv (med min familj) :)
Jag tänker att det är precis som du själv skriver, alla är olika, jag hade inte tolkat in så mkt - varför tror du att hon inte hälsar och pratar?
Jag kanske inte ska lägga in så mycket i hennes beteende. Har svårt att tro att vi gjorde henne något, kanske mer att hon har svårt med socialt samspel.

Jag är absolut inte ute efter att man måste prata men att säga ”hej” och inte ignorera andra som kommer in i rummet tycker jag att man gör (om man väljer att gå till

Jag utgår mer från hur jag beter mig när det kommer nya människor i mitt liv, kanske nån ny i ridgruppen eller på jobbet. Då tänker jag att jag försöker inkludera, typ sätta mig vid deras bord vid lunchen eller prata lite när man gör iordning hästarna även om jag redan känner andra, men för att vara inbjudande.

Jag tycker att det hör till och hur jag själv vill bli bemött när jag är ny på jobbet eller i annat sammanhang.

Inte måste man öppna upp hela sig själv och sitt liv, men ett ” hej” tycker jag man säger (inte minst för att lära sina barn hur man beter sig socialt).

Jag vet inte varför hon beter sig som hon gör, men hon tittar bort när sambon går förbi så han kan ju liksom inte ta första initiativet till att hälsa.

Och hälsat på andra föräldrar har vi gjort vid hämtning/ lämning på båda de förskolor vi haft barnet på, inte pratat, men sagt hej.

Sen förstår jag att man är slut efter en hel dag eller att man inte har behov av att snacka, absolut
 
Jag är så himla blyg. Med sonen gick jag till öppna förskolan främst för hans skull, för att han inte ska bli lika blyg och introvert. Men jag gick också för att utmana mig själv lite. Jag har själv svårt att starta upp ett samtal, men säga hej ser jag som en självklarhet och jag deltar gärna i samtal om jag så att säga blir inbjuden.

Ska försöka gå med lillasyster nån gång har jag tänkt, men inte blivit av än. Oftast är det på eftermiddagen, när storebror är trött efter dagmamma, eller nån dag när jag är upptagen med annat. Känner dock att det vore bra att hon fått prova på det ett par gånger innan hon ska skolas in på förskolan i januari.
 
Jag kanske inte ska lägga in så mycket i hennes beteende. Har svårt att tro att vi gjorde henne något, kanske mer att hon har svårt med socialt samspel.

Jag är absolut inte ute efter att man måste prata men att säga ”hej” och inte ignorera andra som kommer in i rummet tycker jag att man gör (om man väljer att gå till

Jag utgår mer från hur jag beter mig när det kommer nya människor i mitt liv, kanske nån ny i ridgruppen eller på jobbet. Då tänker jag att jag försöker inkludera, typ sätta mig vid deras bord vid lunchen eller prata lite när man gör iordning hästarna även om jag redan känner andra, men för att vara inbjudande.

Jag tycker att det hör till och hur jag själv vill bli bemött när jag är ny på jobbet eller i annat sammanhang.

Inte måste man öppna upp hela sig själv och sitt liv, men ett ” hej” tycker jag man säger (inte minst för att lära sina barn hur man beter sig socialt).

Jag vet inte varför hon beter sig som hon gör, men hon tittar bort när sambon går förbi så han kan ju liksom inte ta första initiativet till att hälsa.

Och hälsat på andra föräldrar har vi gjort vid hämtning/ lämning på båda de förskolor vi haft barnet på, inte pratat, men sagt hej.

Sen förstår jag att man är slut efter en hel dag eller att man inte har behov av att snacka, absolut
Förstår att du utgår från hur du själv beter dig och självklart är det supertrevligt av dig att vara så inkluderande och snäll mot nya. Ville bara flagga för att alla inte har lika lätt i liknande situationer. Kan ibland tänka att det nog finns föräldrar i mina barns förskola som tycker jag verkar dryg, även om jag själv vet att det typ är det sista jag är. Har bara fått nog efter en dag och det pågår ofta något rätt avancerat ”mingel” på förskolegården som jag sällan deltar i :)

Hälsa på alla försöker jag så klart lära mina barn, och prata med dem som ser ut att sakna kompis (en i min sons förskoleklass ser ofta ensam ut...). Jag håller med om att det är viktigt, sen pallar jag inte alltid själv delta i föräldrarminglet, men förhoppningsvis blir mina barn bättre på det än mig. Det är ju härligare att vara som dig! :)
 
