En tråd om fantastiska män.

Jag känner mig inte så bekväm med den här tråden.

Visst, min man är en bra människa. Och han ställer upp för mig på liknande sätt som många andra här skriver om sina män.
Och jämfört med alla idioter och skitmän som finns därute framstår han naturligtvis som "fantastisk" och "underbar".
Men jämfört med en massa bra kvinnor jag känner framstår han snarare som en helt normal hygglig människa.

På nåt sätt känns det alltid lite konstigt när män ska hyllas bara för att de INTE beter sig riktigt illa.

Håller med på ett sätt, det var därför jag skrev att han är en fantastisk person. Jag tror inte att han är fantastisk för att han är en man - men fantastisk är han, inte jämfört med "män" utan jämfört med många andra människor helt enkelt.

Och samtidigt kan jag tycka att det känns fint att läsa om alla fina individer som råkar vara män. Många män (nej jag är inte bitter) är rätt gräsliga, uppenbarligen.
 
Jag känner mig inte så bekväm med den här tråden.

Visst, min man är en bra människa. Och han ställer upp för mig på liknande sätt som många andra här skriver om sina män.
Och jämfört med alla idioter och skitmän som finns därute framstår han naturligtvis som "fantastisk" och "underbar".
Men jämfört med en massa bra kvinnor jag känner framstår han snarare som en helt normal hygglig människa.

På nåt sätt känns det alltid lite konstigt när män ska hyllas bara för att de INTE beter sig riktigt illa.
Jag håller på sätt och vis med (även om jag nu anser att män överlag borde hyllas mer än de gör), men uppfattar samtidigt den här tråden som ett avbrott på just Bukefalos, där så otroligt många trådar handlar om sviniga manliga dejter eller partners. För mig blir det precis som när folk gärna vill ha ett avbrott bland alla ledsna trådar om dåligt självförtroende och olycka och därför startar en tråd där alla istället lyfter fram allt det fantastiska med sig själva och i sina liv.

Det går inte att bara höra om tråkigheter, olycka, problem och sorg, den glada och sorgfria motpolen behöver ges minst lika mycket plats.

Jag vill inte hylla "min" man för att han är en man som inte beter sig illa, jag vill hylla honom för att han är en man vars inre är utöver det vanliga, för att han för mig inte är en "helt normal hygglig människa" utan betydligt mer än så. En man som gör mer än de flesta i mitt liv och spelar en större roll än de flesta i mitt liv. Jag är övertygad om att de flesta som skrivit i den här tråden känner något liknande i de egna fallen.
 
Min sambo kan vara väldigt fantastisk. Som för någon vecka sedan när jag varit hemifrån i några dagar, så möts jag av en lapp på skrivbordet. "Jag älskar dig, världens bästa. Titta i frysen!" står det på den.

Jag tittar i frysen, och där ligger en Ben & jerrys, med en till lapp på sig. "Varsågod! Här får du en välkommen-hem-glass."

:love:

Min sambo har en garderob med en massa hemvärnsgrejer, däribland en del godis som han använder för att muta sina gruppmedlemmar med. Någon gång då och då kan jag snoka runt där och ta en godis eller två (chokladnöden har ingen lag). En gång när jag hade bett honom gömma godiset lite (jag tentapluggade och åt ALLT jag kom åt) var jag förstås ändå in i garderoben och hittade då två Riesen-kolor och en lapp där det stod "Två stycken förtjänar du, älskling". :D

Vad gäller trådens tema så är jag lite inne på samma linje @Kosmostanten . Min sambo är framförallt en hygglig och alldeles normal människa, han beter sig respektfullt och hänsynsfullt och det är ju så man ska föra sig här i världen. Sedan råkar han ha egenskaper som jag tycker om och han passar bra ihop med mig, men för någon annan så kanske han är sjukt jobbig. :D
 
Jag lever med the man of my dreams.
Han är så bra, vi har så roligt ihop och vi är ett fantastiskt bra team. :love:

(Och ibland vill vi ju strypa varandra, men att kunna diskutera, bråka och bli sams är ju faktiskt också fint.)

Jo tack, när jag och sambon diskuterar politik kan det gå jävligt hett till, men det är ju faktiskt lite kul att bli utmanad också.
 
Jag håller på sätt och vis med (även om jag nu anser att män överlag borde hyllas mer än de gör), men uppfattar samtidigt den här tråden som ett avbrott på just Bukefalos, där så otroligt många trådar handlar om sviniga manliga dejter eller partners. För mig blir det precis som när folk gärna vill ha ett avbrott bland alla ledsna trådar om dåligt självförtroende och olycka och därför startar en tråd där alla istället lyfter fram allt det fantastiska med sig själva och i sina liv.

Det går inte att bara höra om tråkigheter, olycka, problem och sorg, den glada och sorgfria motpolen behöver ges minst lika mycket plats.

Jag vill inte hylla "min" man för att han är en man som inte beter sig illa, jag vill hylla honom för att han är en man vars inre är utöver det vanliga, för att han för mig inte är en "helt normal hygglig människa" utan betydligt mer än så. En man som gör mer än de flesta i mitt liv och spelar en större roll än de flesta i mitt liv. Jag är övertygad om att de flesta som skrivit i den här tråden känner något liknande i de egna fallen.

Och det var precis så tråden var tänkt!

SJÄLVFALLET ska man inte behöva gå och tänka "OJ, han gjorde något bra, trots att han är en man", då är nog något snett i ens sätt att se på omvärlden. Men i princip varje gång män nämns här på buke (iaf på ungdom, senior har jag inte kollat) så handlar det om män som är respektlösa svin på något vis. Hur kan det då vara fel att ge utrymme åt något annat? Det är väl inte konstigare än att man ett tag pratar om folk som får negativa kommentarer för att de är smala istället för att bara prata om hur fel det är när tjocka personer blir dåligt behandlade (en tråd som enligt många verkade vara helt ok, bra att ha osv).

Kort sagt: jag känner mig deppig när alla män framstår som galenpannor här på buke och tänkte att det kunde vara fint med en annan bild också. Gillar man inte det, tja, då behöver man varken läsa tråden eller skriva i den ;)
 
Och det var precis så tråden var tänkt!

SJÄLVFALLET ska man inte behöva gå och tänka "OJ, han gjorde något bra, trots att han är en man", då är nog något snett i ens sätt att se på omvärlden. Men i princip varje gång män nämns här på buke (iaf på ungdom, senior har jag inte kollat) så handlar det om män som är respektlösa svin på något vis. Hur kan det då vara fel att ge utrymme åt något annat? Det är väl inte konstigare än att man ett tag pratar om folk som får negativa kommentarer för att de är smala istället för att bara prata om hur fel det är när tjocka personer blir dåligt behandlade (en tråd som enligt många verkade vara helt ok, bra att ha osv).

Kort sagt: jag känner mig deppig när alla män framstår som galenpannor här på buke och tänkte att det kunde vara fint med en annan bild också. Gillar man inte det, tja, då behöver man varken läsa tråden eller skriva i den ;)

Jag tycker det är skönt att läsa om bra män, känns som det finns liite hopp iaf. Visst jag blir jätte avundsjuk på de med fina relationer just nu :p
 
Jag tycker också att det i allmänhet blir skevt när män hyllas för saker de gör/säger som vilken genomsnittligt hygglig person som helst skulle göra/säga, bara för att de jämförs med alla de män som är mindre än genomsnittligt hyggliga. Men jag förstår trådens syfte i detta begränsade forum och vill gärna haka på, för jag har träffat på en ovanligt trevlig man! Till skillnad från de tidigare inläggen handlar detta inte om min partner, utan en av mina kollegor.

Det är som bekant värmebölja just nu och min stackars kropp tål inte värme. Mitt jobb är fysiskt krävande och jag kände mig svag så jag bad min chef om assistans, och hen skickade denna kollega. Jag var beredd på att han skulle ta sin del av jobbet och att det skulle vara bra så, för så brukar det vara på jobbet och det är inga konstigheter - en får ju hjälp och det är inga sura miner eller muttrande över att behöva hjälpa varandra. Men denna kollega nöjde sig inte där utan började istället fråga mig hur jag mådde, om jag ville ta den enklare delen, försäkra mig att han hade gott om tid att hjälpa till osv. Under hela dagen följde han upp mitt mående och försäkrade sig om att jag klarade mig, och det fortsatte in på nästa dag ("Hur känns det idag? Ska jag komma?"). Det kanske låter mediokert, men det gjorde mig på jättebra humör och jag gick och smålog hela dagen för att jag har en så fin kollega som bryr sig så mycket :love:
 
Ja, jag fattar ju också trådens syfte. Och förstår att jag framstår som lite grinig... framförallt av dem som kanske inte diskuterar den här typen av frågor dagligen.
Men när en väl tagit steget fullt ut till aktiv feminist så går det liksom inte att "backa bandet", en ser skevheter överallt...inte för att en uppfinner dem, utan för att blicken blir skärpt.

Jag har levt en stor del av mitt liv med en riktig skitstövel, och före honom ett par som var rätt grisiga de med. Jämfört med dem så framstår min nuvarande man naturligtvis som en supermänniska; han är inte bara omtänksam, generös, kärleksfull, en bra förälder, har självdistans och humor, utan är dessutom uttalad feminist, även politiskt aktiv sådan.
Men allt det skulle även stämma in på de flesta av mina kvinnliga vänner...och DEM skulle jag aldrig komma på tanken att jämföra med omogna skitkärringar, prisa dem för att de tar hand om sina barn och berömma dem för deras mogenhet - det skulle ju kännas som att förolämpa och förminska dem.
Därför vill jag inte göra skillnad...även mannen tål att jämföras med andra bra människor. Det tycker jag är en bättre kärleksförklaring än att höja honom till skyarna genom att jämföra med grobianer.
 
@Kosmostanten Det är precis det jag menar. Alla ska jämföras med alla, som människor. Det ska inte vara lättare att vara en bra man än att vara en bra kvinna, bara för att det finns så många dåliga män att jämföra med. (I mitt inlägg jämförde jag alltså denna kollega med alla mina kollegor, inte bara de manliga.)
 
Tycker det var ett bra initiativ av dig @Red_Chili att starta tråden.

Tycker det är roligt att höra om att allas relationer är bra :)
För annars hör man bara allt dåligt här.
Och jag jämförde min gubbe med alla män/kvinnor och inte bara idioterna, och jag tycker min man är snäppet bättre än många, kvinna som man.
 
Om jag jämför min sambo med alla jag känner, kvinnor som män så är han fortfarande en av de mest fantastiska människor jag mött (för övrigt känner jag nog fler sviniga kvinnor än män.).
Men min sambo är en klass för sig och det är därför jag är tillsammans med just honom. Han är min bästa vän helt enkelt, klart det är honom jag ska dela mitt liv med.
 
@Matmissbrukaren Samma här, jag gillar min karl betydligt mer än vad jag gillar de flesta, får jag nog säga :o Fast det är väl tur det, med tanke på att det är honom jag lever med :D

Haha, precis :p

Nä, men jag tycker verkligen att min man är den bästa. Även min svärfar faktiskt. Bättre svärföräldrar än vad jag har får man leta jävligt länge efter :love:
Båda är fantastiska människor!
Å gubbens syrra med.

Ja, hela den släkten är underbar. Tänk om ens egen var det med.
 
Ja. Alltså jag tycker inte att min sambo är en vanlig hygglig människa, oavsett vilket kön man nu jämför med.

Han är en av de absolut mest genomgoa jag känner, när jag tittar mig omkring.
 
Ja. Alltså jag tycker inte att min sambo är en vanlig hygglig människa, oavsett vilket kön man nu jämför med.

Han är en av de absolut mest genomgoa jag känner, när jag tittar mig omkring.
Fast det kanns som kosmostantens poang gick lite forlorad har. Hon menar ju inte, som jag forstar det, att hennes snubbe ar ordinar och okej, utan att hon vagrar jamfora honom med kontrollerande notter. Att jamfort med bra, fina starka manniskor ar han just en san, en normal bra och hygglig person.

Om det nu ar sa att alla i den har traden tycker att deras partners slar alla andra manniskor med hastlangder, kvinnor som man, sa blir jag mest bestort over hur daliga vanskapsrelationer folk maste ha. Jag menar, herregud, jag tycker min sambo ar fan varldens basta och var relation ar helt fantastisk men vada, jag har ju vanner som stallt upp for mig pa precis samma satt som han har, om an pa olika satt. Jag har en syster som skulle ga igenom eld for mig, som ar min basta van och som mer eller mindre raddat livet pa mig. Alltsa kan jag inte jamfora honom med fenomenala manniskor och saga att han SUPERDUPEREXTRABAST, utan kort och gott sa ar han en av de finaste och basta manniskorna jag har omkring, tillsammans med mina andra fantastiskt otroliga vanner. Allt det andra som far mig att vilja saga att han ar SUPERDUPEREXTRABAST ar nog andra grejer an att han ar sa javla sympatisk, smart och omtanksam som fa - dvs att jag tander pa honom, att vi har fenomenalt sex, att jag blir sa lycklig nar jag tittar pa honom att jag ibland bara vill skrika rakt ut etc. Alltsa "irrationella" varden som spelar in i min "bedomning" men som inte nodvandigtvis sager nagot mer om hans person an vad det gor om mina kanslor for honom.

Ursakta bristen pa a, a, o och det faktum att jag uttrycker mig som en kratta.
 
Fast det kanns som kosmostantens poang gick lite forlorad har. Hon menar ju inte, som jag forstar det, att hennes snubbe ar ordinar och okej, utan att hon vagrar jamfora honom med kontrollerande notter. Att jamfort med bra, fina starka manniskor ar han just en san, en normal bra och hygglig person.

Om det nu ar sa att alla i den har traden tycker att deras partners slar alla andra manniskor med hastlangder, kvinnor som man, sa blir jag mest bestort over hur daliga vanskapsrelationer folk maste ha. Jag menar, herregud, jag tycker min sambo ar fan varldens basta och var relation ar helt fantastisk men vada, jag har ju vanner som stallt upp for mig pa precis samma satt som han har, om an pa olika satt. Jag har en syster som skulle ga igenom eld for mig, som ar min basta van och som mer eller mindre raddat livet pa mig. Alltsa kan jag inte jamfora honom med fenomenala manniskor och saga att han SUPERDUPEREXTRABAST, utan kort och gott sa ar han en av de finaste och basta manniskorna jag har omkring, tillsammans med mina andra fantastiskt otroliga vanner. Allt det andra som far mig att vilja saga att han ar SUPERDUPEREXTRABAST ar nog andra grejer an att han ar sa javla sympatisk, smart och omtanksam som fa - dvs att jag tander pa honom, att vi har fenomenalt sex, att jag blir sa lycklig nar jag tittar pa honom att jag ibland bara vill skrika rakt ut etc. Alltsa "irrationella" varden som spelar in i min "bedomning" men som inte nodvandigtvis sager nagot mer om hans person an vad det gor om mina kanslor for honom.

Ursakta bristen pa a, a, o och det faktum att jag uttrycker mig som en kratta.

Nja, jag tror att jag förstått poängen eftersom att jag, som sagt, delvis håller med. Men jag jämför inte min sambo varken med kontrollerande nötter eller vem som helst; det var väl kanske min poäng. Jag tycker då inte att jag har dåliga vänskapsrelationer, men jag känner och har kontakt med betydligt fler personer än just vänner.
Det är helt enkelt inte alla normala schyssta människor som får mig att känna :love::love::love:, men min sambo är en av dem. En av mina bästa vänner är en annan, och ytterligare en är en kollega som jag träffar väldigt sällan t ex. Som liksom utmärker sig som så fantastiskt godhjärtade, kloka, välvilliga och kanonmysiga.

Och jag tror absolut att det ligger en massa irrationellt i det här sättet att beskriva sin partner som fantastisk; man man tycker ju det, antar jag, därför att man är kär. Och det kan man få vara känner jag.

Men kanske tråden borde hetat "en tråd om fantastiska människor/partners" istället.
 
Det blir lätt lite som ett exemplet jag brukar ta upp; om en man tar hand om sitt barn - byter blöja, matar hen, vabbar osv blir han direkt höjd till skyarna och får höra vilken bra pappa han är. Att mamman gör dem grejerna är en självklarhet och inget hon någonsin får cred för.

Det är väldigt sorgligt att läsa i trådar här på buke och på andra ställen om män som behandlar kvinnan i relationen dåligt och att kvinnor ofta nöjer sig med en sån relation. Sen att det ligger samhälleliga strukturer bakom det hela är en helt annan diskussion och inte syftet med den här tråden.

Jag tänker ofta själv när jag läser trådar om dåliga förhållanden att jag önskar att det gick att klona min sambo så att dessa tjejerna skulle kunna få uppleva hur det är att leva i ett förhållande med en normal person. För det är vad min sambo är. Men han är min favoritperson i hela världen. Det är därför jag har valt att leva med honom. Han är ingen övermänniska på något sätt men jag tycker han är fantastisk. Men inte blir han en bättre person för att han är en man. Det är väl mest tur att han är det iom att jag är hetero.

Så även om det blir lite krockar i den här tråden tror jag ändå den är viktig och behövs. Jag tror och hoppas att de som lever i dåliga relationer kan med hjälp av den här tråden inse att det finns vettiga, normala män/kvinnor där ute och att man kan leva i en relation med någon som får en att må bra.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
4 020
Senast: Sasse
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 962
Senast: jemeni
·
Relationer Back again.. Det är lite oklart vad jag vill med tråden, vet att det bara är jag som kan bestämma för mig själv till syvende och sist...
24 25 26
Svar
505
· Visningar
64 173
Senast: cirkus
·
Kropp & Själ Tänker mig en liten utmaning, eller något i den stilen iaf :) Fick idéen när chefen berättade hur glad en person blivit när jag...
Svar
8
· Visningar
1 097
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2023 -den andra
  • Valp 2024
  • Lösa hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp