Bukefalos 28 år!

Att skiljas

Antalet skilsmässor som slutar med att man är två lyckliga kompisar måste vara försvinnande få.
Man kan kanske bli, men det är väl rätt naturligt att någon blir sårad?
Och hur tar man första stegen gemensamt? Först måste jag ju veta vad Jag vill, innan jag jag bollar det vidare. Jag kan ju inte vända hela mitt känsloliv ut och in för partner, hen skulle storkna av alla mina kast och idéer.
Ts vet ju vad hon vill. Hon vill skiljas, men tycker inte mannen ska få veta nåt än.
 
Ts vet ju vad hon vill. Hon vill skiljas, men tycker inte mannen ska få veta nåt än.
Eller, den lite schysstare tolkningen: hon vet att hon vill skiljas men hon behöver fundera lite till och landa lite mer innan hon tar upp det med mannen eftersom det är troligt att det blir ett väldigt svårt samtal då.

Att den som vill bryta upp har kommit längre i sin process än den andra parten, när separationen blir ett faktum, är väl bara att betrakta som oundvikligt. Jag förstår inte varför du tycker att det är så upprörande?
 
Eller, den lite schysstare tolkningen: hon vet att hon vill skiljas men hon behöver fundera lite till och landa lite mer innan hon tar upp det med mannen eftersom det är troligt att det blir ett väldigt svårt samtal då.

Att den som vill bryta upp har kommit längre i sin process än den andra parten, när separationen blir ett faktum, är väl bara att betrakta som oundvikligt. Jag förstår inte varför du tycker att det är så upprörande?
Men jisses vad du tuggar högtravande och mästrande om vad @tott skriver. Tolka hit och dit och i evighet, läs vad folk skriver istället.

Det är så att jag är gift sen några år tillbaka men har nu tagit beslutet att det är bäst vi går isär.
Detta är inte på grund av något enskilt bråk utan mer ett beslut som vuxit fram med tiden.
Vi har haft en del problem (och de har ju alla som är i en relation, mer eller mindre) men jag tycker inte det finns så mycket att bygga vidare på. Han vet inte att jag tagit detta beslut än, för jag vill kolla upp en del praktiska saker först innan jag tar det med honom.

Det är väl ganska uppenbart att detta av somliga i tråden bukeromantiserade våndandet redan är klart, här vill TS vädra det praktiska anonymt på ett forum(!) så att hon/han har ett färdigt paket att lägga fram till maken. Om det är upprörande eller inte vet jag inte, jag tycker nog att det är mest fult. Cyniskt?
 
Hej
Det är så att jag är gift sen några år tillbaka men har nu tagit beslutet att det är bäst vi går isär.
Detta är inte på grund av något enskilt bråk utan mer ett beslut som vuxit fram med tiden.
Vi har haft en del problem (och de har ju alla som är i en relation, mer eller mindre) men jag tycker inte det finns så mycket att bygga vidare på. Han vet inte att jag tagit detta beslut än, för jag vill kolla upp en del praktiska saker först innan jag tar det med honom.

Vi äger ett hus tillsammans, som vi köpt tillsammans. Jag vill bo kvar. Jag har räknat på det och jag har råd att bo kvar. Kan jag kontakta min bankman, har han tystnadsplikt? Ska jag kontakta en jurist? Vi har allt gemensamt och det lilla möblemanget vi hade med oss enskilt in i huset är egentligen inte värt någonting.
Vi har två bilar och han står på en jag står på en, den ena är värd mer och jag står på det lånet, får jag då behålla den bilen eller hur fungerar det?

Mycket tankar blir det nu.

MVH

Jag har gått igenom skiljsmässa. Vi hade en bil, den såldes och vi delade rakt av på pengarna. Huset hade vi köpt året innan och vi hade inte hunnit gjort något med det så värdet hade inte stigit, och exet valde att det var bättre om jag hade råd att bo kvar eftersom vi hade gemensamt barn, bara han blev skuldfri, så vi gjorde så att jag tog hela lånet rakt av (vi hade då två små privatlån sen innan inbakade i huslånet, men exet blev som sagt helt nollad).

Jag tycker absolut du ska kontakta banken och rådfråga. Även om du anser att du har råd så kan dom tycka heeeeelt annorlunda. Jag fick ju inte igenom det först, jag gick back 800kr/månad enligt dom, trots att jag gått plus flera flera tusen dom senaste månaderna (vi bodde ifrån varandra under betänketiden på 6 månader, sen när vi kunde genomföra skiljsmässan gjordes allt klart) och dom ansåg bla att man skulle ha ca 11800 kr till mat/hygien...

Pratade med min otroligt underbara chef och hon beslutade att ge mig löneförhöjning på direkten så det skulle gå ihop, in med nya papper och jag blev godkänd, tog över lånet och exet skrev gåvobrev på sin del till mig, sen in med det till Lantmäteriet.

Normalt sätt gör man en värdering av huset, sen får man köpa ut den andra, har du utrymme för det med om bostaden har ökat i värde?

Bilar och allt annat får man komma överens om, har han en bil som du står på lånet på så ska ju antingen du ta bilen, eller han ta lånet. Och kommer ni inte överens så är det värt att gå direkt och få hjälp, det blir oftast en ond spiral med bråk, sorg, hämd osv när det börjar på, speciellt om ni inte är helt överens med att skiljsmässa är det enda rätta.
 
Men jisses vad du tuggar högtravande och mästrande om vad @tott skriver. Tolka hit och dit och i evighet, läs vad folk skriver istället.



Det är väl ganska uppenbart att detta av somliga i tråden bukeromantiserade våndandet redan är klart, här vill TS vädra det praktiska anonymt på ett forum(!) så att hon/han har ett färdigt paket att lägga fram till maken. Om det är upprörande eller inte vet jag inte, jag tycker nog att det är mest fult. Cyniskt?
Men snälla honung, varför uttrycker du dig så otrevligt? :(
 
Jag har gått igenom skiljsmässa. Vi hade en bil, den såldes och vi delade rakt av på pengarna. Huset hade vi köpt året innan och vi hade inte hunnit gjort något med det så värdet hade inte stigit, och exet valde att det var bättre om jag hade råd att bo kvar eftersom vi hade gemensamt barn, bara han blev skuldfri, så vi gjorde så att jag tog hela lånet rakt av (vi hade då två små privatlån sen innan inbakade i huslånet, men exet blev som sagt helt nollad).

Jag tycker absolut du ska kontakta banken och rådfråga. Även om du anser att du har råd så kan dom tycka heeeeelt annorlunda. Jag fick ju inte igenom det först, jag gick back 800kr/månad enligt dom, trots att jag gått plus flera flera tusen dom senaste månaderna (vi bodde ifrån varandra under betänketiden på 6 månader, sen när vi kunde genomföra skiljsmässan gjordes allt klart) och dom ansåg bla att man skulle ha ca 11800 kr till mat/hygien...

Pratade med min otroligt underbara chef och hon beslutade att ge mig löneförhöjning på direkten så det skulle gå ihop, in med nya papper och jag blev godkänd, tog över lånet och exet skrev gåvobrev på sin del till mig, sen in med det till Lantmäteriet.

Normalt sätt gör man en värdering av huset, sen får man köpa ut den andra, har du utrymme för det med om bostaden har ökat i värde?

Bilar och allt annat får man komma överens om, har han en bil som du står på lånet på så ska ju antingen du ta bilen, eller han ta lånet. Och kommer ni inte överens så är det värt att gå direkt och få hjälp, det blir oftast en ond spiral med bråk, sorg, hämd osv när det börjar på, speciellt om ni inte är helt överens med att skiljsmässa är det enda rätta.


Sen kanske man inte behöver trycka upp det i ansiktet på exet att "jag vill skiljas, jag vill bo kvar, jag har redan kollat upp...." Däremot kan det kännas tryggt att kolla upp möjligheterna mitt i denna kaos. Sen lägga fram det att man har bestämt sig att man vill skiljas, hur ska VI göra med allt? Hur känner DU inför huset?

För det är trots allt båda som äger det och har samma rättigheter. Jag hade "turen" att exet inte var ett dugg intresserad av att bo kvar, och att han var villig att bara skriva över sin del på mig (mot att jag tog lånet såklart) för annars skulle inte jag fått igenom lånet på banken.
 
Men snälla honung, varför uttrycker du dig så otrevligt? :(
Otrevligt vet jag inte, jag uttrycker vad jag tycker. Somliga användare på detta forum punktmarkerar somliga andra användare år efter år på ett betydligt otrevligare sätt och här i tråden finns ett exempel på detta fenomen och jag tycker att det nötandet är betdligt otrevligare. När en tråd faller ner i ett dike av högtravande mästranden som renderar "det sa jag inte!" borde iallafall någon kontrollampa markerad "diskussion om diskussionen - igeeen!" börja blippa i bukes moderatorrum.
 
Men jisses vad du tuggar högtravande och mästrande om vad @tott skriver. Tolka hit och dit och i evighet, läs vad folk skriver istället.



Det är väl ganska uppenbart att detta av somliga i tråden bukeromantiserade våndandet redan är klart, här vill TS vädra det praktiska anonymt på ett forum(!) så att hon/han har ett färdigt paket att lägga fram till maken. Om det är upprörande eller inte vet jag inte, jag tycker nog att det är mest fult. Cyniskt?

Tycker det var en väldigt hård tolkning.
Jag kollade upp massa saker och tänkte igenom i lugn och ro innan jag tog upp det med min exman.
Gav inte något färdigt paket, Sa hur jag hade tänkt, han fick säga hur han ville ha det och sen kom vi överens om en gemensam lösning.
 
Senast ändrad:
Jag är mitt uppe i en skilsmässa, bodelning och vårdnadstvist. Jag har advokat till bodelningen då jag är rädd för att exet kommer köra över mig.
Alla lån och tillgångar räknas ihop. Så Tillgångar - skulder = det som blir över att dela på, antingen att betala eller få tillbaka. Jag blir inte betalningsskyldig för hans privata lån, men de räknas in i totala skuldbilden så det blir mindre för mig i slutet att få.
I mitt fall så ska exet ta över huset. Jag har idag fått från min advokat hur det kommer se ut om han köper ut mig till senaste värderingen. Jag vet inte om han kommer ifrågasätta detta. Han har ffr inte skaffat ett ombud och jag vet att han inte själv kan ta över lånen och köpa ut mig. Men det är hans problem. Löser han inte det så säljs huset.

Kunskap är makt, och jag har inga problem att lägga ut frågeställningar på buke eller övriga nätet. Jag hade ju aldrig gått igenom en skilsmässa innan, så all info jag kunde/kan få tag på har jag sugit i mig.
 
När en tråd faller ner i ett dike av högtravande mästranden som renderar "det sa jag inte!" borde iallafall någon kontrollampa markerad "diskussion om diskussionen - igeeen!" börja blippa i bukes moderatorrum.
Men det är ju exakt vad du alltid gör själv? :confused: Om du tycker att så många trådar kör i diket och blir diskussioner om diskussioner varför för du inte tillbaka till ämnet då istället för att fortsätta i samma spår som de du anser gör fel?
 
Tycker det var en väldigt hård tolkning.
Jag kollade upp massa saker och tänkte igenom i lugn och ro innan jag tog upp det med min exman.
Gav inte något färdigt paket, Sa hur jag hade tänkt, han fick säga hur han ville ha det och sen kom vi överens om en gemensam lösning.
Ja, det är ju hur du gjorde ja. Vilket jag tycker ser fullständigt normalt och helt okej ut. Du säger inget om att du gick ut på ett forum och diskuterade praktiska saker innan du tog det hela med din man. Men TS startinlägg handlar ju om dennes skilsmässa som ser annorlunda ut ur ett forumperspektiv utifrån de förutsättningar denna presenterar. TS tillägger i några inlägg att det handlar om att se om sig själv för att inte hamna på "bar backe" som tydligen hänt vid tidigare separation eller skilsmässa (framgår inte) - vilket jag förstår fullt och helt och hållet.
Men TS säger också att det blir "en bomb" som släpps och ja, det fattar jag också att det blir - i synnerhet när bomben är väl övertänkt och övervägd och - planerad.
 