Åh men gud. Jag är verkligen inte avundsjuk på dig just nu som har två. Tycker också det här är den värsta tiden med barn, mellan ett och två år. Tar så mycket energi att försöka göra något samtidigt som man ska hålla de små kamakazis vid liv 🤯

Vi har insett att vi har barnaäkrat alldeles för lite. Med storebror gjorde vi inte det så mycket för han lät liksom bli när man sa åt honom 🙄😅 Men Tintin är på allt. Nu kan han öppna alla lådor i köket, vilka är ganska tunga ändå tycker jag, och river ut allt. Gärna soporna också. Lika i badrummet. Måste komma ihåg att stänga till dörren ordentligt annars är han där. För att inte tala om alla sladdar och vägguttag 🤯
Samma problem här med barnsäkrade hem 😅, jag tänkte i min enfald att vi inte skulle behöva ta bort så mycket utan säga nej och avleda osv men nu ryker sak efter sak där hemma 🙈, Harry har kommit på hur man öppnar blöjhinken och är där och gräver tjugo gånger per dag 😱.
 
Åh, det låter så tufft. Sambon har inte möjlighet att jobba 80% eller nåt så ni kan hjälpas åt lite?

Det är ju så dubbelt det där med att jobba. Man längtar efter lite lugn och ro på jobbet, samtidigt som det är jobbigt att lämna. Jag jobbar ju hemifrån på halvtid nu, så känner att jag får det bästa av två världar. Sen är ju kryckorna inte så najs men jag är så van nu.
Han ska ju snart gå hem på heltid och är stressad över att han inte hinner med sitt jobb som det är, men ja, jag hade väl önskat att han hade gått ner lite i tid tidigare. Halvtid tycker jag hade varit perfekt egentligen, då får man verkligen både och. Jag tänkte börja jobba 80 nu men med min pendlingstid blir det ändå typ heltid borta från dem.
Angående öppna förskolan tycker jag att det är ett märkligt beteende att bara umgås med en vän när det är få andra där, vill man bara umgås så kan man ju träffas på egen hand. Jag är så socialt utsvulten att jag kastar mig över föräldrar på lekplatsen så jag kanske är överdriven åt andra hållet å andra sidan 😅.
 
Förstår att du utgår från hur du själv beter dig och självklart är det supertrevligt av dig att vara så inkluderande och snäll mot nya. Ville bara flagga för att alla inte har lika lätt i liknande situationer. Kan ibland tänka att det nog finns föräldrar i mina barns förskola som tycker jag verkar dryg, även om jag själv vet att det typ är det sista jag är. Har bara fått nog efter en dag och det pågår ofta något rätt avancerat ”mingel” på förskolegården som jag sällan deltar i :)

Hälsa på alla försöker jag så klart lära mina barn, och prata med dem som ser ut att sakna kompis (en i min sons förskoleklass ser ofta ensam ut...). Jag håller med om att det är viktigt, sen pallar jag inte alltid själv delta i föräldrarminglet, men förhoppningsvis blir mina barn bättre på det än mig. Det är ju härligare att vara som dig! :)
Jag tänker inte att man måste delta i föräldraminglet, mer hälsa, titta upp och inte ignorera andra som kommer in. De flesta av föräldrarna på förskolan hälsar vi på, men inte mer.

Jag kanske låter som världens mest sociala och det är jag inte 🙄 men jag försöker anstränga mig lite ( och utmana mig själv, jag tycker också att det kan vara jobbigt med nya sammanhang).
 
Och idag var det vår tur att fira ettårsdag. Slog in presenterna medan hon kröp under bordet och drog mig i benet. Paketen var inslagna i säkert 5 min och vilken tur att hon har två hjälpsamma bröder som både hjälpte till att öppna paketen då hon inte visste hur hon skulle göra OCH lekte med hennes "nya" leksaker (fyndat allt begagnat)
 
Grattis till ettåringen @vinkelina .


Jag har för övrigt inte kommit på vad vi ska ge lillasyster än. Bara tre veckor kvar till hon fyller år nu. Känns ju som hon redan har det mesta med brorsans saker.
 
När vi ändå pratar öppna förskolor.
När jag och sonen gick så fanns två mammor som hade barn som var lite äldre än vår. De var uppenbart kompisar sen innan och när de var på öppna förskolan pratade de verkligen inte med någon annan än varandra även om vi var typ två andra där. Satte sig vid eget bord och fikade.

Ibland gick jag med en jobbarkompis och även om vi kände varandra så pratade vi ju med alla när vi fikade, särskilt om det var nån som var ensam.

Nu har båda barnen börjat i samma grupp på fsk som sonen och den ena mamman hälsar verkligen inte. Hon undviker typ blickkontakt med mig och sambon. Så konstigt beteende 🤨

Men, visst försöker man väl vara lite öppen och trevlig på öppna förskolan? Det är väl därför man går dit?

Har sett sånt på öppna förskolor/babysim och annat barnrelaterat…

Tänker att alla får väl göra som de vill på öppna förskolan - en del går dit för att träffa andra föräldrar, en del endast för barnens skull och vissa för att få dricka kaffe 😂 Nej men alla får ju delta som de vill. Absolut kan jag hålla med om att man åtminstone hälsar på andra. Men de kanske har svårt att vara sociala, var det deras första barn gick de kanske tillsammans för de tyckte det var jobbigt att gå själva. Eller så ville de umgås men lättare att inte vara bara hemma hos sig själva.

Med min stora var vi mycket på öppna förskolor osv - lärde känna två mammor som jag gick med på i princip alla öppna förskolor/kyrkcafen som fanns varje vecka. Ibland blev man ensam för de andra var sjuk eller så, ibland var vi en mindre. Vissa gånger var vi mer sociala med de andra (beror ju mycket på hur de andra är också om de vill vara sociala) en del kände man igen varje vecka. Några var kompis par som gick tillsammans som vår grupp, men upplevde ändå att alla åtminstone hälsade på varann. Vi umgås till och från med andra, ibland tog vi med någon extra också som kanske inte kände oss andra. För att sammanfatta - hälsa bör en väl kanske 😜 men alla är ju verkligen olika, ofta tänker jag att föräldrar bara vill ha miljöombyte när de går till öppna förskolan.
 
Grattis till ettåringen @vinkelina .


Jag har för övrigt inte kommit på vad vi ska ge lillasyster än. Bara tre veckor kvar till hon fyller år nu. Känns ju som hon redan har det mesta med brorsans saker.
Känns som jag skäms lite, men vi köpte inget till lillan på födelsedagen. Hon har liksom allt hon behöver och är ju så liten att hon inte är medveten. Men, inget är ju rätt eller fel liksom ❤️
 
Känns som jag skäms lite, men vi köpte inget till lillan på födelsedagen. Hon har liksom allt hon behöver och är ju så liten att hon inte är medveten. Men, inget är ju rätt eller fel liksom ❤️

lade kanske motsvarande 150 kr på presenter. Hitta allt begagnat (blev fyra paket)

och mest för att uppgradera leksakerna från babyleksaker. (Och för att hon skall få nått eget, som inte okuperas av de två äldre 🤫)

till första julen har alla barn fått en bitring och nått klädesplagg de behövt
 
Vi gjorde samma, sen så blev det ändå en massa presenter från mina föräldrar och syskon dock. 😅
Samma här så det går ingen nöd på lillan 🤣 Till jul tänkte vi nog inte köpa nåt till barnen. De får av mormor, farmor och gammelmormor och det räcker. Möjligen om jag hittar en begagnad tågbana. Annars tänker jag att de får nån upplevelse i present.
 
Känns som jag skäms lite, men vi köpte inget till lillan på födelsedagen. Hon har liksom allt hon behöver och är ju så liten att hon inte är medveten. Men, inget är ju rätt eller fel liksom ❤️
Vi köpte inte ens något till två årsdagen 🙈. Hon har tre rätt mycket äldre kusiner som skänker bort sina leksaker i paket, efter det fjärde paketet ville hon inte ens öppna fler😂. Tänker att vi gör samma denna jul oxå när hon är nästan 2,5. Sen kanske vi behöver köpa något🙈
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästvård Hej! Jag har tänkt ta upp ridningen igen efter flera flera års uppehåll men känner att jag kommit av mig väldigt mycket vad gäller både...
Svar
9
· Visningar
766
Senast: skiesabove
·
Hästvård Jag har en skimmel hemma, och som de flesta andra skimlar har hon knutor. Jag har mest hanterat det enligt modellen att hålla koll så...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
9 597
Övr. Barn Vi fortsätter väl här, då andra tråden nåt över 2000 inlägg. Själv ligger jag bredvid yngsta och väntar på att hon ska somna nån gång.
82 83 84
Svar
1 671
· Visningar
86 852
Tjatter Just nu funderar jag på hur oändligt mycket vi funderar på, så det behövdes en 3e tråd...
10 11 12
Svar
220
· Visningar
7 250
Senast: _Elly_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp