Bukefalos 28 år!

Neeeeeeeeej!!!!!

Tänker på dig, har själv en mamma med hjärtfel och vet hur jobbigt det är. Men läkarna är oerhört duktiga numera och kan fixa mycket som verkar omöjligt. Ge aldrig upp! Tänk positivt och försök överföra det till din mamma.Kramar!
 
Jag förstår att du vill vara nära. Men glöm inte att tänka lite på dig själv också. Du behöver mat och sömn för att orka, och kanske titta ut ur sjukhusvärlden då och då.
Jag äter, vilar, har "öppna telefonlinjer" lite här och där så jag kan alltid ringa någon om jag känner för det, eller behöver.
Utanför sjukhusområdet finns en fantastiskt vacker park, och mängder av underbara gamla hus. Så jag behöver inte gå långt för att få helt andra intryck som är så långt ifrån sjukhusmiljön som det bara går :)

Tänker på dig, har själv en mamma med hjärtfel och vet hur jobbigt det är. Men läkarna är oerhört duktiga numera och kan fixa mycket som verkar omöjligt. Ge aldrig upp! Tänk positivt och försök överföra det till din mamma.Kramar!
Jag har medfött hjärtfel också, och är själv opererad, mitt förtroende för vården må vara "ruggat" men jag VET vilken enorm kompetens och hur otroligt många resurser det finns inom hjärtsjukvården, och jag vet att de verkligen gör sitt allra, allra bästa :bow:

Knapp
De hade vänt lite på mamma nu till natten, så att hon låg på sidan - och såg ut att ha det riktigt lugnt och bra.
De har försökt väcka henne ur narkosen, men hon blir för stressad och all energi hamnar egentligen på tuben i munnen, hon avskyr den verkligen! :(
Så jag hoppas att det går bättre imorgon :)
Hoppas, hoppas, hoppas! ! :bow:
 
*stor kram* Instämmer med Bläckis, se till att ta hand om dig själv också. I en sådan här situation är det så lätt att glömma sig själv.

Fortsätter hålla tummar och tår för din mamma.
 
Nu är jag hemma!
Det var kaos idag. Mamma är stabil, men blir fortfarande för upprörd när de vill ta henne ur respiratorn och kämpar emot, så hon får ha den tills vidare, men att de försöker igen då och då.
TYVÄRR meddelade de idag att hon måste flyttas, och då visste de inte om de skulle flytta henne till Hudik "där hon hör hemma" eller Bollnäs, beroende på vart det fanns plats. först sa de Hudik. Vilket kändes ok eftersom det blir närmast för pappa, och jag kan ta mig dit relativt fort "Ifall att".
MEN så pratade jag med en sköterska (jag bröt ihop när hon berättade, och då var det bara jag där av "oss") och sa att jag vill verkligen inte att hon flyttas till Bollnäs. Tyvärr hade jag inga tunga argument för det - men det hade pappa. Det enda jag kunde säga var att jag omöjligt kan ta mig dit om något händer - till hudik går det ändå relativt snabbt och enkelt.
Den sköterskan berättade också att de flesta släpper ifrån sig tuben/slangen när de är redo för det. Så jag hoppas det stämmer och att hon kan bli av med den snart.

Pappa tvärvägrade att låta dem flytta henne till Bollnäs p.g.a tidigare erfarenheter och att hon skulle reagera negativt där (inte minst för att vi skulle vara betydligt mer stressade, det påverkar ju henne också) så till slut fick de lov att lösa det på annat sätt.
Vi föreslog Ackis i så fall, men till slut blev det ändå Hudik, så det känns bra :)

Det "roliga" när hon "bara" är på lugnande/lätt narkos är att vi pratade om pappas underbart goda rabarberpaj med hemgjord vaniljsås och då reagerade hon väldigt bra :D
 
Oj så tråkigt med din mamma :(.
Min farfar låg i Hudik sista tiden han levde men personalen var helt underbar där.
Jag är bortrest just nu annats hade jag sett det här tidigare och kunnat ställt upp om du behövt hjälp i Gävle, tar bara 25 minuter till sjukhuset hemifrån.

Håller tummarna att det går vägen för er.
 
Har följt tråden i tysthet men håller tummarna för er.

Behöver du hjälp/skjuts eller vad som helst så finns jag i Storvreta :) är hemma hela dagarna, så det är bara att du hör av dig, vad det än gäller!
 
Följer tråden och håller tummarna för din mamma :)
Min pappa låg i respirator efter en stroke (25 år sen) och fick lunginflammation. De sa då att det inte var ovanligt när någon låg i respirator.
Det är ett helvete att som anhörig bara gå och vänta på något form av besked, men det går. Man måste ta en dag i taget, och samla kraft när det finns möjlighet.
 
Jag håller tummarna för din mamma! Känner dig inte men kom på mig själv med att tänka på dig idag, "Undrar hur det gått för hennes mamma..?"
Buke berör alltid :)
 
Jag håller tummarna för din mamma! Känner dig inte men kom på mig själv med att tänka på dig idag, "Undrar hur det gått för hennes mamma..?"
Buke berör alltid :)
Åh! :love:

kl.
Nu har chocken "släppt" och verkligheten har kommit, så jag har tappat aptiten och bara gråter :cry::cry:
(har i alla fall fått i mig en RTD till frukost, och det får duga)
Sambon jobbar så jag är ensam, men jag ska till psykologen om en stund, och sedan ut till stallet.
Mest troligt åker jag och dansar ikväll också, så kanske jag är i form för att sova ikväll...natten som var fick jag ta en hel av pojkvännens lugnande så jag somnade till slut (missade läkartiden på psyk eftersom jag var hos mamma, men ska se om psykologen kan hjälpa mig att få en ny tid typ omgående)-

Har läst igen krismodulen från DBT:n och kommer alltid att ha dem framme/med mig...jag kommer nog få enorm nytta av den nu...

:cry::cry:
 
Min farfar låg i Hudik sista tiden han levde men personalen var helt underbar där.
Jag är bortrest just nu annats hade jag sett det här tidigare och kunnat ställt upp om du behövt hjälp i Gävle, tar bara 25 minuter till sjukhuset hemifrån.
Otroligt skönt att höra att det är bra där...det känns bra...får väl se när hon flyttas...
Så fantastiskt fint erbjudande av dig! :love:

Flyttas hon inte under helgen så åker jag upp igen...

(apropå det...jag åkte hem gratis igår...skulle kostat 80:- men tågvärden tittade på kortet och sa "ah, du har kort, så bra :)" sedan gick hon :rofl:
 
Det kanske inte är någon jättetröst, men det du går igenom i form av chock och efterverkningar för egen del är helt normalt. Det är tungt och jobbigt, vardagen får justeras.

Var snäll mot dig själv, gör inte för mycket planer så du känner dig misslyckad för att du inte orkar uppfylla din egen planering. Vila när du kan, sov när du kan, ät när du kan det du kan få ner.

Det är en krissituation för både din mamma och omgivningen, i kristider gäller inte det som i vanliga fall funkar.

Varma hälsningar från Skåne.
 
Du är klok som en bok @Lovisaleonora :love:
@Inte_Ung - tack fina, underbara vän! :love:

...eller ja, egentligen tack till ALLA! :love::love:

Jag tänkte åka ut till stallet för att andas in häst/friskluft och låta människorna där ute, tillsammans med vackraste hästen, ta hand om mig idag...inte mycket är bättre för själen än hästar, hästlukt och fina människor...
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Dramatisk rubrik men det är så det känns :cry: Är inne i en djup kris och det känns som att jag håller på att förlora fotfästet. Jag...
Svar
3
· Visningar
891
Gravid - 1år Vet inte om detta är rätt varken forum eller prefix men gör ett försök iaf. Måste få skriva av mig och kanske bolla lite tankar och...
Svar
10
· Visningar
1 738
Senast: cewe
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
2 663
Senast: Hazel
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 362
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Tungband
  • Dressyrsnack 17
  • Stora shoppingtråden II

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp