Hur får man nya vänner som vuxen?

Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Det är ju helt fantastiskt att du träffat alla dina vänner genom Buke!!!!!!:)

Inte alla, sambon (:love::love:) och de andra jag umgås mest med kommer från föreningen, men jag har många som jag räknar som vänner/nära vänner här på buke :)
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jo, visst kan det vara skönt att ha den typen av vänner oxå!
Men på sätt och vis så är de ändå dina vänner då, inte bara grannfrun lixom :D
Hade en sån underbar vän....vi kunde prata om allt, vi hade samma intressen....saknar verkligen henne. Men hon tyckte inte om min man. De var för lika varandra tror jag. Två starka människor som alltid hamnade i heta diskussioner. Hon sa att hon kunde umgås med mig men inte med honom. Då kände jag att det inte fungerade längre. Hon är nog den enda som jag egentligen saknar på riktigt. Det gör ju liksom att jag letar efter en likadan relation med andra. Vilket blir väldigt svårt att hitta. Usch, nu blev jag sentimental!:D

Men är det tvunget att hon umgås med sambon också? Visst träffas jag och mina bästa vänner parvis ibland men absolut oftast är det ju jag och dem.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jo, visst kan det vara skönt att ha den typen av vänner oxå!
Men på sätt och vis så är de ändå dina vänner då, inte bara grannfrun lixom :D
Hade en sån underbar vän....vi kunde prata om allt, vi hade samma intressen....saknar verkligen henne. Men hon tyckte inte om min man. De var för lika varandra tror jag. Två starka människor som alltid hamnade i heta diskussioner. Hon sa att hon kunde umgås med mig men inte med honom. Då kände jag att det inte fungerade längre. Hon är nog den enda som jag egentligen saknar på riktigt. Det gör ju liksom att jag letar efter en likadan relation med andra. Vilket blir väldigt svårt att hitta. Usch, nu blev jag sentimental!:D

Men varför dumpade du en underbar vän bara för att hon och din man inte funkade?:confused:
Det verkar ju helt vrickat?? Men måste väl inte alltid umgås med sina vänners partners?
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Man måste ju börja någonstans.
En ytlig bekantskap kan leda till en djup vänskap, men då måste man först ge den där ytliga bekantskapen en chans!

Det kanske börjar med kaffe och slutar någon annan stans, det kan du inte veta innan.

Jag tänker att det kan vara bra att vara öppen med att man är ny och att man inte känner så många på orten.
Skapa kontaktnät via personer du träffar via barnen, gå med i någon rolig förening, gå en kurs eller vad som helst som tar dig ut bland folk.
Hur sysselsätter du dig? Vänner via jobb/skola?

Ja, jag håller med och jag är inte direkt en social stjärna. Min närmsta vän raggade jag och min dåvarande närmsta vän upp utanför en krog... Har fått bra vänner genom buke och jobbet
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Men varför dumpade du en underbar vän bara för att hon och din man inte funkade?:confused:
Det verkar ju helt vrickat?? Men måste väl inte alltid umgås med sina vänners partners?


Så länge vännen inte respektlöst tjatar om hur efterbliven ens respektive är så dumpar man väl inte schyssta människor bara för att de inte gillar ens respektive?

Flera av mina vänner har genom åren haft killar där ogillandet varit väldigt ömsesidigt - inte problem för vänskapen :)
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Är också i samma sits då jag flyttat 80 mil från mitt gamla liv i Stockholm. Den enda jag umgås med är min man, saknar vänner! Rider i ett stall men det är få vuxna där och ingen jag riktigt klickat med.. gått yoga också men där pratar man ju inte direkt med folk. Jobbar hemma också så blir väldigt isolerad och tycker det är jättesvårt att hitta nya vänner. Men man får väl anstränga sig och börja prata med folk antar jag.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jo, visst kan det vara skönt att ha den typen av vänner oxå!
Men på sätt och vis så är de ändå dina vänner då, inte bara grannfrun lixom :D
Hade en sån underbar vän....vi kunde prata om allt, vi hade samma intressen....saknar verkligen henne. Men hon tyckte inte om min man. De var för lika varandra tror jag. Två starka människor som alltid hamnade i heta diskussioner. Hon sa att hon kunde umgås med mig men inte med honom. Då kände jag att det inte fungerade längre. Hon är nog den enda som jag egentligen saknar på riktigt. Det gör ju liksom att jag letar efter en likadan relation med andra. Vilket blir väldigt svårt att hitta. Usch, nu blev jag sentimental!:D

Om du har släppt en så god vän för din mans skull kanske du ska be din
man att hitta nya vänner åt dig.
Sorry, men så känner jag efter ditt inlägg.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

KL.
Jag tycker också att det är riktigt svårt att hitta nära vänner som man kan prata om jobbiga saker/filosofera med. Men jag tror som andra säger här att man måste bjuda till och försöka ta in nya människor genom tex att bjuda på middag. Och att själv ställa upp om man märker att någon har jobbigt med något. Det är väl så man märker de riktiga vännerna, som ställer upp när det gäller. Sedan kan det ju också vara så i livet att man har för mycket omkring sig för att orka umgås riktigt, kanske med barn, mycket jobb osv. Men i alla fall att inte ge upp utan prova på nytt med att föreslå middagar, aktiviteter, utekvällar.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jag har flyttat 30 mil för att leva min dröm.
Allt är egentligen toppen, förutom att jag saknar vänner.
Mina gamla vänner lämnade jag tillsammans med mitt gamla liv.
Jag kom fram till att det inte var några riktiga vänner ändå.
Jag har barn, så jag skulle kunna träffa nya människor genom deras skolor och aktiviteter, men jag vill inte ha någon att bara dricka kaffe med.
Jag vill ha riktiga vänner. Jag känner inte att det ger mig något annars.
Hur sjutton gör man?

Jag känner igen mig! Jag ska dessutom så småninom lämna tryggheten här och flytta flera mil upp från skåne. Jag komemr att vara i stort sett helt ensam, det finns troligtvis bukefalister i närheten, men man "känner" ju inte de personerna egentligen helt och fullt.

Så jag läser också denna tråden efter tips om hur man gör :D
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Till alla ni som reagerade över att jag släppte min bästa vän:
Vi levde ett mycket socialt liv med mycket fester, middagar osv.
Jag kan inte leva det livet tillsammans med henne och lämna min man utanför, speciellt inte med tanke på att alla i den umgängeskretsen dessutom var hans vänner. Så det stod alltså mellan att behålla det sociala liv vi levde och isf dansa efter någon annans pipa, eller följa sitt hjärta och göra det som känns rätt.
För mig var det aldrig någon tvekan om att lämna det livet bakom mig och satsa på vårat gemensamma liv. Men jag kan för den sakens skull ändå sakna henne.
Men det är gammalt och begravt nu. Vet inte ens varför jag tog upp det.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jo jag känner också ibland att en del jag träffar jag inte det minsta utbyte av. Vad sägs om en stalker som ringde minst 10 ggr om dagen och svarade man inte var man tvungen att berätta vart man var när väl personen fått tag i en.

Vart i landet bor du? Finns säkert en och annan bukefalist i närheten!

Usch, vad jobbigt! Har oxå haft sådana "vänner" som man gör vad man kan för att bli av med, men de fattar inte riktigt vinken. Är nog för snäll, som inte säger ifrån ordentligt med. Men nu har jag ju ingen istället :D Bor i Skåne
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jag förstår vad du menar... Jag har flyttat hit, 80 mil.
Kände inte en kotte, men har lärt känna lite folk ytligt så där. Har idag en riktigt, riktigt god vän. Men "hålet" fylls tyvärr inte av denna enda vännen.
Jag har 80 mil till mina "gamla" vänner som jag mer och mer "tappar". Och familjen är ju också 80 mil bort...

Man ska ha lite tur, tror jag. Och som alla skriver, allting börjar väl som ytliga bekantskaper...

Vart i södra Norrland? I närheten av mig? :)
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Såklart man måste börja någonstans som ni skriver :)
Men ibland känner man liksom att den här personen inte kommer att ge mer.
Tyvärr känner jag så rätt ofta.
Jag kanske har för höga krav.
Men för mig så är det så viktigt att en relation ger mig något mer än blablabla :D

Jag har läst igenom tråden ett par gånger eftersom jag fick en känsla och ville försöka förstå om jag inbillade mig, men jag tror inte det. Det jag skriver nedan är dock min upplevelse baserat helt på vad som skrivits i tråden. Hur det ser ut i verkliga livet har jag naturligtvis ingen aning om.

Jag undrar - tror du själv att det är möjligt att du har en inte helt positiv inställning till andra människors potential som vänner?

Jag reagerar nämligen på att mycket av det du skriver om människor du möter är negativt utifrån ett vänskap-på-djupet-perspektiv. De ger inte mer, bekantskapen är ytlig, det är bara blablabla, grannfrun, du har "vänner" du vill bli av med etc. Med min läsning är det rätt hårda ord. Jag skulle själv ha oerhört svårt att skriva så om människor, även om de "endast" är mina bekanta.

Om svaret på min fråga ovan är eller kan vara "ja", så tror jag att det kan vara något att reflektera över. För vid möte mellan människor kan en sådan kritisk inställning lysa igenom och därmed vara något som håller undan, som får andra att inte öppna sig. För helt ärligt, vem vill blotta sig för att sedan bli bortsorterad som en vän man inte vill ha, blablabla eller grannfrun?

Sedan en reflektion - åter helt från mitt perspektiv - över själva frågan hur man får nya vänner: Jag själv har ganska lätt att hamna i "djupa" diskussioner med personer jag inte behöver ha känt så länge. Anledningen är att jag själv ofta, relativt snabbt för samtalsämnet dit. Jag har inget behov av att berätta mitt livs historia det första jag gör (helt ärligt är det något som får mig att raskt ta mig åt ett annat håll:D), men för den skull behöver man inte vänta i tre år för att se om man kan mötas i annat än diskussioner om väder och vind. Kan man det så brukar det rulla på av sig själv. Vidare fäster jag mig sällan vid frågeställningen om jag kan "lita" på den här personen eller ej. Jag utgår ifrån att de allra flesta människor är goda, men även ifrån att de är mänskliga. Man kan göra fel, men de flesta gör det inte med mening att såra någon annan. Och den dag jag blottar något som är känsligt för mig så har jag förmodligen bildat mig en så pass stabil uppfattning om personen att det känns helt tryggt att göra det, att jag vet att jag får bra respons och att inte informationen hamnar där den inte skall hamna. Att komma till den punkten i vänskapen kan ta tid för mig - eller gå fort. I mitt fall mest beroende på hur mycket man umgås och under vilka omständigheter man lär känna varandra.

För att knyta an till det sistnämnda tror jag det kan ta längre tid att etablera vänskap när man är ny i en stad. Ingen känner en där, det finns inga referenser s a s. Jag träffade t ex en vansinnigt trevlig kvinna förra våren. Vi klickade direkt, men vi har också gemensamma vänner så det fanns en trygghet i relationen från början. Både hon och jag visste att våra gemensamma vänner X, Y och Z inte umgås med totala galningar. Hade vi båda varit helt blanka kort hade lära känna-fasen varit längre. Är man på ett nytt ställe, där sådana referenser helt saknas får man nog ligga i lite extra.

Tillslut är ju det viktigaste för att få nya vänner att träffa nya människor. Lite extra insats i föreningsliv, kurser etc under en tid kan kanske betala sig.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Men alltså, jag är kanske trög men varför kunde du inte ha både din mans vänner och henne? Umgås med henne på egen hand? Du skriver att det var en bra vänskap men det verkar ju inte riktigt så.
Jag har mycket vänner tillsammans med min sambo, men det hindrar ju inte alls att jag har vänner som INTE är en del av det umgänget?

Jag är kräsen när det gäller nära vänner så då vore det dumt att dumpa en nära vän om det kan undvikas och aldrig att jag skulle göra det för en så märklig anledning.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jo, visst kan det vara skönt att ha den typen av vänner oxå!
Men på sätt och vis så är de ändå dina vänner då, inte bara grannfrun lixom :D
Hade en sån underbar vän....vi kunde prata om allt, vi hade samma intressen....saknar verkligen henne. Men hon tyckte inte om min man. De var för lika varandra tror jag. Två starka människor som alltid hamnade i heta diskussioner. Hon sa att hon kunde umgås med mig men inte med honom. Då kände jag att det inte fungerade längre. Hon är nog den enda som jag egentligen saknar på riktigt. Det gör ju liksom att jag letar efter en likadan relation med andra. Vilket blir väldigt svårt att hitta. Usch, nu blev jag sentimental!:D

Jag förlorade min bästa och närmaste vän på samma vis, bara att jag var kompisen som inte ville umgås med sambon - som är en psykopat (på riktigt). När jag förklarade för henne att jag gärna ville umgås med henne, men inte med hennes sambo så sa hon först att då behövde ju inte hon tycka om min pojkvän heller, när jag bekräftade att det var helt okej om hon inte gjorde det så sa hon helt sonika upp bekantskapen med mig.
Jag sörjer henne varje dag och undrar hur hon har det idag, om han numera slår henne sönder och samman eller om hon klarat sig hittills... :crazy:
Lider med din väninna som valdes bort så brutalt!
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jag förlorade min bästa och närmaste vän på samma vis, bara att jag var kompisen som inte ville umgås med sambon - som är en psykopat (på riktigt). När jag förklarade för henne att jag gärna ville umgås med henne, men inte med hennes sambo så sa hon först att då behövde ju inte hon tycka om min pojkvän heller, när jag bekräftade att det var helt okej om hon inte gjorde det så sa hon helt sonika upp bekantskapen med mig.
Jag sörjer henne varje dag och undrar hur hon har det idag, om han numera slår henne sönder och samman eller om hon klarat sig hittills... :crazy:
Lider med din väninna som valdes bort så brutalt!

Undrar om hon ser på det så?
Jag känner mig som den som blev bortvald nämligen.
Även om hon inte sa att hon valde bort mig, så blev det iaf känslan, eftersom hon inte kunde acceptera hela mig och mitt liv.
I mina ögon så lekte hon gud.
Och det handlade verkligen inte om att min man var psykopat eller att han slog mig!
Utan enbart om att hon inte tyckte att de var överrens i ditt och datt!
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Men alltså, jag är kanske trög men varför kunde du inte ha både din mans vänner och henne? Umgås med henne på egen hand? Du skriver att det var en bra vänskap men det verkar ju inte riktigt så.
Jag har mycket vänner tillsammans med min sambo, men det hindrar ju inte alls att jag har vänner som INTE är en del av det umgänget?

Jag är kräsen när det gäller nära vänner så då vore det dumt att dumpa en nära vän om det kan undvikas och aldrig att jag skulle göra det för en så märklig anledning.

Ja nu är du nog trög :D Alla våra vänner var våra gemensamma vänner.
Alltså mina vänner, min mans vänner, hennes vänner = samma personer.
Hon säger upp kontakten officiellt med honom.
Var hamnar jag då?
Ska jag gå på fester, middagar, osv med alla våra vänner men lämna honom hemma?
Och ja du har rätt i att det inte var någon bra vänskap.
Det visade ju sig tills sist.
Men jag saknar det som jag trodde var en bra vänskap.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Jag har läst igenom tråden ett par gånger eftersom jag fick en känsla och ville försöka förstå om jag inbillade mig, men jag tror inte det. Det jag skriver nedan är dock min upplevelse baserat helt på vad som skrivits i tråden. Hur det ser ut i verkliga livet har jag naturligtvis ingen aning om.

Jag undrar - tror du själv att det är möjligt att du har en inte helt positiv inställning till andra människors potential som vänner?

Jag reagerar nämligen på att mycket av det du skriver om människor du möter är negativt utifrån ett vänskap-på-djupet-perspektiv. De ger inte mer, bekantskapen är ytlig, det är bara blablabla, grannfrun, du har "vänner" du vill bli av med etc. Med min läsning är det rätt hårda ord. Jag skulle själv ha oerhört svårt att skriva så om människor, även om de "endast" är mina bekanta.

Om svaret på min fråga ovan är eller kan vara "ja", så tror jag att det kan vara något att reflektera över. För vid möte mellan människor kan en sådan kritisk inställning lysa igenom och därmed vara något som håller undan, som får andra att inte öppna sig. För helt ärligt, vem vill blotta sig för att sedan bli bortsorterad som en vän man inte vill ha, blablabla eller grannfrun?

Sedan en reflektion - åter helt från mitt perspektiv - över själva frågan hur man får nya vänner: Jag själv har ganska lätt att hamna i "djupa" diskussioner med personer jag inte behöver ha känt så länge. Anledningen är att jag själv ofta, relativt snabbt för samtalsämnet dit. Jag har inget behov av att berätta mitt livs historia det första jag gör (helt ärligt är det något som får mig att raskt ta mig åt ett annat håll:D), men för den skull behöver man inte vänta i tre år för att se om man kan mötas i annat än diskussioner om väder och vind. Kan man det så brukar det rulla på av sig själv. Vidare fäster jag mig sällan vid frågeställningen om jag kan "lita" på den här personen eller ej. Jag utgår ifrån att de allra flesta människor är goda, men även ifrån att de är mänskliga. Man kan göra fel, men de flesta gör det inte med mening att såra någon annan. Och den dag jag blottar något som är känsligt för mig så har jag förmodligen bildat mig en så pass stabil uppfattning om personen att det känns helt tryggt att göra det, att jag vet att jag får bra respons och att inte informationen hamnar där den inte skall hamna. Att komma till den punkten i vänskapen kan ta tid för mig - eller gå fort. I mitt fall mest beroende på hur mycket man umgås och under vilka omständigheter man lär känna varandra.

För att knyta an till det sistnämnda tror jag det kan ta längre tid att etablera vänskap när man är ny i en stad. Ingen känner en där, det finns inga referenser s a s. Jag träffade t ex en vansinnigt trevlig kvinna förra våren. Vi klickade direkt, men vi har också gemensamma vänner så det fanns en trygghet i relationen från början. Både hon och jag visste att våra gemensamma vänner X, Y och Z inte umgås med totala galningar. Hade vi båda varit helt blanka kort hade lära känna-fasen varit längre. Är man på ett nytt ställe, där sådana referenser helt saknas får man nog ligga i lite extra.

Tillslut är ju det viktigaste för att få nya vänner att träffa nya människor. Lite extra insats i föreningsliv, kurser etc under en tid kan kanske betala sig.

Jag tror absolut att det kan vara mitt eget fel på sätt och vis.
Jag har mycket höga krav på min omgivning.
Vilket gör att jag väljer bort en del människor.
Men jag är en öppen, social och trevlig person (om jag får säga det själv :D )
Så att jag skrämmer bort människor för att jag är negativ tror jag inte på.
Det är snarare så att människor dras till mig.
Men oftast folk som jag inte har något utbyte av.
Jag kan ge exempel för att du ska förstå bättre.
En tjej som är psykiskt sjuk, som kunde åka hem till mig mitt i natten bara för att dricka te. Funkar inte för mig (jag har familj) En annan som kunde ringa flera gånger om dagen bara för att gnälla om sitt ex som hon inte haft kontakt med på flera år.
Orkar inte lyssna på samma sak dag ut och dag in, år efter år.
En tredje som är alkoholist och som tror att vänner är det samma som välgörenhetsorganisationer. En fjärde som är notoriskt otrogen mot sin man och blandar in mig i diverse lögner för sin egen skull.
Jag kan fortsätta, men du förstår nog vad jag menar?
Så om denna typen av "vänner" inte är ok att välja bort för att man vill ha ut mer av en vän, så får jag väl vara utan då.
 
Sv: Hur får man nya vänner som vuxen?

Ja nu är du nog trög :D Alla våra vänner var våra gemensamma vänner.
Alltså mina vänner, min mans vänner, hennes vänner = samma personer.
Hon säger upp kontakten officiellt med honom.
Var hamnar jag då?
Ska jag gå på fester, middagar, osv med alla våra vänner men lämna honom hemma?
Och ja du har rätt i att det inte var någon bra vänskap.
Det visade ju sig tills sist.
Men jag saknar det som jag trodde var en bra vänskap.

Men jag fattar inte heller :D
För fast ni hade gemensamma vänner, gick på fester mm. Så måste ju inte hon och din man sitta bredvid varandra. På fester kan man ju välja vilka man vill sita bredvid, vilka man pratar med osv..
Sen kan man säga hej tillvarandra, men umgås med de andra.
Antar din man kunde prata med andra på fester och hon kunde prata med de som hon tyckte gav utbyte..
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Fick sådan oerhörd lust att skriva något. Inte som i att hitta på något, utan skriva i princip om det som är nu och här och på riktigt...
Svar
0
· Visningar
485
Senast: Takire
·
  • Artikel
Dagbok Den bättre känslan inombords som jag började känna i början av mars har hållt i sig. Det känns som att det har ljusnat - både om dagarna...
Svar
1
· Visningar
893
Senast: _Taggis_
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 874
Senast: lundsbo
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 140
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp