Vi dejtar vidare del 16

Status
Stängd för vidare inlägg.
Haha, sju mil var ju ingenting. Inga problem att åka över dan ju. Låter som du hittar ursäkter till att han ska stanna över ;) . Jag träffade en tjej som åkte 10 mil enkel väg över dan för nån månad sen :).

Nja, jag tycker att det är en bra bit. Speciellt på natten och i minusgrader, jag hade inte gärna åkt det själv om jag inte var tvungen.
Jag brukar dissa folk som bor en timmes resväg härifrån så långa avstånd är inte min grej. :)
 
Nja, jag tycker att det är en bra bit. Speciellt på natten och i minusgrader, jag hade inte gärna åkt det själv om jag inte var tvungen.
Jag brukar dissa folk som bor en timmes resväg härifrån så långa avstånd är inte min grej. :)
Ja, att köra på natten i vinterväglag är ju ingen höjdare iof. :)
 
Det är ingenting han gör som egentligen borde få mig att känna mig kvävd, men det kan ändå bli så att jag reagerar på saker han gör. Det kan exempelvis vara så att vi umgåtts en kväll och allt har känts väldigt bra, då kan jag vara som ett plåster på honom. Kyssa honom mycket och ligga ihoptrasslad i soffan. Sova på hans bröstkorg. Sedan dagen efter så kan jag vakna med känslan att jag måste vara själv - nu. Om jag då ställer mig och diskar och han kommer och ger mig en kram bakifrån så skriker hela kroppen. Jag blir kort och stingslig mot honom och tar mig snabbt loss. Det kan inte vara lätt för honom.

Det är ju definitivt någon ångest som kommer inom mig, som är ganska oberoende av hans agerande. Jag vet bara inte om den kommer från att komma nära någon alls, eller om den kommer från att komma nära just honom för att det är något i vår relation som skaver. Tänker att lite prat om det kanske kan göra det klarare.
Bara för att man är på samma ställe behöver man inte vara plåster på varandra - hela tiden. Att hitta ett lagom avstånd till varandra så att så att säga tillgången finns där när lusten faller på men att ändå inte tygga på i samma fotsteg utan att den andre klivit ur dem ens.
Och att vara nöjd i att det är inte bara känslan av extas och lyckorus i det man ger sig in i, utan även alla tankar om vad man då lämnar och känslan av att man begränsar sig i sitt handlingsutrymme hör med till som ett odelbart paket. En begränsning i ena änden förhoppningsvis ökar utrymmet i andra änden i en förskjutning som man kanske inte riktigt kan överblicka och ha kontroll över.
 
Det är ingenting han gör som egentligen borde få mig att känna mig kvävd, men det kan ändå bli så att jag reagerar på saker han gör. Det kan exempelvis vara så att vi umgåtts en kväll och allt har känts väldigt bra, då kan jag vara som ett plåster på honom. Kyssa honom mycket och ligga ihoptrasslad i soffan. Sova på hans bröstkorg. Sedan dagen efter så kan jag vakna med känslan att jag måste vara själv - nu. Om jag då ställer mig och diskar och han kommer och ger mig en kram bakifrån så skriker hela kroppen. Jag blir kort och stingslig mot honom och tar mig snabbt loss. Det kan inte vara lätt för honom.

Det är ju definitivt någon ångest som kommer inom mig, som är ganska oberoende av hans agerande. Jag vet bara inte om den kommer från att komma nära någon alls, eller om den kommer från att komma nära just honom för att det är något i vår relation som skaver. Tänker att lite prat om det kanske kan göra det klarare.
Det är jobbigt när det görs saker man in inte är med på, kram på det viset bakifrån kan vara jättejobbigt. Av och till får det väl gå, är väl å att där kan vara andra grejjer en annan inte är lika smidig och lyhörd på istället. Handlar nog mycket om att lära känna varandra och resonera om vad som käns trevligt och inte, telepti funker mycket dåligt till detta!
 
Hoppar in i tråden här! Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och installerade Tinder förra veckan.

Matchade med en kille med jättebra presentation, vi skrev en del och samtalet flöt väldigt lätt. Träffades sedan igår och det var trevligt... men... jag kände verkligen ingenting. Säkert jättetrevlig som vän, men har svårt att se att jag ska kunna få känslor för honom vilket är synd. Han tyckte tydligen att det var trevligt iaf och sa att han gärna sågs igen. Så vad ska jag göra? Är det värt att ge det en träff till eller ska jag avbryta nu? Vad skriver jag till honom isf?
O_o
 
Nja, jag tycker att det är en bra bit. Speciellt på natten och i minusgrader, jag hade inte gärna åkt det själv om jag inte var tvungen.
Jag brukar dissa folk som bor en timmes resväg härifrån så långa avstånd är inte min grej. :)
:D
Jag har 10 mil till närmsta stad så folk där tycker jag bor nära. Två jag pratar med bor 30 mil bort men finns bra tågförbindelse och jag är åt det hållet ibland. Deras kommentar om avståndet var typ "jag är norrlänning".
 
Hoppar in i tråden här! Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och installerade Tinder förra veckan.

Matchade med en kille med jättebra presentation, vi skrev en del och samtalet flöt väldigt lätt. Träffades sedan igår och det var trevligt... men... jag kände verkligen ingenting. Säkert jättetrevlig som vän, men har svårt att se att jag ska kunna få känslor för honom vilket är synd. Han tyckte tydligen att det var trevligt iaf och sa att han gärna sågs igen. Så vad ska jag göra? Är det värt att ge det en träff till eller ska jag avbryta nu? Vad skriver jag till honom isf?
O_o

Låter olönt imo! Tack men nej tack? :)
 
Pratade på telefon med min dejt nu och det var tydligen inte alls så chill som jag trodde så vi ska ses o snacka lite om några timmar. Jag som trodde vi hade en relation där vi sågs så länge det kändes kul o bra o annars var det inget konstigt med att sluta ses men han blev ledsen. Håll tummarna är ni söta :nailbiting:
 
Hoppar in i tråden här! Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och installerade Tinder förra veckan.

Matchade med en kille med jättebra presentation, vi skrev en del och samtalet flöt väldigt lätt. Träffades sedan igår och det var trevligt... men... jag kände verkligen ingenting. Säkert jättetrevlig som vän, men har svårt att se att jag ska kunna få känslor för honom vilket är synd. Han tyckte tydligen att det var trevligt iaf och sa att han gärna sågs igen. Så vad ska jag göra? Är det värt att ge det en träff till eller ska jag avbryta nu? Vad skriver jag till honom isf?
O_o
Ge det tid så länge det känns bra. Sagt från en som inte längre tror på det där med ros moln och fjärilar i magen.
 
Pratade på telefon med min dejt nu och det var tydligen inte alls så chill som jag trodde så vi ska ses o snacka lite om några timmar. Jag som trodde vi hade en relation där vi sågs så länge det kändes kul o bra o annars var det inget konstigt med att sluta ses men han blev ledsen. Håll tummarna är ni söta :nailbiting:
Hoppas det reder sig.
 
Jag tänker nog ungefär som @Trani i det här sammanhanget.

Min amatörpsykologiska hemmatolkning är att du i rätt hög grad suger upp andras känslor och viljor - vilket ju då kan vara antingen de känslor och viljor andra faktiskt har, eller de du tror att de har. Oavsett vilket, så blir liksom både andras och dina känslor en del av dig, tolkar jag. Jag tänker att det bidrar mycket till känslosnurr på högvarv, att du har både dina och andras känslor i ditt huvud.

Jag är betydligt mer laid back när det gäller vad andra människor kan tänkas känna. Det är inte alls självklart för mig att man måste förhålla sig aktivt till och agera på varenda känsla hela tiden.

En egenskap som blir jobbig för mig i ett sammanhang kan vara väldigt fördelaktig i ett annat sammanhang. Det är därför jag menar att vi fungerar olika. Jag har alltid varit känslig och lyhörd på andras känslor, vilket i många situationer kan vara ett handikapp. Men just i skrivande stund så håller jag på att stötta en nära anhörig genom en depression, vilket jag sannolikt inte hade lyckats fånga upp utan dessa känselspröt. Jag har alltid varit annorlunda från mina älskade sportfånar med pannben av stål till familjemedlemmar, och nu känns det som att min empati plötsligt fick ett väldigt viktigt syfte. Det känns bra.

Ja, jag övar på att inte absorbera människors känslor i onödan och jag tar till mig det ni skriver. Jag vill inte heller ha känslosnurr på högvarv, och jag har blivit mycket bättre på det med åren. Men jag kommer aldrig bli en person som struntar lite i vad andra känner, att de får stå för dem. Jag är helt enkelt inte lagd så, och jag vill inte vara det heller. Vi är olika människor med olika styrkor och svagheter.
 
Hoppar in i tråden här! Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och installerade Tinder förra veckan.

Matchade med en kille med jättebra presentation, vi skrev en del och samtalet flöt väldigt lätt. Träffades sedan igår och det var trevligt... men... jag kände verkligen ingenting. Säkert jättetrevlig som vän, men har svårt att se att jag ska kunna få känslor för honom vilket är synd. Han tyckte tydligen att det var trevligt iaf och sa att han gärna sågs igen. Så vad ska jag göra? Är det värt att ge det en träff till eller ska jag avbryta nu? Vad skriver jag till honom isf?
O_o

Jag är alltid ärlig men snäll, ingen idé att varken slösa någons tid eller vara korthuggen. "Tack för igår! Det var kul att ses, jag hade verkligen en trevlig kväll. Du verkar vara en toppenkille, men jag måste vara ärlig med att det inte kändes helt rätt för mig. Jag söker någonting annat."
 
Jag tycker det är lite tröttsamt med de som ska skriva att "jag är en toppenkille, är snäll, omtänksam, generös etc. " och så radar de upp egenskaper.
"Så du måste vara fantastisk om du ska vara värd mig."
Alltså.. går folk runt och tänker så om sig själva? "Jag är en riktig toppenkille..."
Jag tänker mer att jag en person med positiva och negativa sidor... Skulle aldrig tänka att jag är en "toppentjej..."
 
Hoppar in i tråden här! Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och installerade Tinder förra veckan.

Matchade med en kille med jättebra presentation, vi skrev en del och samtalet flöt väldigt lätt. Träffades sedan igår och det var trevligt... men... jag kände verkligen ingenting. Säkert jättetrevlig som vän, men har svårt att se att jag ska kunna få känslor för honom vilket är synd. Han tyckte tydligen att det var trevligt iaf och sa att han gärna sågs igen. Så vad ska jag göra? Är det värt att ge det en träff till eller ska jag avbryta nu? Vad skriver jag till honom isf?
O_o
Ibland när jag varit riktigt osäker på om det skulle kunna utvecklas något mer efter en träff så har jag skrivit o tackat för en trevlig träff och sen skrivit att jag var osäker på om vi klickade riktigt men att jag kan ses på en andra träff för att ta reda på det. Förutsättningslöst. Har funkat för mig i mitt dejtande, ingen verkar ha tagit illa upp utan varit positiva till att ses igen trots min tveksamhet :).
 
Alltså.. går folk runt och tänker så om sig själva? "Jag är en riktig toppenkille..."
Jag tänker mer att jag en person med positiva och negativa sidor... Skulle aldrig tänka att jag är en "toppentjej..."

Jag tänker nog att jag är en toppentjej. Jag gillar mina egenskaper och tycker att jag har mycket att ge i en relation. Att ha brister förtar ju inte det, tänker jag. Däremot kan jag ju tycka att det inte låter särskilt ödmjukt att sälja in sig själv som en "toppenperson" i dejtingsammanhang.
 
Jag tänker nog att jag är en toppentjej. Jag gillar mina egenskaper och tycker att jag har mycket att ge i en relation. Att ha brister förtar ju inte det, tänker jag. Däremot kan jag ju tycka att det inte låter särskilt ödmjukt att sälja in sig själv som en "toppenperson" i dejtingsammanhang.
Ok. Jag har nog aldrig tänkt på det på det sättet - som en värdering liksom... Jag är nöjd med den jag är och jag tror jag kan ge mkt i en relation.
Men jag har nog aldrig tänkt så på mig själv. Jag är nog bara, liksom...:D
 
Senast ändrad:
Alltså.. går folk runt och tänker så om sig själva? "Jag är en riktig toppenkille..."
Jag tänker mer att jag en person med positiva och negativa sidor... Skulle aldrig tänka att jag är en "toppentjej..."

Jag tänker så, jag är så jävla bra och just därför tänker jag inte nöja mig med något halvdant.
Ska det vara så ska det vara riktigt bra.

Dock skriver jag inte det i min press och brukar säga att jag är en rätt dålig människa om någon frågar hur jag är :p
 
Hade en väldigt trevlig kväll med Arkitektstudenten igår. I början när vi spelade biljard kändes det rätt oladdat och kompisaktigt, men det ändrades lite sen när vi satt och snackade, dock hände inte så mycket. När kvällen led mot sitt slut utan att det blivit mer action än att våra ben snuddade varann, såg jag i ögonvrån på klockan att jag snart skulle missa min buss. Väntade 10 minuter och sen sa jag typ "Skit också, jag har helt glömt bort tiden, jag kommer nog missa bussen, vad klantigt!:angel: "
Blev erbjuden att sova över. Annars hade det blivit jobbigt.:p
Blev en väldigt trevlig natt i alla fall. Han är en fin och bra kille! :)

Så i förmiddags, lite bakis och sömnbristseg, med samma t-shirt som igår, knullrufs i håret, värme i magen och lite sådär uppfylld som man kan bli, bar det direkt av till min förstadejt med en trevlig,mellanstadielärare. Tror inte att jag gjorde mitt allra bästa intryck, var ganska disträ, så jag kommer nog inte göra om en liknande dejtplanering. :D Men han var jättetrevlig och vi hade kul. Får fundera lite på om jag vill ses igen, oklart vad han tyckte också. Egentligen tror jag det räcker för mig nu att utforska vad det blir av med Arkitektstudenten + träffa Konstnärskillen.

Men i alla fall, sen jag skaffade Tinder plus för 1-2 veckor sen har jag fått mycket fler matchningar, så det kan ju vara ett tips för er som har tindertorka. Upplever att det mest beror på att jag fått betydligt fler folk att svepa på, och också intressantare. Boosten jag testade gav inte ett skit, och de extra superlikesen får jag aldrig matchningar på heller, så det beror inte på det. Har flera jag skriver med nu som jag gärna skulle träffa. men som sagt, tror jag får hejda mig lite, har väldigt begränsat med tid och känns som att jag försöker lägga in dejter på varenda barn- och jobbfri lucka jag har, jag behöver nog hämta andan lite också och göra nåt annat ibland. :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter Ny tråd då det första bingobrickan innehöll två rutor med samma text, detta är nu korrigerat och den gamla tråden låst! Årets första...
22 23 24
Svar
473
· Visningar
12 126
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 932
Senast: Hazel
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
3 989
Senast: Sasse
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
11 631
Senast: LovingLife
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp