Hur hantera att en vän ändrar sig väldigt mycket?

Jag hade nog sagt typ "jag vill gärna vara vänner och umgås, men då får du sluta hacka på allt jag gör som inte stämmer med dina nya tankar. Om du inte klarar det så orkar jag faktiskt inte umgås längre"
Så får hon själv fundera på hur hon vill ha det.
 
Sjukt drygt med sådana vänner!
Vi har alla våra olika egenheter, har vissa vänner som stör sig på att jag en dag kommer sälja min ponny (djur har man 4 -life). Jag kan störa mig på att de har dem åsikterna, men inte bryr sig om att de äter utländskt kött.
Den tredje stör sig på att jag inte äter kött, men däremot äter mejeriprodukter.

Men alltså, vi har ju gjort klart för varandra var vi står och det kommer sällan upp som diskussion längre. Hade ju varit sjukt frustrerande om man gick runt och störde sig så på varandra.
Då är det bättre att ta en paus tills man kan umgås friktionsfritt igen.
 
@Ramona det där hade jag verkligen tröttnat på. Vem orkar gå och lyssna på ständiga klagomål från sina vänner? Min uppfattning av dig är att du absolut inte är konflikträdd, så kan du inte ta upp det med henne? Alltså inte alls gå in på själva sakfrågorna om ponnyer och ägg osv utan bara säga att såhär är jag, jag är nöjd med de val jag gjort och att hon får acceptera det eller så får ni sluta umgås.
 
En fråga du absolut inte behöver svara på men vad får du ut av vänskapen? Jag förstår att ni haft roligt tillsammans tidigare och har en historia men vad sker idag? Har ni någonsin kul? Eller ska du snällt lyssna när du blir ifrågasatt?
Ja, alltså, så länge vi inte pratar om detta livsvalet hon gjort och när jag inte gör grejer hon inte gillar framför ögonen på henne, tex handlar med hästar när hon är på besök. ;)

Men ni har rätt, jag måste sätta ner foten. Ska vi vara vänner så får hon faktiskt respektera att jag är som jag alltid varit och ska hon förbli min vän så gäller det att inte moralisera kring det.
 
Jag tycker det kvittar om man kommenterar positivt eller negativt, man lägger sig helt enkelt inte i någon annans mat. Är man i en känslig fas kan det trigga en ordentligt om man får kommentarer angående vad man äter.

Varför skämmas över hur du äter? Jag har aldrig någonsin skämts över min ätstörning eller vad och hur mycket jag väljer att äta. Givetvis försökte jag till en början dölja och förneka ätstörningen men det är ju en del av sjukdomen.

Man får känna av laget lite. Men jag kan väl säga typ om det en vän (folk jag inte har en nära relation till skulle jag aldrig säga vare sig bu eller bä) att dennes mat ser god ut. Nått annat skulle jag inte säga.

Vi behöver inte kapa tråden för att diskutera mina känslor kring mat men det är bra att du inte skäms :) Folk som inte känner mig brukar lyfta både ett och två ögonbryn när de ser mig äta godis eller kakor. Framför allt mängden. Nu behärskar jag mig bland folk men fälls det en kommentar - ja då skäms jag. Annars skiter jag i det, godis och kakor är gott och lagom kan dra dit pepparn växer :angel:
 
Hade det bara varit maten hade jag klarat av att ta den diskussionen, men nu handlar det ju om ALLT verkligen. Det har ju ballt ur!