Ja, det är ju hur du gjorde ja. Vilket jag tycker ser fullständigt normalt och helt okej ut. Du säger inget om att du gick ut på ett forum och diskuterade praktiska saker innan du tog det hela med din man. Men TS startinlägg handlar ju om dennes skilsmässa som ser annorlunda ut ur ett forumperspektiv utifrån de förutsättningar denna presenterar. TS tillägger i några inlägg att det handlar om att se om sig själv för att inte hamna på "bar backe" som tydligen hänt vid tidigare separation eller skilsmässa (framgår inte) - vilket jag förstår fullt och helt och hållet.
Men TS säger också att det blir "en bomb" som släpps och ja, det fattar jag också att det blir - i synnerhet när bomben är väl övertänkt och övervägd och - planerad.

Fast en bomb blir det i princip alltid. Min var också genomtänkt och planerad från min sida.
Skillnaden var väl att jag googlade och pratade med mina vänner istället för att fråga här.
 
Men TS är ju faktiskt helt anonym, och ingen kan gissa sig till vem hon är utifrån det hon skriver? Att gå ut med sitt vanliga namn (om det är någon som varit väldigt icke anonym tidigare) är väl en annan sak, men jag kan tycka att fråga (anonymt!) på ett forum på nätet är bra mycket schysstare än att sitta och prata om det med kompisar irl som kanske även är vänner till mannen i fråga. Och som då hamnar i en lojalitetskonflikt.
 
har han en bil som du står på lånet på så ska ju antingen du ta bilen, eller han ta lånet.
Fast det är kanske inte alldeles självklart - det beror ju på hur pass belånad bilen är? I ena extremfallet - lånet är nästan slutbetalt - så finns ju ett värde i bilen, ett värde som skall fördelas oavsett vem som står på regbeviset. I andra extremfallet - lånet är alldeles nytt - så finns inget värde i bilen och det är bara en fråga om vem som vill överta lånet.
 
Ja, det är ju hur du gjorde ja. Vilket jag tycker ser fullständigt normalt och helt okej ut. Du säger inget om att du gick ut på ett forum och diskuterade praktiska saker innan du tog det hela med din man. Men TS startinlägg handlar ju om dennes skilsmässa som ser annorlunda ut ur ett forumperspektiv utifrån de förutsättningar denna presenterar. TS tillägger i några inlägg att det handlar om att se om sig själv för att inte hamna på "bar backe" som tydligen hänt vid tidigare separation eller skilsmässa (framgår inte) - vilket jag förstår fullt och helt och hållet.
Men TS säger också att det blir "en bomb" som släpps och ja, det fattar jag också att det blir - i synnerhet när bomben är väl övertänkt och övervägd och - planerad.

Jag tycker inte det är någon större skillnad att starta en tråd på ett anonymt forum och att ta reda på info genom att googla och fråga alla som är frågbara. Att skaffa sig kunskap är alltid en bra strategi. Däremot så tycker jag inte det är så långt emellan ett färdigt paket - eller "jag vill skiljas - så här vill jag ha det" där man har tagit reda på all möjlig fakta.
 
Jag förstår inte problemet. Att skilja sig är ett stort steg för de flesta. JÄTTESTORT. Och man är rädd och osäker och velar hit och dit. Förhållandet kan se ut hur som helst. Man vill inte såra sin partner, man är kanske rädd för sin partner, man kanske oroar sig för att bli totalt överkörd om diskussion uppstår osv. Kanske har man inte bestämt sig hundra, vissa dagar är bättre än andra, kanske tror man att förhållandet ändå ska gå att rädda då ...

Hur ts förhållande ser ut har vi ingen aning om, så varför döma öht?

Jag har väldigt svårt att tro att någon är så "rakryggad" att vid minsta känsla av att "det här förhållandet känns inte bra för mig" så informerar man sin partner om dagsformen. Snarare är det så att om man spelar ut "jag vill (nog) skiljas-kortet" så måste man vara beredd på att det faktiskt blir skilsmässa också, även om det man egentligen hoppats på var ett konstruktivt samtal om vad man vill och inte vill.

Men som svar på själva frågan, så om ni är gifta så äger ni hälften var av allting - allt som inte är inskrivet som enskild egendom. Först dras skulder bort, sedan delas resten.
 
