Är pojkar mindre "värda"?

[Heulwen]

Jag skulle också blivit väldigt ledsen över de reaktionerna i omgivningen. De menar säkert inget illa med det men man får väl för fanken tänka lite innan man talar. Jag hoppades på en flicka och det är det vi kommer få, men inte skulle jag vara besviken om det skulle ha varit en pojke. Det viktigaste är att barnet är friskt och sedan ska man förhoppningsvis lyckas uppfostra det till en empatisk, stark och fin människa.

 

[IsisEm]

Grattis till bebisen! Vad det blir för kön spelar ingen roll, ett barn är ett barn och det älskas lika mycket oavsett. Vi vill kanske liite hellre ha en flicka, men så länge allt går bra och barnet är friskt så är det allt som betyder något. Vi har både pojk- och flicknamn på förslag strunt i vad folk säger och se fram emot att få lära känna din härliga lilla bebis istället

 

[jordgubbsdoft]

Grattis!
Här vad det tvärtom, känns som alla utom en person utom jag hade hoppats det var en kille och inte en tjej. Jag tycker det är lika bra vilket som och är överlycklig över en tjej. Jag har också känt mig lite ledsen, just för att det känns som folk blir besvikna över könet. Det känns som att det mest handlar om vad de själva vill ha eftersom det i mitt fall var tvärtom tjej och inte kille.. men det känns inte kul oavsett när någon särskilt i familjen först inte reagerar med direkt lycka när man berättar könet som jag hade väntat mig oavsett.. alla hade på förhand sagt att de var helt säkra på att det var en kille i magen.. redan då kände jag lite men tänk om det är en tjej då.. och sa det också.

 

[turbofling]

Vi har precis fatt vart fjärde barn, de tre första är flickor. Jag höll pa att bli galen under graviditeten med nr 4 för "alla" skulle kommentera att min man behövde förstärkning av en pojke och att "nu borde det väl bli en pojke".
Det blev en flicka till och vi är överlyckliga över det, precis som vi hade varit om det var en pojke. Trodde att det skulle vara lugnt nu men nu far vi höra "det blir jobbigt för P med fyra flickor" och "blev det ingen pojke", "gör ni ett till försök?" och liknande kommentarer.

 

[MM]

Könet spelar ingen jävla roll. Ett friskt barn är det enda som räknas. Men är det inte det så älskar man det över allt annat ändå.

Folk kan säga dom mest korkade saker..

 

[ako]

Jag är gravid och väntar mitt första barn. Var nyligen på rutinultraljudet och allt såg bra ut och vi väntar en son.
Vi var i ett totalt lyckorus över att allt såg bra ut!
Och så ringde vi runt till nära och kära för att berätta att allt såg bra ut och att vi väntar en son och inte en FLICKA som alla runt om oss har trott.,

Och så fick jag höra "oh vad tråkigt" av min bästavän när jag berättade att det var en pojke.. Och samtalet dog ut ganska snabbt.

Min mamma blev glad.. Men så hoppas hon nu såklart att min bror som får barn två månader innan mig får en flicka.. "Vi som trodde ni skulle få en flicka.. Då får vi hoppas S får en flicka"

Blev såklart lite ledsen och det kändes som att vår pojk inte var något speciellt bara en till pojke i mängden.

Och så har vi såklart fått kommentarer om att vår pojke kommer bli väldigt kort då både jag och sambon är under 170cm. Och det är en stor oro hos mig att han bara blir 160 men hoppad han landar runt 170cm. "Han kommer inte bli några 170" "Hade det vart en flicka så hade det inte vart samma problem"..

Och nu har all glädje försvunnit och jag har legat i sängen i nästan ett dygn och bara gråtit.. Jag fattar inte varför jag har tagit åt mig så hårt av kommentarerna.. Men det är väl för att dom just har kommit från familjen och andra personer som betyder mycket för mig

Stort GRATTIS till lillkillen i magen!

