Nej det kan man tycka, men folk är folk och väldigt många är konflikträdda vilket man också måste anpassa sig till om man är företagare. Om någon beter sig som en skitstövel, t.ex. tycker att jag ska ta hand om deras nerkissade boxmattor bara för att de kände sig tvungna att flytta då jag som hyresvärd uppfattades som otrevlig för att jag skickade påminnelser om obetalda stallhyror till exempel...hm...ja nötter till hyresgäster finns det gott om och man får hantera dem så gott man kan med ett pokerface och ett "leende" på läpparna. Sedan kan man svära bäst man vill inne i sitt garderobskontor när kunderna inte hör det.
De hade en jobbig tid och du har haft en jobbig tid och de förväntade sig något av dig och du förväntade dig något av dem. Förväntningar på mig som företagare hoppas jag verkligen att mina kunder har annars är de förmodligen inga bra kunder alls, men förväntningar på att kunder ska göra mer än att betala för sig bör man aldrig ha, då blir man besviken eller fullständigt utbränd. Så för ens egen skull, behandla hyresgästerna som de betalande barn de är och alltid med ett glatt humör och ett leende på läpparna även om du har lust att släppa en rundbal över huvudet på dem.
Nja nu handlar det ju inte om mig utan din inställning till företagande såsom jag ser det. Om man är så pass sjuk att man inte kan sköta sitt jobb så får man ju ta ledigt och hitta en ersättare som kan backa upp för en. Ingen kräver av dig att du ska orka jobba mitt uppe i ett sorgearbete, men folk kräver oftast att de får det de betalar för. Förstår du skillnaden?
Man kan aldrig förvänta sig att kunderna ska ha förståelse för ens personliga situation i mer än ungefär 1-2 dygn, för sedan börjar vardagen göra sig påmind och den måste fungera för en kund och dennes häst.
Som ett jämförande exempel kan sägas att de fruktansvärda händelser ute i världen som tar barn av daga var och varannan minut är något vi förfasas över under ett par timmars tid efter att ha läst blaskande rubriker och fått ta del av fruktansvärda bilder. Men ärligt, vem kommer ihåg det efter en månad? Eller ens en vecka? Folk beklagar och förfasas för att sedan nästa dag gnälla över vädret igen.
Det ÄR tufft att vara företagare, mamma, hustru, tränare, chef, kollega och korvförsäljare på hembygdsföreningens hembygdsdagar (herregud vad jag avskyr dessa...!!!). Många egenföretagare går in i väggen, blir deprimerade och vissa tar till och med sorgligt nog livet av sig, så inte är det en dans på rosor inte och det passar långt ifrån alla.
Men när allt fungerar, man har trevliga hyresgäster, stallet är som stämningen runt en godispåse en fredagskväll och det aldrig ligger skit kvarglömt i manegen, ja då blir företagandet istället som en drog! Man bara måste ha mer...
Vägen för att nå dit är hårt arbete, trevligt bemötande och KONSEKVENS åt båda hållen.
Som privatperson vill jag tillägga: Beklagar verkligen ditt barns bortgång, en så fruktansvärd händelse och mitt hjärta blöder över föräldrar som tvingas begrava sitt barn (det ska ju vara tvärtom). Jag hoppas ni får all stöd och hjälp ni behöver till familjen. Kram!