Jag tycker inte det är någon större skillnad att starta en tråd på ett anonymt forum och att ta reda på info genom att googla och fråga alla som är frågbara. Att skaffa sig kunskap är alltid en bra strategi. Däremot så tycker jag inte det är så långt emellan ett färdigt paket - eller "jag vill skiljas - så här vill jag ha det" där man har tagit reda på all möjlig fakta.
Detta är ett socialt media. Internet. Öppet för alla. Det stannar här ute i det berömda cyberspäjset för så länge det existerar, det sprids och detajer i en sån här tråd utvecklas och känns igen "jamen det där låter ju exakt som min arbetskamrat!", eller vem som helst som står berättelsens inblandade nära. En vacker dag springer de publicerade orden ifatt, en vacker dag kan bli en väldigt mörk dag för de inblandade även om intentionen är att göra det hela anonymt så nä - vi vet bättre idag, rajt?
Att prata med vänner, bekanta, familj - eller bara googla och söka information, det är en HELT annan karta i berättelsen.
 
Jag förstår inte problemet. Att skilja sig är ett stort steg för de flesta. JÄTTESTORT. Och man är rädd och osäker och velar hit och dit. Förhållandet kan se ut hur som helst. Man vill inte såra sin partner, man är kanske rädd för sin partner, man kanske oroar sig för att bli totalt överkörd om diskussion uppstår osv. Kanske har man inte bestämt sig hundra, vissa dagar är bättre än andra, kanske tror man att förhållandet ändå ska gå att rädda då ...

Hur ts förhållande ser ut har vi ingen aning om, så varför döma öht?

Jag har väldigt svårt att tro att någon är så "rakryggad" att vid minsta känsla av att "det här förhållandet känns inte bra för mig" så informerar man sin partner om dagsformen. Snarare är det så att om man spelar ut "jag vill (nog) skiljas-kortet" så måste man vara beredd på att det faktiskt blir skilsmässa också, även om det man egentligen hoppats på var ett konstruktivt samtal om vad man vill och inte vill.

Men som svar på själva frågan, så om ni är gifta så äger ni hälften var av allting - allt som inte är inskrivet som enskild egendom. Först dras skulder bort, sedan delas resten.
Det är ju inte så värst konstigt att det är svårt att ta sig från "Jag vill (nog) skiljas" till ett konstruktivt samtal om vad man vill och inte vill. Som öppningsreplik för ett konstruktivt samtal, tycker jag nog att repliken har uppenbara begränsningar. Det kräver väldigt mycket av partnern för att så att säga ta sig förbi den repliken.

Och det är väl lite där det ligger, det mycket begripliga i att TS funderar och kollar och tänker. Det går ju inte att småprata med sin partner om att kanske skiljas! (Det går att gräla om, men det är ju något annat.)
 
Detta är ett socialt media. Internet. Öppet för alla. Det stannar här ute i det berömda cyberspäjset för så länge det existerar, det sprids och detajer i en sån här tråd utvecklas och känns igen "jamen det där låter ju exakt som min arbetskamrat!", eller vem som helst som står berättelsens inblandade nära. En vacker dag springer de publicerade orden ifatt, en vacker dag kan bli en väldigt mörk dag för de inblandade även om intentionen är att göra det hela anonymt så nä - vi vet bättre idag, rajt?
Att prata med vänner, bekanta, familj - eller bara googla och söka information, det är en HELT annan karta i berättelsen.

Nää, jag håller faktiskt inte med. Berättelser här anonymiseras ofta lite extra om det är vad TS vill. För mig är det nog värre att gå bakom ryggen genom att prata med vänner.
 

Liknande trådar

Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 935
Senast: lundsbo
·
Kropp & Själ Jag kommer att behöva flytta ifrån mitt barn. Hur ska man leva med sig själv efter det? Hur ska man överleva med att bara få ha sitt...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
14 037
  • Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
1 753
Senast: Rie
·
Juridik & Ekonomi Tidigt i våras startade jag en tråd (med mitt andranamn Hanna) där beskrev jag mitt juridiska läge med mitt ex som försökte snuva mig på...
Svar
1
· Visningar
1 756
Senast: Josseliten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad läser du just nu?
  • SD:s trollfabrik
  • Personalmöten

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp