Sv: Det här med dominans, flockledarskap etc - Ceasar Milan
Men det som har slagit mig dom gångerna jag har tittat på programmet är Hur sjutton orkar man leva tillsammans med en hund när allt i ens förhållande är en kamp? När man lyssnar på vad killen säger ska man tolka det mesta i en hunds initiativförmåga som ett sätt att ta över ledarskapet/klättra i rang.
Jag vill kunna ha kul med mina hundar, leka och hitta på skojiga saker. Inte gå runt och tänka på "oj, nu luktade hunden lite annorlunda på mig, han kanske tror att han är högre i rang än mig? Nu måste jag korrigera." Snacka om att överanalysera liksom. När man tittat på programmet verkar det mesta handla om att dämpa hunden och att vakta som en hök så att den inte tror att den kan ta över.
Nej, jag tror inte det finns en rangskala mellan olika arter, tror någon att vargarna tycker att de är högre i rang än hararna liksom?
Ja det är jobbigt att leva i en ständig kamp och då var min hund inte ens en gnutta aggressiv tack gudskelov. Däremot var det en kamp att gå en promenad utan att åka omkull, att ha mat framme utan att den blev stulen, att hälsa på en vän ute utan att hon/han blev nerknuffad, att åka kommunalt utan att hunden satt i knät på folk, att hitta en dagmatte som inte blev rädd för en högintensiv hund.
Jag KUNDE inte "leka och ha kul" med min hund. Jag fick vakta som en hök, dämpa konstant och alla regler var i svart eller vitt. Alltid! Skitjobbigt...
Det jag menar är att det inte alltid måste handla om att hunden försöker
klättra i rang. Den kan bara vara okontrollerbar men ändå alldeles underbar, genomsnäll och en riktigt glad skit helt enkelt.
Samma regler gäller ändå!
Eftersom vargar äter harar så tvivlar jag på att de ser dem som jämlika iaf.
En hund om någon art är ju mycket inkorporerad i en annan, hundar och människor lever i symbios på ett helt annat sätt än vargar och harar. Vi har tagit över platsen som "flocken" för hunden. Och även om jag inte tror att min hund ser mig som en annan tik, så tror jag ändå att vi är två individer i samma flock. Eftersom hon inte pratar svenska så försöker hon prata hundflockspråk med mig istället.
Idag har jag en hund av raka motsatta typen. Hon får gärna ligga i soffan, hon är inte den som tar hela handen om hon får ett finger. Det är snarare positivt att skämma bort henne med lite matrester från bordet eftersom hon har så taskigt självförtroende. Då får hon vara "med".
Och det är väldigt skönt att kunna "leka och ha kul" med min hund utan att hela tiden snegla runt i omgivningen och vara beredd eller att alltid ligga steget före.
Så klokt så att det inte är klokt! 