Att inte köpa päls och sånt är ju på en nivå, men att mena att jag är en hemsk person eftersom jag äter ägg från grannen?? Det finns ju typ inga hönor i världen som har det bättre än de på landet som får gå ute och picka i trädgården....men se, det räcker inte utan eftersom jag äter ägg bidrar jag till den stora industrin. Suck!!
Just den "sortens" veganism är jättetrist, eftersom den förstör mer än den tillför, tycker jag. Jag är själv vegetarian/nästanvegan och har närstående som argumenterar precis som din kompis och argumenteringen matas av filmer, föredrag av t.ex. Gary Yourofsky etc etc och till slut blir det hela verkligen extremt och alldeles orimligt. JAG menar personligen att man KAN vara vegan utan att dra det hela till sin yttersta spets, och jag skulle kunna argumentera med din kompis och lägga fram andra tankebanor, men det är ju inte ditt jobb och din uppgift som kompis. Jag tror att om du inte har extremt smarta argument, finns det inget hopp för att din kompis ska tagga ner och acceptera din inställning. Tyvärr. Inte än på ett bra tag, i alla fall.

Jättetrist. Ni kunde istället ha ätit goda veganska rätter tillsammans och pratat om hur mycket gott där finns utan animalier, men utan pekpinnar och utan anklagelser.
 
Hänvisa henne hit! Det låter som att hon med sin nya frälsning älskar att pröva sina argument. Och här kan hon ju orera om veganism hur mycket hon vill, utan att förpesta tillvaron för sina vänner.

(Fast be moderatorerna att ta bort den här tråden först. :angel:)
 
Hänvisa henne hit! Det låter som att hon med sin nya frälsning älskar att pröva sina argument. Och här kan hon ju orera om veganism hur mycket hon vill, utan att förpesta tillvaron för sina vänner.
Grejen är att hon ju tror på rena lögner, vilket gör det svårt att argumentera med henne. Och att det alltid är de värsta djurhållarna som verkar vara normen i samhället, att det inte finns djur som mår bra enligt henne. Hon tror på fullaste allvar att ALLA mjölkkor mår dåligt, att ALLA hönor mår dåligt. I hennes värld finns det inte bra mjölkproducenter, eftersom hon enbart ser allt det dåliga. Och eftersom vi inte behöver dricka mjölk för att överleva så blir det ett extra onödigt lidande. Hon kan inte alls se det från någon annans synvinkel även om de har rätt i sak.
 
Hur har hon varit tidigare? Har hon alltid haft starka åsikter som hon har basunerat ut och ansett att andra ska ta till sig men att era åsikter nu skiljer sig åt? Jag tänker att en person som annars också pådyvlar omgivningen sina åsikter utan någon tanke på om hens åsikter är välkomna/efterfrågade eller inte fortsätter göra det även när de drabbas av extremism men det är först då, när omgivningen inte alls tycker likadant som det blir problem.
 
Kul att du nämner det för hon har blivit hard core vegan. Det innebär också att jag har blivit världens sämsta människa eftersom jag i helgen sålde en ponny och köpte en ny, enbart för att jag blev erbjuden rätt bra pengar för ponnyn jag sålde. Hon tycker att jag är sååå sjukt hemsk nu eftersom jag sålde ponnyn enbart för att jag ville ha pengarna, men det är ju lite så systemet fungerar. Någon föder upp, någon rider in och någon/några blir slutkonsumenten. Hon menar att skaffar man djur så skaffar man dem för livet och kan inte alls se hur ett djur är till salu oavsett vad som händer i livet. Hon tycker att vi ska sluta föda upp djur och att de som finns kvar ska släppas ut till sin naturliga miljö.

Jag är också hemsk för att jag bidrar till att djur mår dåligt världen över eftersom jag äter kött och animaliska produkter. Grejen är att jag är väldigt mån om vad jag äter och jag äter mer eller mindre bara djur som är ekologiska/närproducerade/vänners uppfödningar och använder produkter som är likvärdiga. Ägg får jag av grannen vars hönor går omkring i trädgården och pickar - de kan inte få det bättre.

Jag kräver inte att hon ska tycka att jag gör rätt och ändra sig, men någonstans måste hon ju acceptera att jag lever som jag gör och att jag sålt häst ungefär lika länge som jag ridit och det är så jag finansierar bonus-grejerna i mitt liv som min lön inte täcker, tex resor, etc, dvs grejer som hon får nytta av eftersom jag har råd att hänga med på grejer och vara aktiv. När hon är hos mig över helgen som denna helgen äter jag med glädje veganskt hela helgen utan att tänka speciellt mycket på det.

Det känns bara så knäppt om jag bara ska sluta vara vän med henne....för vi har varit vänner så länge.
Jag är vegetarian, men äter övervägande veganskt. Spontant håller jag förmodligen med din kompis i många av hennes värderingar, med skillnaden att det gäller enbart hur jag väljer att leva.
Jag får allergiska utslag av folk som ska tala om för mig vad jag ska göra och hur jag ska leva, så jag försöker att inte göra så mot andra heller.
 
Jag har en vän, vi har känt varandra i tio års tid lite drygt, som senaste tiden fått åsikter som är helt annorlunda än de varit innan. Det tråkiga är att vi vill vara vänner och vi kommer bra överens, men hon har fått sådana extrema åsikter att det är svårt att vara vän med henne längre om typ jag inte är villig att ändra mig och det är jag inte på det viset. Ska man bara släppa henne? Om alla tänker som mig så fall mister hon ca 95% av sin umgängeskrets, för vi börjar bli lite småirriterade på det hela. Jag är helt övertygad om att hon vill vara min vän och vi har planer framöver i höst etc.

Hur tänker ni kring era nära vänner? När släpper ni dem?

Givetvis pratar vi om detta och hon säger att hon accepterar att vi tänker olika, men ändå hackar hon på hur jag väljer att äta och leva och menar att jag är moralens fördärv och att jag bidrar till ondskan i världen genom mitt leverne.

Jag har en nära vän där våra åsikter i vissa frågor skiljer sig åt. Vi har diskuterat dem ibland, men jag tänker att vi nog har en slags överenskommelse om att "agree to disagree". Och därmed så pratar vi helt enkelt inte om de ämnen som det handlar om. Vi tycker om varandra på de flesta andra sätt och då låter vi helt enkelt bli att diskutera ämnen som bara för oss längre ifrån varandra.

Jag tycker inte att din vän accepterar att ni tänker/väljer olika; då borde hon släppa saken och inte driva sin moraliska agendan på det sättet hon gör. Om hon verkligen accepterar/respekterar ditt val så kan hon faktiskt välja att hålla tyst om sina åsikter gällande ditt liv.

Jag skulle inte acceptera att bli behandlad så.
 
Hur har hon varit tidigare? Har hon alltid haft starka åsikter som hon har basunerat ut och ansett att andra ska ta till sig men att era åsikter nu skiljer sig åt?
Nä, hon har varit väldigt förstående och sympatisk som människa med massor med respekt för andra. Denna personlighetsförändringen kom i januari/februari någon gång när hon skulle leva rent för att rensa ut kroppen efter jul och nyår. Då kom hon på att hon skulle äta veganskt och vara nykter i 2 månader för att köra rening. Men sen ballade det ur.
 
Tyvärr är beteendet inte ovanligt hos nyfrälsta extrem veganer. Som en annan vän sa "Det är som att de måste kompensera för att de någon gång ätit kött".

Det är lite som att de inte förstår att folk kanske redan vet grejerna de säger, men att personen har gjort ett annat val än dem (antagligen baserat på vad som är bäst för personen själv och vad den tror).

T.ex. har jag för det mesta långt större insyn i många av de saker som det ska has åsikter om från extrem veganer osv i min vänskaps krets men likafullt är det enbart deras väg som gäller och jag har fel. T.ex. är tydligen zoo'n enbart av ondo och bevarande av djur aspekten är enbart en myt, och jag har fel när jag vet att så inte är fallet (att jag känner massvis av personer som har fått anslag från zoo precis från sådana ändamål + har sådana ansökningar inne själv spelar faktist ingen roll, för personerna veeeeet hur det egentligen är trots att de inte jobbar inom området). Häromveckan blev jag trots logiska argument, tillsagd att det var bättre att ha ihjäl en kossa med en slägga än en bultpistol :meh:

Slutsatsen är att de är sina egna värsta fiender, jag ser helt enkelt till att det inte kommer till diskussion längre och har det klargjort att om de nu vill ha kvar mig som vän så får de sluta klanka ner och hålla sig undan från sådana diskussioner. Jag respekterar deras åsikter, och de är helt enkelt tvungna att respektera mina. En del undviker jag totalt :cautious:
 
Nä, hon har varit väldigt förstående och sympatisk som människa med massor med respekt för andra. Denna personlighetsförändringen kom i januari/februari någon gång när hon skulle leva rent för att rensa ut kroppen efter jul och nyår. Då kom hon på att hon skulle äta veganskt och vara nykter i 2 månader för att köra rening. Men sen ballade det ur.

Kanske handlar det om "frälsning"? Dvs. hon anser att hennes sätt att leva och göra är så överlägset mycket bättre än hon levde tidigare att hon vill frälsa alla? Många blir ju sådana när de har "hittat sin grej". De inser inte att deras sätt, som mycket väl kan vara rätt för dem, inte är rätt för alla andra för det är ju så bra!!! Egentligen handlar det nog om viljan att vännerna ska må lika bra, dvs omtanke, men hon missar att hon nu kör över istället. Jag tror att det enda som fungerar är att vara tydlig. Säga rakt ut att det är jättebra att hon har hittat sin grej men att du redan har hittat ditt sätt att leva på som du trivs med och att du kommer fortsätta med det och inte vill höra mer och inte vill ha hennes "frälsning".
 
Jag hade en vänskap som bröts efter 10 år. Det var min allra bästa och närmsta vän. Det var skitjobbigt och jag saknar henne fortfarande ibland, men det är väl en del av livet. Det kändes lite likadant "men ska vi kasta bort 10 år"? Ja men funkar det inte här och nu så spelar det ju ingen roll att det funkat de senaste åren.

Jag tycker din vän är respektlös mot dig. Det är en sak att bli "frälst". Man kan informera och upplysa om hur man tänker, kanske dela med sig av sitt liv, i ditt fall recept kanske. Men sen får man respektera andra. Du ska inte behöva förklara dig för henne. Jag tycker nog hennes brist på respekt för andra är en orsak till att sluta umgås. Kanske inser hon läget när hon landat lite. Man kan ju alltid uppta en kontakt igen om det är så.
 
Nä, hon har varit väldigt förstående och sympatisk som människa med massor med respekt för andra. Denna personlighetsförändringen kom i januari/februari någon gång när hon skulle leva rent för att rensa ut kroppen efter jul och nyår. Då kom hon på att hon skulle äta veganskt och vara nykter i 2 månader för att köra rening. Men sen ballade det ur.
Låta det gå in genom ena örat och ut genom det andra?

Jag hade inte avslutat en vänskap för något sådant.
 

Liknande trådar

  • Låst
Tjatter Det var en gång en prinsessa vid namn Cimorene, som bodde i det blomstrande kungadömet Linderwall. Linderwall var ett lugnt kungadömme...
51 52 53
Svar
1 058
· Visningar
36 178
Senast: Intejag
·
Hästvård Min åring har en ganska problematisk strålröta i alla fyra hovar och eftersom jag inte är bekant med strålröta under mina 20år som...
2
Svar
29
· Visningar
7 890
Senast: skuggi
·
Relationer Hej Bullen, jag är en 20-årig tjej som har ett problem... Jag och mitt ex gjorde slut för lite drygt 1,5 månad sedan. Det gick...
2
Svar
37
· Visningar
20 269
Relationer Ska ta det från början. Efter årsskiftet så träffade jag en kille, vi dejtade i ca 2 månader. Plötsligt en dag säger han att hans gamla...
2
Svar
26
· Visningar
8 071
Senast: Kiwifrukt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp