Sommar, sol - och sexuella trakasserier?

[Gammeln]

Vem förstår vad gammeln menar? Jag tror hans mål är att splittra och skapa konflikter för att försvaga framförallt kvinnor men även andra grupperingar.

 

[TinyWiny]

@TinyWiny @Wysiwyg Visst skulle kunna vara så. Att man på min tid teg och led, betraktade det som normalt. Men med tanke på hur jag och mina tjejkompisar i olika konstellationer pratade om verkligen ALLT, i timmar, så är det så jäkla konstigt att det där aldrig kom upp.

Tragiskt nog så gjorde aldrig vi det heller och då pratade vi verkligen om precis allt annat. Tafsande, våldtäkter inom och utom förhållanden, sk. tjatsex, att folk skrek saker efter en, allt sådant var så normalt Blev man våldtagen så var det ens eget fel och vågade man sig till polisen så fick man genast frågan om man verkligen ville förstöra hans liv. För de flesta fanns det aldrig på kartan att anmäla honom ens och själva våldtäkten pratades det aldrig om mer än då man fick veta att det hade hänt möjligtvis. På sin höjd att man kunde fräsa idiot om den som skrek (till kompisen då, inte till honom) men inte mer. Man flamsade bort det när det hände och höll det jobbiga känslorna inom sig. Kanske hade du och dina vänner en sådan enorm tur att ni lyckades slippa eländet. Jag önskar verkligen det.

 

[supercalifragilistic]

Jag fattar inte diskussionen " inte alla män" Det är väl för sjutton män i vilket fall som helst?

Väl poängterat

 

[Tussinussen]

Tragiskt nog så gjorde aldrig vi det heller och då pratade vi verkligen om precis allt annat. Tafsande, våldtäkter inom och utom förhållanden, sk. tjatsex, att folk skrek saker efter en, allt sådant var så normalt Blev man våldtagen så var det ens eget fel och vågade man sig till polisen så fick man genast frågan om man verkligen ville förstöra hans liv. För de flesta fanns det aldrig på kartan att anmäla honom ens och själva våldtäkten pratades det aldrig om mer än då man fick veta att det hade hänt möjligtvis. På sin höjd att man kunde fräsa idiot om den som skrek (till kompisen då, inte till honom) men inte mer. Man flamsade bort det när det hände och höll det jobbiga känslorna inom sig. Kanske hade du och dina vänner en sådan enorm tur att ni lyckades slippa eländet. Jag önskar verkligen det.

Minns på 80-talet hur min kusins kompis kom hem stupfull en kväll från en dejt till studentboendet, kusinen och en annan tjej hjälpte henne i säng o upptäckte att hon inte hade några trosor på sig. Så var hon lite öm "därnere" nästa dag. Då utgick man ifrån att killen hade "gjort nåt" när hon var full o värnlös (hon kom inte ihåg någonting), men lyckligtvis käkade hon p-piller så inget mer med det.
Att det kunde klassas som våldtäkt, eller ens var ett skitbeteende från killens sida, var det ingen som tänkte så mycket på. Bara jamen vilken tur att hon åt p-piller så hon inte blev gravid, typ.

Är så glad över att det har gått framåt.

 

[TinyWiny]

Minns på 80-talet hur min kusins kompis kom hem stupfull en kväll från en dejt till studentboendet, kusinen och en annan tjej hjälpte henne i säng o upptäckte att hon inte hade några trosor på sig. Så var hon lite öm "därnere" nästa dag. Då utgick man ifrån att killen hade "gjort nåt" när hon var full o värnlös (hon kom inte ihåg någonting), men lyckligtvis käkade hon p-piller så inget mer med det.
Att det kunde klassas som våldtäkt, eller ens var ett skitbeteende från killens sida, var det ingen som tänkte så mycket på. Bara jamen vilken tur att hon åt p-piller så hon inte blev gravid, typ.

Är så glad över att det har gått framåt.

Så jävla vidrigt men ja tyvärr var det så illa

Ja jag hoppas verkligen att det har gått framåt.

 

[A_NN_A]

Jag är född -73. En plattbystad, alldaglig kvinna med typiskt svenskt utseende. Jag sminkar mig aldrig. Går helst i arbetsbyxor eller joggingdress. Jag är aldrig utmanande. Jag visar knappt någon hud. Jag uppfattas som tuff och klarar av att bita ifrån.
Som tonåring var jag väldigt smal och pojkaktig i mitt utseende.

Första gången jag blev utsatt sexuellt var jag sex år gammal.
Den 14-åriga grannpojken ville att jag skulle ta på hans kön. Hans mamma kom in i rummet när det hände. Hon skrämde mig till tystnad. Jag blev 16 innan jag berättade för någon.

När jag var i högstadieålder var det mer regel än undantag att killarna skulle tafsa på en under lugna danser. Jag gick alltid min väg. Vet att många vänner stod ut.

15 år gammal blev jag utsatt för ett våldtäktsförsök. Mest lycklig att komma undan då jag i första skedet blev förlamad av skräck och endast räddades av att det dök upp en person till. Inte för att den personen försökte hjälpa mig, utan för att den som höll fast mig lättade sitt grepp en aning.

På ett dansställe i 16-årsåldern blev jag greppad i skrevet. Jag sänkte killen med en armbåge i ryggen.
När jag plockade disk i tjugoårsåldern blev jag ofta kladdad på. Gästerna lärde sig att resultatet var en bricka i ansiktet och de blev utkastade av vakterna. Bara tur för mig att jag hade en vettig arbetsgivare.

25 år gammal och ute en kväll med arbetskamrater. En man är närgången mot de flesta. När han kommer till mig ber jag honom låta mig vara. Han svarar med ett ordentligt grepp om min alldeles privata bakdel. Jag svarar med att skicka in honom i borden på andra sidan dansgolvet. Mina arbetskamrater blir helt förfärade. Över mitt beteende. Inte hans.

30 år gammal. Går en utbildning med bara män. Inga problem. Förutom från läraren som tycker att vi borde "kramas" lite när vi inventerar. Jag får med våld ta mig ur situationen. I detta läget är jag vardagligen härligt oljig och skitig. Går runt i arbetskläder avsedda för mekanisk verkstad.

Numer inne på mitt 44.e levnadsår. För någon månad sedan skickar en "vän" (jag trodde det) en fråga om vi ska träffas och knulla. Han är så satans kåt och jag är ju så jävla het.
Den vänskapen är bruten.
Det roliga är att en man i min omgivning tycker att jag borde ta det som en komplimang.
"Sånt händer aldrig mig." , sades i ett tonläge som om det vore synd om honom.


Detta är ett axplock av all skit som hänt och händer. Det har INTE med utseende att göra. Det har INTE att göra med vad du utstrålar. Det är bara FÖRÖVARENS fel. Det är INTE ditt fel.

Fan, hur svårt ska det vara. Ju äldre jag blir desto fler tycker att jag ska vara tacksam och ta saker som en komplimang. Ju äldre jag blir så blir jag mer och mer förbannad på att det jämt är offrets fel.
Ett offer som kan vara både man och kvinna. Det är helt oväsentligt vilket könsorgan som sitter på offer eller förövare.

Det är ALDRIG offrets fel.

 

[Fossing]

Jag fattar inte diskussionen " inte alla män" Det är väl för sjutton män i vilket fall som helst? Man kan väl inte i diskussionen stapla upp " men inte min pappa/bror/pojkvän/granne/klasskamrat/kollega whatever i varenda mening där man ska påtala att män trakasserar kvinnor?

Har inget att tillägga här, men det var så bra skrivet att jag bara ville säga

Folk som måste spela ut "inte alla män"-kortet gör mig lite förbryllad. Jag skulle gärna vilja diskutera med en sådan person bara för att höra resonemanget bakom. Varför det är så svårt att separera män som grupp från män som individer. Det är ju som att jag som vit person skulle vägra känna igen ett historiskt systematiskt förtryck av icke-vita bara för att jag personligen aldrig varit elak mot en icke-vit. Bara för att det inte drabbar eller involverar mig personligen betyder ju inte det att det inte finns. Har verkligen folk sånt tunnelseende? Det är så märkligt.

 

[Badger]

Jag ber om ursäkt men jag blir lite full i skratt nu. Efter att noggrant ha problematiserat kvinnors utseende i en tråd om sexofredande män, så ska vi nu gå vidare med att problematisera tonen i feministiska diskussioner, i en tråd om sexofredande män.

De sexofredande männen, däremot - dem kan vi passera med att ingen har sagt att de inte är ett problem så dem behöver vi inte kommentera.

Jag kan inte låta bli att skratta - uppgivet.

Halvt knapplån, tog en kommentar ur högen som passade lite.
Kvinnor som diskuterar i tråden trycks ned på ett ganska klassiskt sätt tycker jag. Diskussionen blir smal och leds bort från huvudämnet, mäns beteende. Men den leds inte bort och smalnar av de som "tycker fel" (kvinnor viskar om mig på tunnelbanan/inte alla män) utan när andra vill meddela att de personer som tar upp detta "tycker fel" och inte får tycka på det viset. Så diskussionen om manssamhället stannar av och leds bort.

Man förminskar vissa kvinnors upplevelser och raderar dem, tex om någon säger att de gick upp i vikt och trakasserier upphörde viftas den upplevelsen bort. Utan att statistik egentligen presenterades över att det är lika för alla.

btw är jag kvar på sidan 14 ännu.

 

[Badger]

Tragiskt nog så gjorde aldrig vi det heller och då pratade vi verkligen om precis allt annat. Tafsande, våldtäkter inom och utom förhållanden, sk. tjatsex, att folk skrek saker efter en, allt sådant var så normalt Blev man våldtagen så var det ens eget fel och vågade man sig till polisen så fick man genast frågan om man verkligen ville förstöra hans liv. För de flesta fanns det aldrig på kartan att anmäla honom ens och själva våldtäkten pratades det aldrig om mer än då man fick veta att det hade hänt möjligtvis. På sin höjd att man kunde fräsa idiot om den som skrek (till kompisen då, inte till honom) men inte mer. Man flamsade bort det när det hände och höll det jobbiga känslorna inom sig. Kanske hade du och dina vänner en sådan enorm tur att ni lyckades slippa eländet. Jag önskar verkligen det.

Jo jag tror också att det är någonting man då inte diskuterade, eller kanske inte diskuterar än idag. Blottare möjligen, enstaka gånger, men inte på allvar, bara med fniss. Det är/var nog en del i osynliggörandet av sexuella trakasserier och det som är så viktigt med synliggörandet av dem.

Det känns som att det/diskussionen börjat komma upp mer med väninnor nu, tex att det hänt på krogen/är vanligt på krogen att det händer andra osv. Trots att vi är äldre nu och är mindre ute.

Iom att det diskuteras i tidningarna så synliggörs det även för män att det inte är ett uppskattat beteende. Så att låtsas sårad är inte längre ett relevant försvar.

Så jag menar, om det ökat eller inte eller rent av minskat är kanske svårt att veta.

 

[Rosett]

Orkar inte kolla om nån annan svarat på det här … men ni menar nog hebefili, det är vuxnas dragning till barn i puberteten (yngre tonåren).

Eller så kallar vi det för vad det egentligen är: en dragning till yngre tjejer, i utveckling av sin sexualitet. Det gränsar till pedofili, och ja - det är äckligt och fördjävligt att tro att det bara är att ta för sig för alla borde bli glada och tacksamma över att få någons stånd upptryckt mot sig.

Ja, så låter det absolut när man pratar klarspråk. Pedofili samt gränsar till pedofili, beroende på ålder hos den drabbade.

 

[Luff]

@TinyWiny @Wysiwyg Visst skulle kunna vara så. Att man på min tid teg och led, betraktade det som normalt. Men med tanke på hur jag och mina tjejkompisar i olika konstellationer pratade om verkligen ALLT, i timmar, så är det så jäkla konstigt att det där aldrig kom upp.

Vi är väl i samma ålder och jo, vi tjejer pratade om allt. Men jag berättade inte när någon slemtratt tafsade på mig. Varför vet jag inte. Nypt i arschlet klagade man ju på men inte när någon tafsade på dansgolvet eller slemmiga kommentarer.

 

[Luff]

Jag gillar Fatta man.

 

[mandalaki]

Det var jättemånga som engagerade sig i din tråd, över 300 svar. Det skulle vara intressant att höra hur du tänker nu?

 

[Daff]

Har inget att tillägga här, men det var så bra skrivet att jag bara ville säga

Folk som måste spela ut "inte alla män"-kortet gör mig lite förbryllad. Jag skulle gärna vilja diskutera med en sådan person bara för att höra resonemanget bakom. Varför det är så svårt att separera män som grupp från män som individer. Det är ju som att jag som vit person skulle vägra känna igen ett historiskt systematiskt förtryck av icke-vita bara för att jag personligen aldrig varit elak mot en icke-vit. Bara för att det inte drabbar eller involverar mig personligen betyder ju inte det att det inte finns. Har verkligen folk sånt tunnelseende? Det är så märkligt.

Jag är en sån person som tänker "inte alla män". För mig handlar det om att jag då översätter det till att man till exempel istället skulle ha skrivit "judar är elaka" - då tänker jag automatisk "inte alla judar". Jag jämför det alltså med när man påstår att en minoritetsgrupp är på ett visst sätt vilket jag tycker är väldigt otrevligt och en grogrund för fördomar.

Flera av svaren på "inte alla män" kommentaren i den här tråden har fått mig att förstå (tror jag!) att det är skillnad om man pekar ut en minoritetsgrupp eller en majoritetsgrupp? Det är alltså skillnad på att peka ut män respektive judar som grupp, eller kvinnor för all del. Och det du skriver om vitas förtryck av icke-vita - nej, då känner jag mig inte träffad eller tvungen att försvara mig bara för att jag är vit vilket borde innebära att man kan peka ut män som grupp utan att dom män som inte anser sig passa in i det epitet gruppen får ska känna sig träffade. För mig handlar det nog också om att jag inte vill att någons känslor ska såras, jag blir orolig att en man ska kännas sig sårad över att han tillhör en grupp som pekas ut som t.ex. elaka och vill genom att säga "inte alla män" få honom att känna att alla kvinnor inte tycker att alla män är elaka. Nu när jag funderar närmar på den delen låter det ju väldigt tokigt men du ville ju höra resonemanget bakom

 

[Shaggy]

[...] då känner jag mig inte träffad eller tvungen att försvara mig bara för att jag är vit vilket borde innebära att man kan peka ut män som grupp utan att dom män som inte anser sig passa in i det epitet gruppen får ska känna sig träffade. För mig handlar det nog också om att jag inte vill att någons känslor ska såras, jag blir orolig att en man ska kännas sig sårad över att han tillhör en grupp som pekas ut som t.ex. elaka och vill genom att säga "inte alla män" få honom att känna att alla kvinnor inte tycker att alla män är elaka. Nu när jag funderar närmar på den delen låter det ju väldigt tokigt men du ville ju höra resonemanget bakom

Det är tokigt men det har med största säkerhet att göra med att kvinnor uppfostras till att ta ansvar för andras (läs mäns) känslor och handlingar.

 

[Lipperta]

Varför får man skriva ''alla män'' men inte ''kvinnor kan''?

 

[Blue]

Folk som måste spela ut "inte alla män"-kortet gör mig lite förbryllad. Jag skulle gärna vilja diskutera med en sådan person bara för att höra resonemanget bakom. Varför det är så svårt att separera män som grupp från män som individer...

Jag kan ställa upp. Många menar faktiskt alla män när de skriver om män, de menar då ofta att en egenskap är grundläggande i själva könsrollen. Om någon skriver "män förtrycker kvinnor" kan det betyda "alla män förtrycker kvinnor", "många män förtrycker kvinnor" eller "det finns män som förtrycker kvinnor". Ofta behövs bara ett enstaka ord för att undvika förvirring vilket helt klart gör det motiverat att vara lite mer precis. Det är mindre tidskrävande än att ha en ständigt återkommande "inte alla män"-diskussion.

Min motfråga blir då om du ser något problem med ett uttalande som "kvinnor lämpar sig inte som brandmän"? Varför/Varför inte? Och vad är i så fall skillnaden?

 

[Borttaget konto]

Den här tråden spretar åt alla håll verkligen, herregud, men jag hoppar in på det senaste spåret.

Angående att vissa män tar illa upp av olika typer av retorik så ser jag det lite krasst så att män som inte klarar av att engagera sig mot sådant som förtryck och sexuellt våld för att de inte kan hantera kritiken mot mansrollen kanske inte har så mycket att bidra med i rörelsen. De kan återkomma vid ett senare tillfälle när de klarar av att resonera konstruktivt. Jag ser ingen vits med att anpassa sig själv eller den allmänna debatten efter den här typen av män eftersom de oftast inte har särskilt mycket att erbjuda i frågan utom just det att de kräver konstant uppmärksamhet och fokus på deras perspektiv även i de fall där det handlar om att de bör kunna sätta sig in i det kvinnliga perspektivet.

Om något så tycker jag att deras gnälliga inställning är ett hån mot alla kvinnor som lider av förtrycket, som trakasseras, misshandlas, våldtas, mördas, sådant som dessa män minsann inte ids engagera sig i eftersom de anser sig ha sårats personligen av att ämnet tas upp. Patetiskt.
Själv trampar jag gladeligen över sådana ömtåliga, manliga egon, jag har varit med om alldeles för mycket skit för att dalta med män som inte ens försöker förstå, och hur lätt vissa av dem vänder kvinnors liv, säkerhet och rättigheter ryggen till förmån för sin egen bekvämlighet är både enormt provocerande och oerhört talande.

 

[Shaggy]

Ofta behövs bara ett enstaka ord för att undvika förvirring vilket helt klart gör det motiverat att vara lite mer precis. Det är mindre tidskrävande än att ha en ständigt återkommande "inte alla män"-diskussion.

Jag tycker inte man kommer undan problemet så enkelt. Det är många gånger jag sagt/hört andra säga det där enstaka förtydligande ordet och ändå hamnat i 'inte alla män' diskussionen.

 

[Blue]

Jag tycker inte man kommer undan problemet så enkelt. Det är många gånger jag sagt/hört andra säga det där enstaka förtydligande ordet och ändå hamnat i 'inte alla män' diskussionen.

Nej inte alltid men ofta (som jag skrev). Nu blev det väldigt meta känner jag.

Det är inte heller något unikt för just män. Det unika är i så fall att den som påpekar att det inte gäller alla män ofta hånas och möts av -emojis.