Höstföräldrar 2014

[Emor]

@hvala vad mysigt med så mycket aktivitet!

Jag går runt och är lite efter er andra, mitt inne i spökveckorna och börjar tro jag inbillat mig alltihopa... Men det återstår väl att se om jag har eller inte. Maken suckar bara åt mig och hävdar att jag var precis lika dan sist, så nervös inför när vi hade rul då, för jag var övertygad om att där skulle vara tomt och jag bara var tjock. Denna gångne har jag lite samma känsla, så jag hoppas jag kan ha sån tur att där är någonting igen sen då det är dags för rul.

 

[Cocos]

Smyger in sådär lite halvdiskret.. inte berättat "för alla" om detta ännu men kan inte hålla mig borta från att skriva här längre :-)

Heter Tove är 27 år, singel, bor i sthlm med min hund och snart en bebis också!

Gjorde kub ultraljud förra tisdagen och där fanns en frisk liten rackare som hytte med näven, svalde fostervatten och levde rövare ;-)

BF 1/11

 

[hvala]

Jag går runt och är lite efter er andra, mitt inne i spökveckorna och börjar tro jag inbillat mig alltihopa... Men det återstår väl att se om jag har eller inte. Maken suckar bara åt mig och hävdar att jag var precis lika dan sist, så nervös inför när vi hade rul då, för jag var övertygad om att där skulle vara tomt och jag bara var tjock. Denna gångne har jag lite samma känsla, så jag hoppas jag kan ha sån tur att där är någonting igen sen då det är dags för rul.

Spökveckorna kan vara jobbiga! Jag fick för mig i v. 11 att det var något fel på fostret, alla symptom försvann och det kändes verkligen inte bra. Jag visste ju att något fanns där inne (eftersom jag inte blödit ut det) men inte om det levde. Min underbara bm fixade remiss så att jag kunde göra ul två dagar senare. Lättnaden när vi såg hjärtat pulsera går inte att beskriva. Det är säkert ingen fara med ditt lilla pyre! Hur långt har du kvar till rul?

 

[Nenii]

Låter ju sådär. Har du kollat upp ditt blodtryck?

Jag har överlag lågt blodtryck, det vet jag sedan innan.. Men det är väl inte då mycket att göra åt vad jag förstått? Jag har iaf ringt mvc idag och väntar på att bli uppringd senare

 

[Nenii]

Jaha, nu har jag pratat med mvc och de trodde blodtrycket var boven. Jag låg på 90/60 vid inskrivningen.. Jag får inte resa mig hastigt och inte vara still några längre stunder, det är ju sådär lätt när man jobbar mycket nätter som personlig assistent där jag antingen ska övervaka (utan att störa såklart) eller har jour och måste upp kvickt vid larm

 

[Imnir]

Oj vilka ordinationer @Nenii Berättade du om ditt jobb?

Jag har fått tillbaka den underbara akuta kissnödigheten...
Kissnödig varannan timme och när jag blir kissnödig behöver jag gå på toa på en gång! Fantastiskt nu när det är lekparks säsong

 

[Emor]

@hvala, jag har inget datum bokat ännu, men skulle gissa på i juni någon gång, när jag är i v 18-20, nu precis i v 14.

 

[Sofie.S]

Har ni berättat om nyheten för någon? I vilken vecka isåfall?

Om jag har räknat rätt så är jag i vecka fem eller sex. Har berättat för mamma, pappa och min närmaste vän, mycket glädje tårar.
Jätte svårt att "dölja" tycker jag, särskilt när jag mår så fruktansvärt illa! Idag har jag legat i soffan hela fm och fram tills nu pga illamående..
Särskilt svårt är det att dölja på jobbet, trött, illamående och svårt att äta..

Är rädd att något ska gå fel..
Blir skrockfull, om man berättar tidigt..
Men samtidigt, om nu något tråkigt skulle inträffa så har man ju förståelse och stöd.

 

[Emor]

Vi berättade i v 12, pga att det inte går att dölja längre... Förra gången berättade vi i v9-10, då kunde vi inte hålla oss längre.

 

[hvala]

Vi berättade för några vänner nästan direkt efter plusset. Min chef fick veta i början av v. 6, ifall jag skulle bli så dålig att jag inte skulle kunna jobba, och för att jag var disträ och hade noll koncentrationsförmåga just då. Någon enstaka kollega fick veta ganska tidigt men jag gick ut med det offentligt på jobbet först efter vårt tidiga ul i v. 11. Våra familjer fick veta i v. 9-10.

 

[lil-sis]

Har ni berättat om nyheten för någon? I vilken vecka isåfall?

Om jag har räknat rätt så är jag i vecka fem eller sex. Har berättat för mamma, pappa och min närmaste vän, mycket glädje tårar.
Jätte svårt att "dölja" tycker jag, särskilt när jag mår så fruktansvärt illa! Idag har jag legat i soffan hela fm och fram tills nu pga illamående..
Särskilt svårt är det att dölja på jobbet, trött, illamående och svårt att äta..

Är rädd att något ska gå fel..
Blir skrockfull, om man berättar tidigt..
Men samtidigt, om nu något tråkigt skulle inträffa så har man ju förståelse och stöd.

Då väntar du ju en vinterbebis

 

[Nenii]

@Imnir

Ja, eller hur
Jag har försökt förklara och från sjukvårdens sida bör jag bli omplacerad, min chef säger att det inte finns någon möjlighet till omplacering och att jag borde sjukskriva mig.. Då är bollen tillbaka hos sjukvården som säger att det finns inga tillräckliga skäl som motiverar en sjukskrivning.

Har jag tur så kan ju det här stresspåslaget höja blodtrycket och då är ju ett problem löst iaf..suck!

 

[Nenii]

@Sofie.S

En vän till mig fick veta direkt när jag fick veta, närmsta familjen berättade vi för i v13-14 och "resten" samt arbetsgivare/kollegor fick besked i v20 efter RUL. Det är nog fortfarande en hel del som inte vet, men de märker det tids nog

 

[Sofie.S]

Då väntar du ju en vinterbebis

Javisst, men finns ingen vintertråd ännu, så lånar er lite..

 

[Cocos]

@Sofie.S

Jag berättade för min bästa vän, mamma och pappan till knyttet direkt. Resten har det kommit vartefter, kompis som vill dricka öl och blir frågande när jag inte vill då berättar jag såklart. I vecka 11 tror jag alla närmsta visste. Men har fortfarande inte direkt basunerat ut det på facebook och sånt.
Är lite fundersam över detta med att berätta om graviditeten, om det går dåligt är det jobbigt att behöva förklara för alla, men samtidigt är bra att det då finns förståelse om man e ledsen. Och så är det såklart kul att berätta en så stor och härlig nyhet :-)
Vilka har du berättat för?

 

[Sofie.S]

@Sofie.S

Jag berättade för min bästa vän, mamma och pappan till knyttet direkt. Resten har det kommit vartefter, kompis som vill dricka öl och blir frågande när jag inte vill då berättar jag såklart. I vecka 11 tror jag alla närmsta visste. Men har fortfarande inte direkt basunerat ut det på facebook och sånt.
Är lite fundersam över detta med att berätta om graviditeten, om det går dåligt är det jobbigt att behöva förklara för alla, men samtidigt är bra att det då finns förståelse om man e ledsen. Och så är det såklart kul att berätta en så stor och härlig nyhet :-)
Vilka har du berättat för?

Ja, som du säger, om något händer så har man ju förståelse och stöd.
Har berättat för mina föräldrar, närmsta vän och sambos närmsta vän.
Dock börjar nog vissa arbetskompisar misstänka något, tålamod och humöret är inte jämt på topp..
Kommer nog att vänta till v. 10 innan jag bekräftar det på jobbet Samtidigt så svårt att dölja..

 

[FengurLaugar]

Oj vilka ordinationer @Nenii Berättade du om ditt jobb?

Jag har fått tillbaka den underbara akuta kissnödigheten...
Kissnödig varannan timme och när jag blir kissnödig behöver jag gå på toa på en gång! Fantastiskt nu när det är lekparks säsong

Är inte gravid men kände igen mig så i det här med kissnödigheten från när jag gick med min dotter :P Det var slitigt när jag var ute och mitt i vintern och hade overall på mig och blev akut kissnödig! Min underbara häst fick snällt följa med in i skogen och vänta medan jag krängde av mig overallen och fick kissa haha

 

[Nenii]

Jag var hos en läkare igår för att kolla blodtryck, värden och prata om svimningarna. Han sjukskrev mig i tre veckor, det kändes väldigt snopet. Tydligen är jag inte så välmående på papper som jag själv trodde så nu får jag vara hemma och försöka ta hand om mig själv lite bättre ett tag, jag lär väl landa ungefär när det är dags att jobba igen

 

[Nenii]

Ja, som du säger, om något händer så har man ju förståelse och stöd.
Har berättat för mina föräldrar, närmsta vän och sambos närmsta vän.
Dock börjar nog vissa arbetskompisar misstänka något, tålamod och humöret är inte jämt på topp..
Kommer nog att vänta till v. 10 innan jag bekräftar det på jobbet Samtidigt så svårt att dölja..

Det finns ju inget rätt eller fel i sådana här sammanhang. Jag tänker att det beror mycket på vad man har för relation till sina kollegor i övrigt och vad man brukar prata om..

För min egen del så är jag säker på att det spekulerats mycket huruvida jag är gravid eller ej men det bryr jag mig faktiskt inte om. Jag har informerat när jag tyckt det är dags och det har respekterats.

 

[Emor]

Alltså... Detta med att bli hård i magen. Jag är numera övertygad om att det är någon sjuk lösning så att man ska träna inför förlossningen. Varenda gång jag ska gå på toa numera så infinner sig samma hopplösa känsla som då jag skulle krysta ut dottern.



I övrigt har jag fått sammandragningar, redan. Magen är förvisso stor som ett klot, och numera även hård, men till skillnad från förra gången är de redan nu rätt obehagliga, det dröjde till iaf v 25 sist (och då fick jag stoppa fl en gång, så det känns inte bra alls att det kommer redan...)

Märks att jag tycker om detta med att vara gravid.