Hur bekymrad bör jag vara?

Jo, vård kommer jag söka eftersom det tillkommit problem som inte märktes direkt. Kanske pga adrenalinpåslag, att jag så kort tid efter lyckan helt enkelt inte kände alla skador, det är ju bara det där valet: akuten idag eller hc i morgon om de har nån tid över för att kika på mig. Tyckte också att det var märkligt att ingen röntgen togs, men litar ändå på att läkarna vet vad de ska kika efter och det är väl också lite därför jag drar mig för att belasta akuten idag.

Den som vill "dokumentera" för ev försäkringsärende ska inte göra det på akuten.
 
På akuten finns ju fredagens besök redan inlagt i journalen så det ingår väl i dokumentationen om det skulle visa sig hänga kvar problem längre fram och behöva styrkas med något från skadetillfället?

Med lite tur så får jag komma och bli kikad på redan i morgon även om jag fasar lite för att bli klämd på för jag har ju riktigt ont och det kommer inte bli direkt skönt att bli klämd och kanske böjd på åt olika håll och kanter :nailbiting:

Aktiverar mig som vanligt fast inte lika rörligt, snabbt och aktivt som normalt direkt :)
 
Kolla du upp nacke mm. rejält, jag har skador i dom regionerna som gör att jag inte kan sova i en vanlig säng utan att vakna femtielva gånger med bortdomnade armar, inte kan bära matkassar mm. speciellt långt utan att tappa dom, inte kan spika utan att riskera att slå ihjäl nån när hammaren kommer flygande mm.

Det har gått så långt att jag sover i hängmatta, enda chansen att få en natts riktig sömn och vakna utvilad. Enda problemet där är när jag vaknar på morgonen och tofflorna är fulla med snö. :o
 
Sova ute på vintern gör man då inte frivilligt här om man vill ha chans att leva dan efter.

Alla nödvändiga samtal är bortgjorda och tid hos sjukgymnasten fick jag på onsdag klockan 11 och sen får jag se vad han säger :)
 
Sover du ute på vintern? :eek:
Ja vad ska man göra, inne finns inga träd att hänga hängmattan mellan. :D


Gnist, mitt sovsystem har en lägsta komforttemperatur på -40 (tack försvarsmakten) :love: så, jo, man sover som en gris och vaknar utvilad och pigg även mitt i vintern. :)
 
Med tanke på att det gärna kryper nära de temperaturerna här i kombination med blåst så sover man inte gärna och frivilligt ute här vintertid och det finns väggar att förankra krokar i för en hängmatta inomhus.
 
Med tanke på att det gärna kryper nära de temperaturerna här i kombination med blåst så sover man inte gärna och frivilligt ute här vintertid och det finns väggar att förankra krokar i för en hängmatta inomhus.
Jag törs då INTE förankra hängmattan i väggarna här, risken är då att kåken viker sig på mitten. :o :angel:
 
Har nu kommit tillbaka från en smått chockad sjukgymnast som inte kunde förstå varför inte jag hade blivit röntgad i fredags på akuten för det är visst något knas med kotorna C5 och C6, nervskador med känslopåverkan stor del av vänster sida överkropp, nedsatt funktion i vänster axel, arm och delar av handen och ett läkarbesök blev inplanerat till i em = jag måste stappla mig den där svängen på 3,7 km en gång till idag och jag ska hålla mig i relativ stillhet överlag och de små övningar jag fått att göra ska göras liggandes i sängen och förhoppningsvis syns någon förbättring till nästa tid jag har hos sjukgymnasten som är inbokat till veckan :up:

Ingen klassisk whiplash enligt sjukgymnasten, men en whiplash är det absolut menade han, fast i sidled då. Och promenerandet menar han på retar de redan påverkade nerverna så det borde jag hålla mig ifrån ett tag, men samtidigt är det ju bra att jag rör på mig. Däremot blir det ju inget gymmande, det var ett stort NO-NO :nailbiting:
 
Nu har ju du redan fått hjälp men tyvärr måste jag säga att akutsjukvården i sverige lämnar en hel del övrigt att önska numera. En kompis till mig krockade med sin bil, blödde som en gris i ansiktet och fick åka ambulans till akuten där de bl.a röntgade hennes ena knä för den hade hon ont i. Inget fel hittades någonstans.
Hon kunde därefter plocka glas både ur sin ena hand och ur huvudet (detta hade alltså missats) i flera veckors tid och när hennes knäbesvär inte gick över så fick hon åka och röntga det igen och man konstaterade att knäet var brutet. I journalen framgick också att man röntgat fel knä på akuten den dagen hon krockade. :eek::crazy::down:
 
Nu har ju du redan fått hjälp men tyvärr måste jag säga att akutsjukvården i sverige lämnar en hel del övrigt att önska numera. En kompis till mig krockade med sin bil, blödde som en gris i ansiktet och fick åka ambulans till akuten där de bl.a röntgade hennes ena knä för den hade hon ont i. Inget fel hittades någonstans.
Hon kunde därefter plocka glas både ur sin ena hand och ur huvudet (detta hade alltså missats) i flera veckors tid och när hennes knäbesvär inte gick över så fick hon åka och röntga det igen och man konstaterade att knäet var brutet. I journalen framgick också att man röntgat fel knä på akuten den dagen hon krockade. :eek::crazy::down:

Brutet knä? Intressant. Och först röntgade de knäet hon hade ont i, sen visade sig att de röntgat fel knä, och då var det "brutet"? Wow.
 
[ QUOTE="honung, post: 16588860, member: 1434"]Brutet knä? Intressant. Och först röntgade de knäet hon hade ont i, sen visade sig att de röntgat fel knä, och då var det "brutet"? Wow.[/QUOTE]

Ja, wow (antar att du är sarkastisk här).
Brutet knä var hennes ord, jag har ingen aning om ifall man kan bryta knät men uppenbarligen var något knäet trasigt i alla fall. Något man kunde se på vanlig röntgen.

Och nej, uppenbarligen hade de röntgat fel knä den dagen hon åkte in. Hur det gick till vet jag inte men i journalen hade det stått att patienten klagar på smärtor i höger knä och vid röntgen av vänster knä hittas inget. Typ (antagligen inte exakt de orden). Läkaren hade tyckt att det var väldigt pinsamt i alla fall och bad väldigt mycket om ursäkt å sin kollegas vägnar.

Själv gick jag ju med en meniskskada i 8 månader innan den åtgärdades för att första sjukhuset påstod att det inte fanns något fel. Att jag efter tre månader fortfarande inte kunde gå viftades bort med att det nog var psykiskt (d.v.s jag var rädd för att belasta knäet eftersom jag haft så ont i det initialt och det i sin tur gjorde att jag trodde att jag hade ont trots att jag egentligen inte hade det :o )
 
Och med detta så drar du slutsatsen att akutsjukvården i sverige "lämnar en hel del övrigt att önska"?

Jag tycker det är skit att "folk" älskar att bröla ut missnöje, men allt som är bra ska liksom bara vara så utan att det kommenteras eller uppmärksammas alls. Är man på restaurang så är 'hälsa kocken att det här var skitgott' inte så svårt att fisa ur sig, men när man blir ihoplappad och behandlad av sjukvården - allt från nageltrång till cancer, så är det bara om något fel begåtts man skriver ut det på exempelvis forum som detta. Kräkstrött på sånt skit är jag!
 
Kanske inte om man är i chock efter en olycka.
Med ganska omfattande erfarenheter av trauman och olycksfall och chockade olycksdrabbade, mer än kanske många här har så kan jag bara säga så här; en chockad olycksdrabbad person som säger att den har ont i sitt "vänstra knä" är inte att lita på. Där träder då yrkeskunskap och erfarenhet in och man undersöker vad som är skadat eller inte helt enkelt, oavsett vad den drabbade säger. Det Zoya berättar låter som taget ur en skröna, men jag säger inte att det är lögn heller, däremot vet Zoya knappast alla omständigheter och om och men och inget, så den här posten av Zoya är en klassisk jag-mötte-lassie-skröna som man bara hör i andra, tredje eller sjuttiofjärde hand, - eller läser om på ett forum på internettet.

Men nu handlar tråden inte om det.
 
Alltså, jag är inte missnöjd med vården för när jag kom in så var det ju bara huvudet jag själv kände gjorde ont, för det slog jag ju i ett antal gånger i bildörren eller vad jag nu än träffade och i övrigt så var väl adrenalinpåslaget ganska skyhögt så pass kort tid efter olyckan så jag var ju "pigg" så att säga, så att de gjorde fel skulle jag kanske inte påstå, de utgick ju från vad de såg liksom och utgången har troligtvis inte påverkats något alls av att det dröjt 5 dagar från skadetillfället tills jag fick en definitivt diagnos.

Nåväl nu är jag hemma från läkarbesöket och

wadIII_zps35955afb.jpg


Sjukskriven månaden ut och hemskickad med recept på Paraflex och Oxycodone och order om att hålla mig i relativ stillhet, göra de små övningar jag fått med från sjukgymnasten och sen får vi se hur det ser ut och känns på tisdag när jag ska dit igen och hur de går vidare.
 
Ja så borde det ju såklart vara @honung!
Svaret till lil-sis var mest vad som kanske kunde vara en förklaring till varför man inte säger till om personalen grejar med fel ben/arm/vad man nu har skadat.
 
Man märker ju vilken del av kroppen som röntgas, säger man inte till då när det blir fel?

Om man precis varit med om en allvarlig bilolycka och är halvt medvetslös och i djup chock så kanske man inte gör det nej. Knäet var nog heller inte det enda som undersöktes/röntgades.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Förra året gick jag till vårdcentralen för att jag tyckte att jag hade lite förstorade lymfkörtlar runt halsen. Men speciellt en...
Svar
3
· Visningar
424
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
22 253
Relationer Jag vet inte ens vars jag ska börja, ska försöka förklara. Om nån skulle veta vem jag är så skriv inte ut det här. Jag och min mamma...
2
Svar
23
· Visningar
4 483
Senast: Lingon
·
Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
10 583

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp