När ni var små...

[Daff]

I slutet av nian hade jag en dröm om att jobba med EU i Bryssel och valde bland annat därför en linje på gymnasiet som hette "samhällsprogrammet Europa". Vi fick göra en resa till Bryssel och besökte bland annat Marit Pålsson där och jag hade fortfarande tankar på att arbeta där. Efter att ha arbetat några år och samtidigt försökt komma på vad jag skulle plugga bestämde jag mig för Pol Mag och när folk frågade vad man kunde arbeta med då var ett av svaren bl.a. inom EU. Så mina tankar om EU levde kvar ganska länge men jag insåg nog ganska tidigt att det krävde att man ville lägga mer energi på sina studier och liknande än vad jag var beredd till.

Nu jobbar jag statligt som handläggare och trivs bra men jag har många vänner som är ingengörer och tycker att dom verkar ha väldigt roliga jobb. Jag var även inne på att jag egentligen skulle ha blivit läkare i några år efter min examen men orkade inte börja om med plugg och är glad för det idag då jag nu inte alls är intresserad av det.

 

[TheRedLightning]

...vad ville ni då bli när ni blev stora?
Hur långt från er drömbild av vad ni skulle jobba med hamnade ni?
Vågade ni statsa på drömmen?
Vad gjorde att ni inte satsade?

Jag ville bli ridande polis, för det verkade så häftigt, sen hände kravallerna i Göteborg och jag insåg att det inte var något för mig. Sen ville jag bli lokförare, för jag tyckte det verkade häftigt att framföra så tunga och snabba fordon. Jag bodde då i en järnvägsknut, sen flyttade jag ihop med mitt ex (dåvarande pojkvän/sambo) och det var inte alls lika smidigt att pendla för att vara lokförare. Så gav upp den drömmen.

Nu kör jag långtradare (lastbil med släp, 24 meter) och jag tror att någonstans innerst inne har jag alltid velat det också, då jag alltid haft ett intresse för större fordon som tåg och lastbilar. Just nu känner jag att köra lastbil är nog roligare än att köra tåg, ett tåg går på sin räls och kommer ingen annanstans, med lastbilen kan du ta dig vart du vill, så länge vägen är bred nog för lastbilen, samt att den håller för vikten och att det är fri höjd, sen är det bara å tuta å köra.

 

[Ainon]

Jag har velat bli matematiker, marinbiolog, läkare, veterinär. Hade tanken på att läsa matematik efter gymnasiet men fick höra att även om jag var matematiskt smart var det ingen ide att läsa matematik om man inte var genialisk så blev ingen matte vilket jag ångrar... Läste till veterinär men tycker kliniskt arbete är ointressant (och valde därför att läsa med inriktning mot livsmedelssäkerhet) och finns väldigt begränsat med icke kliniska möjligheter här uppe . Så läser lite miljö och juridik och hoppas kunna få arbete som handläggare på kommun/stat/länsstyrelse. Under tiden arbetar jag som djursjukskötare under min veterinärlegitimation.

 

[Zinfernia]

Mitt första drömyrke var ridlärare men jag insåg med (ton)åren att mitt hästintresse aldrig skulle räcka.
I gymnasiet var jag så skoltrött att jag helt enkelt hoppade av, till mina skolkompisars fasa. ("-Du kommer ju aldrig att bli något, du får söka städjobb, du kommer sluta som A-lagare, bla, bla.")

Av en ren slump hamnade jag i byggbranschen, jobbade mig upp från golvet och idag jobbar jag för ett stort företag som ansvarig för en av företagets servicetjänster. Jag har generösa bonusavtal, flexschema där jag själv väljer när jag vill börja och avsluta arbetsdagen, möjlighet att arbeta hemifrån samt en totallön som är betydligt högre än vad mina skolkompisar som idag är sjuksköterskor, läkarsekreterare och poliser får ut.
Dessutom har jag inte en enda krona i studielån så det blev ganska bra ändå tycker jag.

 

[cili]

I dagisåldern ville jag bli taxichaufför, eftersom både mamma, mormor och morfar körde taxi. Det övergick sen till en dröm om att jobba med hästar eller sång i mellanstadiet, vilket kompletterades med NASA (vad jag skulle göra där visste jag nog inte, men bara det hade med stjärnor att göra så skulle jag vara nöjd) i högstadiet.
Valde sedan att läsa naturbruk med hästinriktning på gymnasiet, jobbade därefter i stall och insåg att lönen inte var tillräckligt bra jämfört med belastningen och tiderna. Började luta allt mer åt rehabilitering av hästar (i samband med en utbildning till hästmassör), men vägen var så lång när det behövdes sjukgymnastutbildning (som det hette då) på tre år, två år inom humanvård (jag hade svurit att aldrig jobba inom humanvården) och sen vidareutbildning. Så jag la dom planerna på is och hattade runt i några år.

Om en månad är jag färdig fysioterapeut (dvs sjukgymnast), utan några planer på att läsa vidare på djur framöver. Jag som aldrig skulle jobba inom humanvård ser nu med spänning fram emot min nya tjänst på ortopedavdelningen där jag börjar direkt efter examen .
Hästar är numera enbart fritidssyssla .

 

[Jozze]

Vilken härlig tråd det här är! Så många olika vägar livet kan ta en. Och vad annorlunda det kan bli jämfört med vad man hade tänkt sig, men ändå kan det bli riktigt bra.

 

[Björk]

...vad ville ni då bli när ni blev stora?
Hur långt från er drömbild av vad ni skulle jobba med hamnade ni?
Vågade ni statsa på drömmen?
Vad gjorde att ni inte satsade?

Min första dröm var att bli hästuppfödare,(big surprise ) ha ett stort stuteri med massa hästar, helst araber. Men det är ju inte så lätt om man nu inte råkar ha några miljoner som bara ramlar ner i knäet på en. Med hårt slit lyckades jag ändå få till en gård och några ston, och har fått flera mysiga föl. Fast det är verkligen inget jag blivit rik på.

Sen ville jag bli författare, och det vill jag nog fortfarande, men jag har inte ro i kroppen att sitta och skriva så länge och fokuserat som behövs. Jag kan på min höjd få ihop en novell på ca 2000 ord, vad ska det stå i resten av boken?
Sen lyser väl den där ultimata storyn, den som någon annan skulle vilja läsa, med sin frånvaro.
Drömmer vidare med kurs i skriv och berättarteknik.

Efter det ville jag syssla med astronomi, och nu har vi kommit till gymnasiet. Jag älskar fysik och jag älskar det fantastiska universum som vi bor i. Jag blir helt tårögd av att lyssna på Carl Sagan's "Pale Blue Dot" och läser med stort intresse på NASAs nyhetssida. Men det är väldigt mycket matte och jag har återigen för dåligt tålamod för att kunna jobba med denna dröm på heltid.

Nu är jag läkare, efter en lång och krokig väg. Det hade jag ALDRIG gissat om man frågat mig som 5, 10, 15 eller 25-åring. Det har aldrig funnits på kartan som yrke innan jag tydligen både sökt och kommit in på utbildningen. Nu har jag kommit så långt att det är dags att välja specialitet och jag har ingen aning. Så det är väl därför jag sitter här och försöker blicka bakåt för att se om finns några ledtrådar hur jag ska gå framåt.

Hur blev det för er?

Ha ha ha... När jag var 9 o skrev i kompisars Mina vänner-böcker så ville jag bli hemmafru (!!!!) och bibliotekarie.
I högstadieålder växlade jag mellan resebranschen, eftersom jag älskade språk, och journalist, eftersom... Jag älskade att skriva.

Jag sökte journalisthögskolan och informatörslinjen efter gymnasiet, men kom inte in. Jobbade några år o sen gick jag Linjen för personal- och arbetslivsfrågor, ett område jag fick intresse för genom mitt första jobb.

 

[Lena Furberg]

När jag gick i ettan, om jag minns rätt, ville min kompis Agneta och jag bli - tadaaa - toalettstädare!! Varje rast brukade vi smita ner på skolans toaletter, som låg i källarplanet med alla bås på rad, och så tvättade vi handfaten. Skoltoaletterna hade en speciell slags blå pappershanddukar som gjorde tvållöddret blått och VAD vi tvättade och stod i och var jättelyckliga! (Vill dock inte minnas om vi skurade toalettstolarna också...). Och vi bestämde att detta skulle vi syssla med som vuxna! Drömjobbet!

Lite längre fram ville jag bli "fårfarmare" och sen veterinärassistent (jag trodde mig inte om att kunna få tillräckligt höga betyg för att bli veterinär...). Efter nian ville jag jobba med hästar, men efter 2 riktigt katastrofala hästjobb (varav ett som jag i dag hade polisanmält!) gav jag upp den drömmen också. Och så blev det som det blev - och idag HAR jag mitt drömjobb, fastän det inte alls var planerat!

 

[mandalaki]

När jag gick i ettan, om jag minns rätt, ville min kompis Agneta och jag bli - tadaaa - toalettstädare!! Varje rast brukade vi smita ner på skolans toaletter, som låg i källarplanet med alla bås på rad, och så tvättade vi handfaten. Skoltoaletterna hade en speciell slags blå pappershanddukar som gjorde tvållöddret blått och VAD vi tvättade och stod i och var jättelyckliga! (Vill dock inte minnas om vi skurade toalettstolarna också...). Och vi bestämde att detta skulle vi syssla med som vuxna! Drömjobbet!

Lite längre fram ville jag bli "fårfarmare" och sen veterinärassistent (jag trodde mig inte om att kunna få tillräckligt höga betyg för att bli veterinär...). Efter nian ville jag jobba med hästar, men efter 2 riktigt katastrofala hästjobb (varav ett som jag i dag hade polisanmält!) gav jag upp den drömmen också. Och så blev det som det blev - och idag HAR jag mitt drömjobb, fastän det inte alls var planerat!