Hm mindre stort grattis till konstiga släktingar tycker jag!? Hur 17 kan de säga så??? Försök att inte bry dig - eller berätta att du blir ledsen! Självklart är inget kön bättre eller sämre än det andra! Att de ens tänker i de banorna känns obegripligt för mig.

Kram!

 

[TinyWiny]

När min son föddes sa min mamma, vilken tur att det inte blev en flicka. Jag frågade vad hon menade med det och hon sa att "flickor är ju svårare". Vad hon menade var att pojkar i hennes ögon är mer värda Jag påtalade det "svåra" med flickor (bara för att...) lite nu och då när dottern kom som både nu och då är den enklaste människan i världen att ha att göra med. Sov hela nätter nästan direkt som nyfödd och var lättsam på alla sätt.

Det biologiska könet kvittar precis. Det är ett barn och ska bli behandlat som ett barn och utefter sina egna personliga behov som inte har något med kön att göra överhuvudtaget.

 

[Mabuse]

Jag är gravid och väntar mitt första barn. Var nyligen på rutinultraljudet och allt såg bra ut och vi väntar en son.
Vi var i ett totalt lyckorus över att allt såg bra ut!
Och så ringde vi runt till nära och kära för att berätta att allt såg bra ut och att vi väntar en son och inte en FLICKA som alla runt om oss har trott.,

Och så fick jag höra "oh vad tråkigt" av min bästavän när jag berättade att det var en pojke.. Och samtalet dog ut ganska snabbt.

Min mamma blev glad.. Men så hoppas hon nu såklart att min bror som får barn två månader innan mig får en flicka.. "Vi som trodde ni skulle få en flicka.. Då får vi hoppas S får en flicka"

Blev såklart lite ledsen och det kändes som att vår pojk inte var något speciellt bara en till pojke i mängden.

Och så har vi såklart fått kommentarer om att vår pojke kommer bli väldigt kort då både jag och sambon är under 170cm. Och det är en stor oro hos mig att han bara blir 160 men hoppad han landar runt 170cm. "Han kommer inte bli några 170" "Hade det vart en flicka så hade det inte vart samma problem"..

Och nu har all glädje försvunnit och jag har legat i sängen i nästan ett dygn och bara gråtit.. Jag fattar inte varför jag har tagit åt mig så hårt av kommentarerna.. Men det är väl för att dom just har kommit från familjen och andra personer som betyder mycket för mig

För det första: vilka klumpedunsar till nära och kära du har. Man behöver ju inte kläcka ur sig allt man tänker.

För det andra: Om man är van att tänka väldigt könsstereotypt, då blir ju könet väldigt viktigt. Om man får en flicka, då har mamman fått ett barn de har något gemensamt med, kommer kunna göra ”tjejgrejor” tillsammans med, osv. Medan pappan kommer hamna utanför. Och vice versa om det blir en pojke.

Vettigare är förstås att strunta i såna fåniga regler. Varje människa är på sitt sätt och har sina intressen, det har inget med kön att göra. Eller behöver inte ha det iaf, om man inte pressar in barnen i en könsroll.

Det där med längden är ju bara fånigt, pappan klarar sig ju uppenbart utmärkt, så vad är problemet om sonen blir lika lång som han?

 

[Tussinussen]

Jag är gravid och väntar mitt första barn. Var nyligen på rutinultraljudet och allt såg bra ut och vi väntar en son.
Vi var i ett totalt lyckorus över att allt såg bra ut!
Och så ringde vi runt till nära och kära för att berätta att allt såg bra ut och att vi väntar en son och inte en FLICKA som alla runt om oss har trott.,

Och så fick jag höra "oh vad tråkigt" av min bästavän när jag berättade att det var en pojke.. Och samtalet dog ut ganska snabbt.

Min mamma blev glad.. Men så hoppas hon nu såklart att min bror som får barn två månader innan mig får en flicka.. "Vi som trodde ni skulle få en flicka.. Då får vi hoppas S får en flicka"

Blev såklart lite ledsen och det kändes som att vår pojk inte var något speciellt bara en till pojke i mängden.

Och så har vi såklart fått kommentarer om att vår pojke kommer bli väldigt kort då både jag och sambon är under 170cm. Och det är en stor oro hos mig att han bara blir 160 men hoppad han landar runt 170cm. "Han kommer inte bli några 170" "Hade det vart en flicka så hade det inte vart samma problem"..

Och nu har all glädje försvunnit och jag har legat i sängen i nästan ett dygn och bara gråtit.. Jag fattar inte varför jag har tagit åt mig så hårt av kommentarerna.. Men det är väl för att dom just har kommit från familjen och andra personer som betyder mycket för mig

Ja du det finns folk till allt.
Jag hade också blivit ledsen av såna kommentarer. Jag hoppas att du kan bara strunta i det och fortsätta vara glad över ditt barn.
Mitt första barn var också en pojke (visste inte innan, men kände på mig), o nu är min son 17 år, längre än både mig o pappan och är bara så underbar Du har mycket roligt att se fram emot Kram

 

[Shpongle]

Vill bara säga ännu en gång tack för alla fina och peppande kommentarer! Det värmer!

 

[Shpongle]

Angående framtida längd beräknas den när pojken är född. Vår son beräknas bli 171 och vi är båda 165cm.

Härligt med fler korta föräldrar. Sambon är 165 och jag 162 men ingen av oss har någonsin lidit av att vi skulle vara korta eller blivit retade i skolan..

 

[Shpongle]

Om jag inte minns helt fel så är det betydligt vanligare (för både män och kvinnor) att önska sig en flicka än en pojke och att man skaffar ett tredje barn i större utsträckning om man fått två pojkar gentemot om man fått två flickor. Så det finns ju av ngn anledning ett mönster där. Varför det är så har jag dock ingen aning om och som pojkmamma har jag inte för en sekund önskat att vi fått en flicka i stället eller att nästa barn ska bli en flicka heller. Oerhört ofint och onödigt är det ju hur som helst att kläcka ur sig kommentarer som de du har fått!

Så tror jag absolut att det kan vara! Märkligt hur olika kön är mer önskvärda, själv är jag bara glad att man lyckas bli gravid. Och så här ser det ju tyvärr ut i stora delar av värden men då är det oftast pojkar man vill ha..

 

[Shpongle]

Klart att en pojke är lika mycket värd som en tjej! Förstår att du blir ledsen och man kan ju vara extra känslig när hormonerna löper amok också. Min man önskade sig verkligen en tjej då han har två pojkar sedan ett tidigare äktenskap. På RUL fick vi också veta att det var en pojke, och min man tog det jättehårt. Han grät till och med. För mig blev det jättetudelat, samtidigt som jag förstod hans känslor och inte ville förminska dom så ville jag inte heller att min son skulle vara mindre värd bara för att han har två pojkar sedan tidigare. Hade han haft två döttrar så hade han ju varit överlycklig för en son. Nu har han dock kommit över det och är överlycklig över vår son som kommer i februari. Tycker dock bara att det är föräldrarna och eventuella syskon som kan få vädra sina känslor kring könet på bebisen, dom andra får snällt vara tysta.

Grattis till din kommande pojke!
Förstår din rädsla helt över att vara rädd att sin son skulle vara mindre värd eller mindre älskad för att det blev en till pojke i "mängden".
Skönt att din sambo har kommit över 'sorgen' och kan glädjas tillsammans med dig. Då kommer vi få barn ganska när varandra, jag får i mars

 

[Shpongle]

Grattis!
Här vad det tvärtom, känns som alla utom en person utom jag hade hoppats det var en kille och inte en tjej. Jag tycker det är lika bra vilket som och är överlycklig över en tjej. Jag har också känt mig lite ledsen, just för att det känns som folk blir besvikna över könet. Det känns som att det mest handlar om vad de själva vill ha eftersom det i mitt fall var tvärtom tjej och inte kille.. men det känns inte kul oavsett när någon särskilt i familjen först inte reagerar med direkt lycka när man berättar könet som jag hade väntat mig oavsett.. alla hade på förhand sagt att de var helt säkra på att det var en kille i magen.. redan då kände jag lite men tänk om det är en tjej då.. och sa det också.

Förstår dig precis! Vill bara skicka lite styrkekramar!

 

[turbofling]

Igår fick jag höra att har man fyra av samma kön så är det ju bättre att det är flickor iaf, pojkar hade varit jobbigare. Fast i puperteten blir det förstås tufft för deras pappa att "vakta" sina flickor *suck*

 

[Mabuse]

Igår fick jag höra att har man fyra av samma kön så är det ju bättre att det är flickor iaf, pojkar hade varit jobbigare. Fast i puperteten blir det förstås tufft för deras pappa att "vakta" sina flickor *suck*

Herregud... Ibland tappar man ju lite hoppet om mänsklighetens förmåga till utveckling.

 

[Shpongle]

Igår fick jag höra att har man fyra av samma kön så är det ju bättre att det är flickor iaf, pojkar hade varit jobbigare. Fast i puperteten blir det förstås tufft för deras pappa att "vakta" sina flickor *suck*

VA?! Herregud man slutas aldrig förvånas

 

[Heulwen]

Igår fick jag höra att har man fyra av samma kön så är det ju bättre att det är flickor iaf, pojkar hade varit jobbigare. Fast i puperteten blir det förstås tufft för deras pappa att "vakta" sina flickor *suck*

"Vakta sina flickor".

 

[KattenKorven]

Igår fick jag höra att har man fyra av samma kön så är det ju bättre att det är flickor iaf, pojkar hade varit jobbigare. Fast i puperteten blir det förstås tufft för deras pappa att "vakta" sina flickor *suck*

Åh gud, den kommentaren fick vi redan på BB när dottern var typ 8 timmar gammal "Men vilken otroligt söt liten flicka! Det kommer bli jobbigt för pappa när hon blir tonåring!" (Jag och maken var helt snurriga efter förlossningen och kunde inte få ur oss mer än typ "va? Nää?")

Angående det där med längd @Shpongle så är vår dotter ovanligt lång, och det blir folk tydligen jättenervösa av och bara måste kommentera hela tiden. Man kan ibland tyvärr inte göra mer än att öva in ett par bra kommentarer att trycka till såna människor med. (Makens standardsvar på "Oj, men så lång hon är! Hon kommer nog bli väääldigt lång som vuxen! *bekymrad min*" är ett nöjt "Jajamen, hon är deluxemodell! Extra stor, extra glad och extra fin!" )

 

[Jozze]

När min son föddes sa min mamma, vilken tur att det inte blev en flicka. Jag frågade vad hon menade med det och hon sa att "flickor är ju svårare". Vad hon menade var att pojkar i hennes ögon är mer värda Jag påtalade det "svåra" med flickor (bara för att...) lite nu och då när dottern kom som både nu och då är den enklaste människan i världen att ha att göra med. Sov hela nätter nästan direkt som nyfödd och var lättsam på alla sätt.

En i den närmaste kretsen har alltid pratat om flickor och tjejer som svårare (är själv mamma till enbart söner). Tack och lov har hon inte knystat det minsta om det sedan dottern föddes utan hon älskar henne över allt annat. Men eftersom jag har hört det där om "jobbiga tjejer" (hon har ffa syftat på tonåringar) under så många år kan jag inte skaka av mig en gnagande känsla av att en eventuell framtida son skulle rendera ännu mer glädje. Jag hoppas innerligt att så inte är fallet om vi skulle få ett till barn och hen föds med snopp.

Det roliga är att hennes egna söner har varit sju resor värre under uppväxten än jag någonsin varit - det har jag alltid kontrat med när det kommit på tal.