Om ni separerar/skiljer er

[Hyacinth]

Om man äger sitt boende, varför ska man stå i kö till hyresrätt? Det är ju inte så att mannen får hela bostaden vid skilsmässa om man äger den tillsammans, så då går det ju att köpa sig en ny, mindre bostad, med pengarna från den tidigare, gemensamma bostaden. Det finns inget behov av en hyresrätt.

Min tanke är att vi ska kunna köpa två små lägenheter till barnen en dag och då bo i hyresrätt själva. Jag bor personligen hellre i hyresrätt än bostadsrätt.

 

[escodobe]

Vi har inget gemensamt sparande.
Jag skulle ha råd att behålla boendet, men hyresrätten står han på eftersom jag flyttade in till honom. Så jag skulle behöva flytta. Står i bostadskö men i värsta fall kan jag nog köpa mig något med hjälp av min mamma.
Annars behöver jag inte ändra något i mitt liv.

Det är något jag tycker om med mitt förhållande. Ingen av oss behöver den andre för något alls. Varken ekonomiskt, praktiskt eller emotionellt. Vi är bara ihop för att vi vill.

 

[Mois]

Om man äger sitt boende, varför ska man stå i kö till hyresrätt? Det är ju inte så att mannen får hela bostaden vid skilsmässa om man äger den tillsammans, så då går det ju att köpa sig en ny, mindre bostad, med pengarna från den tidigare, gemensamma bostaden. Det finns inget behov av en hyresrätt.

Det kan gå snabbare att få tag i en hyresrätt än att hitta en bostad som man vill köpa. Kanske vill man mellanlanda i en hyresrätt.

För mig har det alltid varit viktigt att känna stt jag kan stå på egna ben om det skulle behövas. Jag står bland annat i olika köer till hyresrätt och jag har gjort det sedan jag blev vuxen. Jag har en bra lön och ett flexibelt arbete så det skulle fungera bra att vara ensamstående. Jag har två barn och det känner jag att jag skulle kunna rodda på ett bra sätt om jag blev ensam förälder. Vi diskuterar ev ett tredje barn men jag tvekar just inför att livet skulle bli tufft om man blev ensam med tre, även om det "bara" är varannan vecka.
Rent ekonomiskt skulle jag kunna behålla huset men det hade blivit för mycket jobb rent praktiskt för mig.

 

[Mabuse]

Min tanke är att vi ska kunna köpa två små lägenheter till barnen en dag och då bo i hyresrätt själva. Jag bor personligen hellre i hyresrätt än bostadsrätt.

Men har ni varsin köplats då, för att skaffa varsin hyresrätt?

 

[Mabuse]

Det är något jag tycker om med mitt förhållande. Ingen av oss behöver den andre för något alls. Varken ekonomiskt, praktiskt eller emotionellt. Vi är bara ihop för att vi vill.

Har ni någon glädje av varandra då? Jag tänker att om ingendera parten kan göra något för den andre, så verkar det onödigt bökigt att finnas i varandras liv. Om man t ex inte ger varandra någonting emotionellt.

Som två främlingar, typ, som inte betyder något för varandra eller inte kan ge varandra något.

Jag tänker att det är klart jag kan klara mig utan maken, i betydelsen att jag inte går under utan honom, men för att fortsätta med det liv vi har, och som vi tycker om och trivs med, så behöver vi varandra. Den dagen vi inte har något att ge varandra, vare sig ekonomiskt, praktiskt eller emotionellt, så tänker jag att vi inte kommer vilja vara ihop. Jag skulle inte vilja dela bostad, än mindre säng, men nån som inte ger mig nånting, som jag lever precis lika bra utan.

 

[kolblakkur]

Om man äger sitt boende, varför ska man stå i kö till hyresrätt? Det är ju inte så att mannen får hela bostaden vid skilsmässa om man äger den tillsammans, så då går det ju att köpa sig en ny, mindre bostad, med pengarna från den tidigare, gemensamma bostaden. Det finns inget behov av en hyresrätt.

För att jag helt enkelt inte vill äga en bostadsrätt. Jag har ju dessutom skrivit att jag har råd att köpa en lägenhet kontant och så hade det isåfall fått bli i värsta fall - om jag inte hittat en hyresrätt.

 

[AraSlei]

Skulle vi separera skulle jag bo kvar och han flytta, eftersom vi bor på min föräldragård
Jag har en ok egen buffert och skulle inte behöva ändra mina levnadsvanor något särskilt. Vi försöker spara så mycket vi kan (både gemensamt och var för sig), så vi lever inte med några större utsvävningar i nuläget.
Inga hästar, men 3 hundar som jag skulle behålla vid en separation.

 

[Mabuse]

Det kan gå snabbare att få tag i en hyresrätt än att hitta en bostad som man vill köpa. Kanske vill man mellanlanda i en hyresrätt.

För mig har det alltid varit viktigt att känna stt jag kan stå på egna ben om det skulle behövas. Jag står bland annat i olika köer till hyresrätt och jag har gjort det sedan jag blev vuxen. Jag har en bra lön och ett flexibelt arbete så det skulle fungera bra att vara ensamstående. Jag har två barn och det känner jag att jag skulle kunna rodda på ett bra sätt om jag blev ensam förälder. Vi diskuterar ev ett tredje barn men jag tvekar just inför att livet skulle bli tufft om man blev ensam med tre, även om det "bara" är varannan vecka.
Rent ekonomiskt skulle jag kunna behålla huset men det hade blivit för mycket jobb rent praktiskt för mig.

Man kan ju köpa en ny lägenhet på mindre än en vecka, går det att få tag på en hyresrätt så snabbt? Visning på söndag, och skriva kontrakt på onsdag - snabbare än så tror jag är svårt att hitta nånting. Är det så illa att man måste ha en annan bostad från en dag till en annan, så skulle jag nog ta in på hotell, temporärt.

 

[escodobe]

Har ni någon glädje av varandra då? Jag tänker att om ingendera parten kan göra något för den andre, så verkar det onödigt bökigt att finnas i varandras liv. Om man t ex inte ger varandra någonting emotionellt.

Som två främlingar, typ, som inte betyder något för varandra eller inte kan ge varandra något.

Jag tänker att det är klart jag kan klara mig utan maken, i betydelsen att jag inte går under utan honom, men för att fortsätta med det liv vi har, och som vi tycker om och trivs med, så behöver vi varandra. Den dagen vi inte har något att ge varandra, vare sig ekonomiskt, praktiskt eller emotionellt, så tänker jag att vi inte kommer vilja vara ihop. Jag skulle inte vilja dela bostad, än mindre säng, men nån som inte ger mig nånting, som jag lever precis lika bra utan.

Jorå vi har massor att ge varandra.
Men vi är inte beroende av den andre i annat än att vi tycker om varandra.

 

[Hyacinth]

Men har ni varsin köplats då, för att skaffa varsin hyresrätt?

Nej, jag står i kö, min partner har annat upplägg.

 

[Petruska]

Har ni någon glädje av varandra då? Jag tänker att om ingendera parten kan göra något för den andre, så verkar det onödigt bökigt att finnas i varandras liv. Om man t ex inte ger varandra någonting emotionellt.

Som två främlingar, typ, som inte betyder något för varandra eller inte kan ge varandra något.

Jag tänker att det är klart jag kan klara mig utan maken, i betydelsen att jag inte går under utan honom, men för att fortsätta med det liv vi har, och som vi tycker om och trivs med, så behöver vi varandra. Den dagen vi inte har något att ge varandra, vare sig ekonomiskt, praktiskt eller emotionellt, så tänker jag att vi inte kommer vilja vara ihop. Jag skulle inte vilja dela bostad, än mindre säng, men nån som inte ger mig nånting, som jag lever precis lika bra utan.

Fast att inte behöva, eller vara beroende av varandra är väl inte en synonym till "inget att ge varandra". Jag får ut allt möjligt av folk jag absolut skulle klara mig helt utan, eller som vore ganska lätt utbytbara. Och för all del även av personer som är betydligt svårare att byta ut.

 

[Bison]

Vi hade allting gemensamt när vi skilde oss.
Gjorde en skaplig vinst på huset och delade vinst och övriga tillgångar rakt av.
Jag sålde en häst där vi delade på pengarna eftersom den var köpt för gemensamma pengar.
Den andra samt dragbil och nytt släp behöll jag utan tjafs från hans sida.
Vi tog varsin hund, jag hade gärna haft båda men ville inte bråka med honom och det viktiga var att jag fick "min" hund.

Jag fick ny lägenhet direkt, är inga kösystem hos de privata här och jag har fast jobb och bra ekonomi samt referenser.
Jag har mindre pengar men å andra sidan är det bara mina pengar.

Var en smärtfri brytning för mig iaf.

 

[Fraggel_Tess]

Jag har en plan B. Djuren och jag flyttar hem till mina föräldrars gård som i dagsläget har både tre lägenheter och stall. Jobb löser sig skulle inte ha så långt att åka därifrån heller.

 

[Scata]

Men i min närhet märker jag att jag har andra (kvinnor i detta fallet) som inte har en plan B eller har en möjlighet att ha en plan B. Så då är min fråga:
Hur hade ni löst det vid en separation/skilsmässa?
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er?
Kan ni behålla ert boende?
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa?

Eftersom jag är en person som tidigt fått lära mig att ta vara på mig själv och lever efter devisen "in worst case scenario" så har jag sett till att det mesta ska ordna sig "ifall att". Därför så svarar jag så här:
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er? -Ja
Kan ni behålla ert boende? -Ja
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa? -Självklart så blir det mindre pengar att röra sig med, så lite åtstramningar blir det allt. Men inget jag (och BARN) inte överlever

 

[MM]

Om man äger sitt boende, varför ska man stå i kö till hyresrätt? Det är ju inte så att mannen får hela bostaden vid skilsmässa om man äger den tillsammans, så då går det ju att köpa sig en ny, mindre bostad, med pengarna från den tidigare, gemensamma bostaden. Det finns inget behov av en hyresrätt.

Allt är inte svart eller vitt. Man kanske står i kö till hyresrätt trots egenägt boende med vetskap att man inte skulle få ett lånelöfte till ny egenägd bostad vid en separation trots eventuell vinst på försäljningen?
Man kanske får ett lånelöfte tillsammans med sin partner men inte på sin egna ekonomi.
Det är väl jättebra att man isf står i kö så man vet att man inte hamnar på bar backe vid en separation och kan få hyra även om man inte kan äga.

 

[Singoalla]

När jag separerade hade jag ingen plan, eller pengar. Fick en lägenhet som kostade fem gånger så mycket och pluggade utan jobb. Det var skit och helvete, jag gick på knäna både tidsmässigt och ekonomiskt. Men allt löste sig efter ett tag, vilket det alltid gör. Om jag någonsin lever med en livspartner igen så kommer jag förmodligen ha ett fetare sparkonto än vad jag hade då (av det enkla skälet att jag tjänar mer pengar nu), men jag skulle inte ha en plan B redo. Allt löser sig.

EDIT: Och det är jag fullkomligt medveten om att jag kan säga för att jag har skyddsnät i form av både god ekonomi och närstående familj med god ekonomi.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag har ett nästan sjukligt behov av att kunna klara mig själv så att jag inte skulle ha en egen buffert existerar inte.

Jag skulle klara mig utmärkt (ekonomiskt) om vi separerade.

 

[Angel]

Jag har ett nästan sjukligt behov av att kunna klara mig själv så att jag inte skulle ha en egen buffert existerar inte.

Jag skulle klara mig utmärkt (ekonomiskt) om vi separerade.

Känner igen det där. Jag har också alltid minst en reservplan. Ställde mig tex i kö i princip alla städer som har gratis bostadsköer (plus ett par till) när jag fyllde arton så nu skulle jag i princip kunna flytta till godtycklig del av landet om jag ville.

 

[Mabuse]

Allt är inte svart eller vitt. Man kanske står i kö till hyresrätt trots egenägt boende med vetskap att man inte skulle få ett lånelöfte till ny egenägd bostad vid en separation trots eventuell vinst på försäljningen?
Man kanske får ett lånelöfte tillsammans med sin partner men inte på sin egna ekonomi.
Det är väl jättebra att man isf står i kö så man vet att man inte hamnar på bar backe vid en separation och kan få hyra även om man inte kan äga.

Absolut, jag undrade mest varför köplats till hyresrätt sågs som nödvändigt i TS. Ungefär som att det är givet att bostaden tillfaller partnern och man själv går lottlös om man separerar.

 

[kolblakkur]

Man kan ju köpa en ny lägenhet på mindre än en vecka, går det att få tag på en hyresrätt så snabbt? Visning på söndag, och skriva kontrakt på onsdag - snabbare än så tror jag är svårt att hitta nånting. Är det så illa att man måste ha en annan bostad från en dag till en annan, så skulle jag nog ta in på hotell, temporärt.

Det handlar ju om var man bor. Gissar på att du bor i en storstad Där jag bor finns varken hotell eller några bostadsrätter. Jag hade fått byta by helt enkelt, till något med bostadsrätter. Och en by innebär att det inte finns så många bostadsrätter som i en stad = det kommer sällan ut något till salu.