Valtråden 2022

[TeamLundVer]

Nu går ju vårt barn på Internationella Engelska skolan. Och som sagt tidigare. De har specialpedagoger, tillgång till mindre grupper, student care coordinator som bara patrullerar korridorer och löser ev konflikter. De har två heltidsanställda skolsköterskor, två heltidsanställda kuratorer. De som behöver får iPads. Alla får egen dator i 7:an. Alla får direkt ett konto till inläsningstjänst där alla läroböcker finns i både skriftform och som ljudböcker. Perfekt om barnet glömt sin bok i skolan. De erbjuder läxläsning i alla ämnen flera gånger i veckan.

I sonens klass går elever med alla typer av diagnoser. Flera har anpassningar. Många av eleverna erbjuds extra svenska eftersom de har svenska som andra eller tredjehandspråk.

Aktivan och ändå klarar de att leverera en vinst. Min fråga är ju vart de kommunala skolorna nyttjar sina pengar till. För inte fick vi detta i kommunens skola i motsvarande storlek.

Jag vet en elev som blev avstängd från sonens nuvarande skolan efter att upprepade gånger brutit mot skolans regler. Händelsen som fick bägaren att rinna över var när pojken kom till skolan med en pistolatrapp och hotade barn och lärare. Det var året innan sonen började 4an. Vi misstänker att den pojken hamnade i Någon typ av vård efter det.

Jag har alltså inte den erfarenheten du skriver om. Inte heller har vi det av kompisarnas skola som är en Montessori skola.

Mvh Miks

Kan inte uttala mig om privatskolor men vår son går i kommunal skola. Där får alla I-pads från åk 1. Varje klass har utöver 1 lärare även 1 fritidspedagog knuten till sig vilket innebär att de alltid är 2 vuxna i klassen alt. delar upp dem i 2 grupper. I de klasser där det går barn som behöver en extra resurs så är där fler fritidspedagoger i klassen.

De har skrivbordscyklar för dem som behöver det, hörlurar mm. I paddorna får barnen uppgifter som är för deras egen nivå (läraren skickar ut uppgifter till var individ). Sonen som haft svårt för klockan har fått uppgifter för att utvecklas här. I övrigt ligger han långt före de andra och får då matteuppgifter för andra nivåer i paddan.

 

[Thaliaste]

Min killgissning? De kommer backa drastiskt. Det kostar för mycket under rådande ekonomiska förutsättningar. Det är ett typiskt ekonomiskt överflödsförslag. Kalla mig cynisk men med den snabbt växande pensionärsdemografin kommer alla partier, och har redan gjort så, tävla om att fjäska för att gynna en stor, stark, högljudd demografi. Ett förslag som inte ens alla barnfamiljer är entusiastiska över kommer inte att genomföras.

Hoppas du har rätt! Jag hörde mycket jubel när förslaget kom, men förhoppningsvis inte tillräckligt för att de ska lyfta upp det igen.

 

[Lilla]

Kan inte uttala mig om privatskolor men vår son går i kommunal skola. Där får alla I-pads från åk 1. Varje klass har utöver 1 lärare även 1 fritidspedagog knuten till sig vilket innebär att de alltid är 2 vuxna i klassen alt. delar upp dem i 2 grupper. I de klasser där det går barn som behöver en extra resurs så är där fler fritidspedagoger i klassen.

De har skrivbordscyklar för dem som behöver det, hörlurar mm. I paddorna får barnen uppgifter som är för deras egen nivå (läraren skickar ut uppgifter till var individ). Sonen som haft svårt för klockan har fått uppgifter för att utvecklas här. I övrigt ligger han långt före de andra och får då matteuppgifter för andra nivåer i paddan.

Oj wow igen! Vilka skolor det verkar finnas.

 

[Thaliaste]

Sorry! Tappade bort din fråga i alla inlägg!

Den skolan vi har sökt till har ködatum som urvalsprincip. Sonen ställde vi i kö när han var 2 år. Han kom in på restplats. Dottern står först i kö av alla. Hon ställdes i kö ett par dagar efter hon föddes och går en årskull senare. Det betyder att hon står först i kön.

De tillämpar även syskonförtur. Både på äldre och yngre syskon. Dvs tar de in en nyintagen 4:e klassare så blir syskonet som kanske ska börja 8:an också erbjuden en plats.

Det finns inga möjligheter för skolan att ”sortera bort” de ”sämsta” barnen. Det finns ingen sån information i köhanteringen.

De tar in barn från hela Stockholm och i sonens årskull är de 150barn från väldigt blandade områden runt skolan. Vissa barn bor nära, andra, som ex min son, åker upp mot en timme.

Sonen kom även in på en av deras andra skolor på andra sidan stan där vi ställt honom i kö. Vi ställde honom till den skolan därför att vi var osäkra på vart vi ville bo när han började i skolan.

Jo visst kan jag se en viss orättvisa i hanteringen. Jag som visste tidigt vart vi ville att barnen skulle gå i för skola ha ju ställt dem i kö tidigt. Det exkluderar personer som inte är lika förberedda.

Hur tror du skolor gör sitt urval? Varför tror du att ”besvärliga, kostsamma” barn exkluderas?

Mvh Miks

Ingen fara Tack för ditt svar.

Jag har min uppfattning om att vissa skolor skapar sin önskade sammansättning efter att jag helt enkelt hört sådana exempel. Hur vanligt det är, är ju dock svårt att veta eftersom det av förklarliga skäl inte är något som sägs högt.

De rent uttalade exemplen är när elever fått höra att skolan nog "inte kommer att passa dem" vid t ex öppet hus, eller kontakt då någon vill byta till skolan. Eller att de uppmanats att byta skola, när de redan går där.

Kösystem är ju som du själv är inne på, ett annat sätt. Eleverna kan ju då ha alla möjliga olika hudfärger och hemspråk, men de kommer att ha gemensamt att de har föräldrar som vet hur systemet fungerar och som är engagerade i skolan. Dvs kommer bilda en sammansättning av elever som har en starkare bakgrund, än genomsnittet i stort.

Huruvida närområdet fungerar bra som urval beror ju på varandra skolan ligger någonstans, det kan vara bra men kan också vara bättre med kösystem och syskonförtur för att hitta de resursstarka eleverna.

 

[Miks]

Kan inte uttala mig om privatskolor men vår son går i kommunal skola. Där får alla I-pads från åk 1. Varje klass har utöver 1 lärare även 1 fritidspedagog knuten till sig vilket innebär att de alltid är 2 vuxna i klassen alt. delar upp dem i 2 grupper. I de klasser där det går barn som behöver en extra resurs så är där fler fritidspedagoger i klassen.

De har skrivbordscyklar för dem som behöver det, hörlurar mm. I paddorna får barnen uppgifter som är för deras egen nivå (läraren skickar ut uppgifter till var individ). Sonen som haft svårt för klockan har fått uppgifter för att utvecklas här. I övrigt ligger han långt före de andra och får då matteuppgifter för andra nivåer i paddan.

Så hade jag önskat att vår kommunala skola fungerat. Nu lider vi i 3 år tills dottern börjar i Engelska.

Mvh Miks

 

[TeamLundVer]

Så hade jag önskat att vår kommunala skola fungerat. Nu lider vi i 3 år tills dottern börjar i Engelska.

Mvh Miks

Ja, vi har tur det vet jag om. Är enda skolan i vår "by" dessutom så hade det inte fungerat så hade det blivit betydligt jobbigare. Nu kommer han själv kunna gå till/ från skolan om ett år eller två.

Tilläggas bör kanske att vi bor på en ort med många etniska svenskar, en stor del är även tjänstemän vilket kan bero på att orten nästan enbart innehåller villor. Det finns dock barn som jag vet har resurs och sedan finns det garanterat en hel hög som har svårigheter utan att behöva resurs. Dock tror jag inte skolan behöver fokusera på extra svenska-lektioner och liknande som kan kosta extra pengar.

 

[lizan]

2000