Men gud, det är ju snudd på perverst!

KL

En mer realistisk jobbdröm än campingvakt hade jag i högstadieåldern, jag ville bli operationsassistent. Tyckte det verkade så spännande (alltså jag kan fortfarande tycka det ...)

Men det stöp på att jag kom på att jag varken ville utbilda mig till undersköterska eller jobba med sjuka människor (oh, smartskalle ... )

 

[FengurLaugar]

Jag ville bli ridlärare först sen astrolog. Men jag landade som redovisningsekonom och är väldigt nöjd med mitt val för det har blivit något jag brinner för och blivit riktig nörd

Hästar vill jag ha på fritiden bara

 

[Wysiwyg]

Följdfråga på att du trots allt valde läkaryrket; tänkte du någon särskild specialitet från början? Har du ändrat dig under vägen? Eller har du ingen aning du heller?

Jag har jobbat inom op-sjukvård innan jag började på läk så jag hade nog en tanke om att det var någon opererande specialité eller anestesi som lockade. De tankarna hänger kvar, kommer nog inte bli internmedicinare, men de har fått väldigt stark konkurrens av distrikt faktiskt! Var på en superbra placering på en glesbygshälsocentral denna termin som verkligen skakade om mina föreställningar! Men jag har ju minst 4-5 år kvar innan det blir dags för ST.

Vad lutar det åt för dig?

 

[Wysiwyg]

En mer realistisk jobbdröm än campingvakt hade jag i högstadieåldern, jag ville bli operationsassistent. Tyckte det verkade så spännande (alltså jag kan fortfarande tycka det ...)

Men det stöp på att jag kom på att jag varken ville utbilda mig till undersköterska eller jobba med sjuka människor (oh, smartskalle ... )

Tur du inte utbildade dig till undersköterska, man behöver vara sjuksköterska för att kunna gå OP-vidareutbildningen! Om man inte jobbar som usk på op då, men då står man inte i såret utan sköter det osterila runtom.

 

[mandalaki]

Tur du inte utbildade dig till undersköterska, man behöver vara sjuksköterska för att kunna gå OP-vidareutbildningen! Om man inte jobbar som usk på op då, men då står man inte i såret utan sköter det osterila runtom.

Detta var på stenåldern, darling ... Det jag siktade på hette inte operationssjuksköterska utan just operationsassistent.

 

[Wysiwyg]

Detta var på stenåldern, darling ... Det jag siktade på hette inte operationssjuksköterska utan just operationsassistent.

Ja jag tänkte att det kunde ha varit så just när jag skickade mitt inlägg! Min förälder startade sin medicinska bana som just op-ass, även det på stenåldern.

 

[cherie]

Jag ville bli veterinär jag var yngre eftersom jag tyckte om djur. Jag blev psykolog istället

Satsade aldrig på min barndomsdröm eftersom den stannade i just barndomen. Jag har aldrig haft en tydlig dröm om vad jag velat bli sen dess, bara att jag gärna ville jobba med barn och ungdomar.

 

[mandalaki]

Ja jag tänkte att det kunde ha varit så just när jag skickade mitt inlägg! Min förälder startade sin medicinska bana som just op-ass, även det på stenåldern.

 

[Lillgrådis]

Glömde, jag har fortfarande ibland tankar på att driva ett trädgårdscafé med egenodlade bär och grönsaker och ägg från gårdens höns.

Men samtidigt är jag inte så sugen på att ha en massa okända, krävande människor springandes här och behöva passa upp på dem hela tiden. Jag hade nog helst sett att öppettiderna begränsades till en 30 minuter om dagen. Kanske två dagar i veckan. Helst i någon annans trädgård. (jag anar någon grundläggande brist i denna plan)

 

[Andromedae]

När jag var yngre ville jag bli lyxfru. Det gick över i takt med mitt feministiska uppvaknande.

 

[Wysiwyg]

När jag var yngre ville jag bli lyxfru. Det gick över i takt med mitt feministiska uppvaknande.

Åh men samma här! Glömde det i min presentation bara. Mamma blev alltid lika sur när jag sa det men det tog många år innan jag förstod varför.

 

[Kilauea]

Här är en till som drömde om veterinäryrket efter att ha plöjt igenom mammas böcker om The Flying Vet (James Herriot's fantastiska bokserie) som liten. Nånstans på vägen falnade studiemotivationen och jag tappade tråden helt med vad jag ville bli och det tog många år innan någon form av målbild infann sig.
Nu är jag precis fyllda 26 och har sökt in till sjuksköterskeutbildningen. Drömmen är att jobba som djursjukvårdare men jag vill ha en bredare utbildning att falla tillbaka på. Första steget är att komma in, sen att klara de tre studieåren och därefter hoppas jag kunna specialisera mig.

Djursjukskötare är numera ett legitimationsyrke det med och treårig universitetsutbildning. Men det kräver högre betyg/poäng för antagning än sjuksköterska.