Ekonomiskt (o)beroende?

[fio]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Fast gör det det? Det var ju den frågan jag ställde till ts, gällde det "klara sig i form av överlevnad" eller "bibehålla standard".

Jag beskrev det ovan som två modeller att tolka ts fråga utifrån och kan ärligt säga att jag (tack och lov!) inte känner ngn som inte skulle klara sig vid en separation - dock med förändrade livsvillkor, men inte heller många som skulle klara sig med helt bibehållen standard som ensam. Inte enligt min definition som innebär "inte ändra ngnting" och ändå ha lika mkt pengar att röra sig med.

Fast det är just det.. jag känner rätt mkt folk faktiskt som inte ens skulle klara sig vid en separation så dom har inte råd att separera.. jag är ju 46 år så det förekommer ju att det är så i min ålder och för dom som är äldre.. jag tror mkt det handlar om hur man är som person oxå.. jag skulle som sagt aldrig sätta mig i den sitsen vilket andra gladeligen inte har några som helst problem med.

 

[Snubbelfot]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

*KL*
Nej, helt utan inskränkningar i levnadsstandarden skulle vi inte klara oss vid en eventuell separation. Men vi tjänar ungefär lika mycket och de flesta tillgångar och utgifter skulle gå att dela ungefär lika. Fast ärligt talat skulle den biten nog vara rätt sekundär i händelse av en separation, eländet skulle ligga på ett litet djupare plan.

 

[Jozze]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Blir nyfiken på vad "rätt håll" är egentligen?

Enligt mig är rätt håll att båda föräldrarna går ner på deltid, alternativt turas om att jobba deltid. Rätt håll både för barnet och för föräldrarna (kanske framförallt kvinnorna som inte halkar efter lika mycket på arbetsmarknaden).

 

[Hyacinth]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Hur ska man ha råd? Utan att flytta ut i spenaten, byta jobb eller liknande?

 

[Sandra78]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Eftersom vi bor rätt så dyrt så är svaret nej. Om jag "fick" flytta till en lägenhet med samma boarea så skulle det gå fint. Svaret är detsamma från hans sida.

 

[Snubbelfot]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Det rättvisa vore väl om båda föräldrarna gick ner i tid, men då är vi där igen med ekonomin. Vi skulle klara det, men många gör det inte.

Fast det beror väl återigen litet på hur man definierar "klara det". Vi skulle absolut kunna jobba 60-70% båda två och fortfarande kunna bo kvar i huset, med ungefär bibehållen materiell levnadsstandard - förutom hästarna då. För att kunna klara en inkomstsänkning utan att peta i kostnaderna krävs ju att man har motsvarande headroom i vardagsekonomin. Byta 100% jobb mot 50% jobb funkar ju fint om utgångsläget är att man bara har kostnader på <50% av intäkterna... och det tror jag inte att särskilt många hushåll, ensamma eller flersamma, har. Framför allt inte hushåll med häst...

 

[Jozze]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Om man inte har råd att båda går ner kan man ju, som jag skrev, alternera. De flesta har väl ett upplägg så att ena föräldern jobbar deltid? Att båda jobbar heltid är väl inte så vanligt?

 

[Petruska]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Fast ärligt talat skulle den biten nog vara rätt sekundär i händelse av en separation, eländet skulle ligga på ett litet djupare plan.

Frågeställningen som tråden knyter an till är väl dock de fall där problemen redan är djupare, men kvinnan faktiskt har väldigt svårt att dra (även när det vore mycket välmotiverat) pga de ekonomiska konsekvenserna för henne och barnen. Vi ser ju rätt ofta sådana trådar här.

 

[Snubbelfot]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

men kvinnan faktiskt har väldigt svårt att dra (även när det vore mycket välmotiverat) pga de ekonomiska konsekvenserna för henne och barnen. Vi ser ju rätt ofta sådana trådar här.

Jo det är sant. Samtidigt är mitt intryck att många sådana historier handlar om "...för då kan jag inte behålla gården och djuren" snarare än "...för då kan jag inte ge mina barn tak över huvudet och mat i magen". Och då blir frågan ju kanske i slutänden en relativ prioritering snarare än en absolut överlevnadsfråga.
(Hmm... tog jag ett stickspår nu?)

 

[Tjôta]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Jo det är sant. Samtidigt är mitt intryck att många sådana historier handlar om "...för då kan jag inte behålla gården och djuren" snarare än "...för då kan jag inte ge mina barn tak över huvudet och mat i magen". Och då blir frågan ju kanske i slutänden en relativ prioritering snarare än en absolut överlevnadsfråga.
(Hmm... tog jag ett stickspår nu?)

Åh, du är så klok, Snubbelfot!

Precis det jag tänkte när jag öppnade tråden första gången och som jag aldrig hade lyckats föra fram lika väl.

Tyvärr är det många människor som lever långt över sina egna tillgångar och som inte är villiga att avstå från det livet.

 

[Maira]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Frågeställningen som tråden knyter an till är väl dock de fall där problemen redan är djupare, men kvinnan faktiskt har väldigt svårt att dra (även när det vore mycket välmotiverat) pga de ekonomiska konsekvenserna för henne och barnen. Vi ser ju rätt ofta sådana trådar här.

Precis. Det var faktiskt pga det jag började fundera över min frågeställning.

 

[Maira]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Jo det är sant. Samtidigt är mitt intryck att många sådana historier handlar om "...för då kan jag inte behålla gården och djuren" snarare än "...för då kan jag inte ge mina barn tak över huvudet och mat i magen". Och då blir frågan ju kanske i slutänden en relativ prioritering snarare än en absolut överlevnadsfråga.
(Hmm... tog jag ett stickspår nu?)

Nej, förstår hur du menar. Det jag tycker är tragiskt är de som "låtit' sig själva hamna i en sits där man har så dålig utbildning/lön att man inte har mer än tak över huvudet och förhoppningsvis mat om man skulle bli tvungen att stå på egna ben.

 

[Petruska]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Jo det är sant. Samtidigt är mitt intryck att många sådana historier handlar om "...för då kan jag inte behålla gården och djuren" snarare än "...för då kan jag inte ge mina barn tak över huvudet och mat i magen". Och då blir frågan ju kanske i slutänden en relativ prioritering snarare än en absolut överlevnadsfråga.
(Hmm... tog jag ett stickspår nu?)

Jo, det är den ena sortens fall.

Den andra sortens är väl där hon pga vidrigt förhållande verkligen är försvagad och har tappat självförtroendet och kanske även tappat väninnorna och hästen nästan är det enda hon har kvar. Där är det ju inte så lätt.

 

[HeleneK]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

KL

Det beror på hur jag skulle bli ensam.
Skulle min sambo lämna mig och jag skulle behöva köpa ut honom från huset skulle jag aldrig fixa det. Vi har betalat av en stor summa på lånet och skulle jag behöva ta över hans del skulle det inte gå.

Skulle han gå bort (usch, vill inte ens skriva så...) skulle jag kunna behålla huset då vi har livförsäkringar.

MEN då jag ska börja plugga till hösten är jag helt beroende av honom i 3 år framöver.

 

[kryddelydd]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Är singel, har god ekonomi.
Skulle kunna försörja en person till utan större eftergifter (skulle väl få dra in lite på ridträningarna). Det kostar ju inte mer att värma huset eller att ha telefon- eller internetabonnemang för att man är fler i stugan. Kyl och frys kostar inte mer. Lite dyrare blir det förstås med disk och tvätt, men det är rimligen marginellt.
Mat och hygienartiklar kostar förstås mer om man är fler.

 

[kryddelydd]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

För mig innebär det att ha en bostad med normalstandard, äga en skaplig bil och kunna ha en hobby, även inräknad häst som är en ganska dyr sådan.

Det här är nog inte en självklar standard för alla svenskar.
Lite beroende på, förstås, vilken nivå man lägger på hästhobbyn.
Nöjer man sig med att ha hästen installad på en billig anläggning utan ridhus, eller ska man ha "lyx"?
"Måste" man rida för instruktör och åka på tävlingar, eller är det tillräckligt bra att rida för sig själv

och så vidare.

 

[iNHALE]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Jag skulle klara mig utmärkt på egen hand, skulle inte ens behöva flytta till billigare boende. Skulle lätt kunna försörja oss båda två med mat, hyra och allt sånt på egen hand om han plötsligt stod utan inkomst.

 

[Smulan75]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

När jag bodde med mitt ex - sambo var jag inte ekonomiskt oberoende en period eftersom jag startade eget och det tyvärr inte gick runt Sen skaffade jag fast jobb igen och vi separerade. Nu är jag ekonomiskt oberoende med ett barn, två hästar och pojkvän - vi är särbos. Det är oerhört skönt att vara ekonomiskt oberoende.

 

[Pontevecchio]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

Å andra sidan blev allt dubbelt så dyrt när man var två. Högre el, dyrare försäkring osv osv. Sparade inte alls många kronor på att bli sambo.

Jag har inte heller några i min direkta närhet men visst hör man om hästar som måste säljas vid separatin eller folk som bor ihop för att inte mista sin levnadsstandard.

Även här på buke finns det gott om "min sambo gillar inte allt tid hästen tar och eftersom han betalar får han bestämma". Näver äver bäver att min sambo kommer kunna säga till mig om hästarna får stanna eller ej.
Är det nåt jag kommer skriva som enskild egendom vid ett giftemål är det hästarna.

 

[Petruska]

Sv: Ekonomiskt (o)beroende?

För mig innebär det att ha en bostad med normalstandard, äga en skaplig bil och kunna ha en hobby, även inräknad häst som är en ganska dyr sådan.

Om jag vore ensam skulle väl en trea vara normalstandard, så att jag kan ta emot besök av barn och (plast-)barnbarn över natten någorlunda enkelt (har en fyra idag). I det område där jag bor nu, skulle det kosta runt 7000 om jag mot all förmodan fick en hyreslägenhet, bostadsrätt skulle det väl landa på så där 11 000 utan amorteringar. För hästen får jag budgetera 5000 i mina trakter (då ingår inte träningarna). Tillkommer bilkostnader, ska vi säga 3000/mån.

Bara det är alltså 15 - 19 000 i månaden i fasta utgifter. El, mobil, internet, mat, kläder, tv-licens, dagstidning, lite andra nöjen osv ingår inte.

Helt klart är att väldigt många kvinnor absolut inte tjänar så bra att det skulle funka. Även för mig som tjänar hyfsat, skulle det bli lite svettigt med den högre bostadskostnaden.