Bukefalos 28 år!

Hur mycket...

Du får gärna tänka så, men jag tänkte uppenbarligen inte exakt som du gjorde - men är nöjd med mitt beslut.
Ooookej. Jaja, carry on med att gilla inlägg som säger till användare att inte bemöta det som skrivs till dem. Jag kommer fortsätta att tycka att det är otrevligt.
 
utöver jobb är det rimligt att man skall orka göra? Känner mig värdelös som nästan inte orkar göra något mer än jobba.

De man hör talas om är de som klarar av att jobba 100%, plugga 100%, träna på gym, ha fyra hästar i tävling form plus ha ett socialt liv. Själv jobbar jag heltid och har en häst som går på halvfart och orkar knappt med något alls. Helgerna går åt till att ladda upp för ännu en ny arbetsvecka och hemmet blir lidande.

Så hur mycket är det egentligen rimligt att man skall orka utöver jobb?
Stress är livsfarligt, och vi lever alltmer stressade i vår jakt efter lycka eller vad det nu kan vara för nåt. Våra hjärnor tar på allvar stryk av att vi hela tiden ska jaga efter nåt och konsekvenserna av detta får vi nog se om några generationer. Jag tycker det är sunt att du laddar upp på helgerna! Man måste ingenting, man måste det man orkar. Vi jämför oss gärna med dem vi beundrar, de som som verkar klara allt. Jag gör också det, men jag måste påminna mig själv om vad som är mina gränser. Just nu jobbár jag deltid, inte ens 70%. Jag tror aldrig jag kommer jobba heltid heller, mer än i mycket korta perioder. Givetvis vet jag vad det kommer att göra med min pension så jag har full koll på läget.
Jag vill också köpa häst, det drömmer jag om varje dag. Men eftersom jag haft flera hästar i mitt liv under många år så vet jag vilket jobb och engagemang det innebär och så tänker jag om.
 
Så skönt @rtf att höra att det inte bara är jag som mår bättre av att sova 9-10 h/natt.

Jag har presterat över min förmåga sedan jag började jobba heltid för åtta år sedan, men bromsade in själv en bit innan väggen. Dock inte så pass långt ifrån att jag inte blev sjukskriven. :(

Har jobbat 25 % i fyra månader och i övermorgon går jag upp på 50 %. Nervöst!

Jag har lärt mig att det finns ingen annan lösning än att lyssna på sig själv och inse att alla människor är unika även i detta avseende.

Hur är det förresten, kan arbetsgivaren kräva 100 % jobb av sina anställda?
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Så skönt @rtf att höra att det inte bara är jag som mår bättre av att sova 9-10 h/natt.

Jag har presterat över min förmåga sedan jag började jobba heltid för åtta år sedan, men bromsade in själv en bit innan väggen. Dock inte så pass långt ifrån att jag inte blev sjukskriven. :(

Har jobbat 25 % i fyra månader och i övermorgon går jag upp på 50 %. Nervöst!

Jag har lärt mig att det finns ingen annan lösning än att lyssna på sig själv och inse att alla människor är unika även i detta avseende.

Hur är det förresten, kan arbetsgivaren kräva 100 % jobb av sina anställda?

Det beror på anställningsavtalet. Men de flesta har tillsvidareanställning på heltid och det finns ingen generell rätt att ta tjänstledighet, förutom vissa specifika undantag.
 
Stress är livsfarligt, och vi lever alltmer stressade i vår jakt efter lycka eller vad det nu kan vara för nåt. Våra hjärnor tar på allvar stryk av att vi hela tiden ska jaga efter nåt och konsekvenserna av detta får vi nog se om några generationer. Jag tycker det är sunt att du laddar upp på helgerna! Man måste ingenting, man måste det man orkar. Vi jämför oss gärna med dem vi beundrar, de som som verkar klara allt. Jag gör också det, men jag måste påminna mig själv om vad som är mina gränser. Just nu jobbár jag deltid, inte ens 70%. Jag tror aldrig jag kommer jobba heltid heller, mer än i mycket korta perioder. Givetvis vet jag vad det kommer att göra med min pension så jag har full koll på läget.
Jag vill också köpa häst, det drömmer jag om varje dag. Men eftersom jag haft flera hästar i mitt liv under många år så vet jag vilket jobb och engagemang det innebär och så tänker jag om.

Att ha höga ambitioner och jaga dem innebär inte stress för alla. Jag är trött på generaliseringar, åt båda håll.

För vissa är själva essensen i att må bra och vara nöjd att man hela tiden sätter upp nya mål.

Och dessutom förändrar man sig genom livet.

De gånger jag inte tyckt arbetet gett mig tillräckligt tillbaka är i de perioder då målen varit för lätta att nå. För lite känsla av att uppnå något omöjligt. När någon annan lika gärna kunde ha fixat det.

Jag menar att jag inte jagar efter att må bra, utan själva jakten gör att jag mår bra. Det är inte stress. Det är själsfrid.
 
Att ha höga ambitioner och jaga dem innebär inte stress för alla. Jag är trött på generaliseringar, åt båda håll.

För vissa är själva essensen i att må bra och vara nöjd att man hela tiden sätter upp nya mål.

Och dessutom förändrar man sig genom livet.

De gånger jag inte tyckt arbetet gett mig tillräckligt tillbaka är i de perioder då målen varit för lätta att nå. För lite känsla av att uppnå något omöjligt. När någon annan lika gärna kunde ha fixat det.

Jag menar att jag inte jagar efter att må bra, utan själva jakten gör att jag mår bra. Det är inte stress. Det är själsfrid.
Du får vara hur trött på generaliseringar hur mycket du vill, men fakta är att vi inte vet hur dagens hetsiga livsstil kommer att påverkar våra hjärnor rent fysiologiskt. Att stress är livsfarligt är ju väl belagt. Det betyder inte att just du är stressad eller har några skador som är irreversibla, men på en generell nivå ökar dem ju. Se bara på sjukskrivningarna för utmattningsdepression. Jag tycker utvecklingen är skrämmande. En av mina kollegor arbetar med dessa patienter och det är verkligen ingen rolig syn när stressen drivit dem så långt. Många tar sig aldrig tillbaka igen alls, och för de allra flesta tar det väldigt lång tid. De allra flesta får lägga om sina liv helt. Du får leva ditt liv precis hur du vill, jag pratar endast om dessa förväntningar de flesta medelklassmänniskor framförallt har, nog är skadliga på sikt. Man kan inte hinna allt som man "måste". Vissa kanske kan leva som du Sjöberga och det är ju okej, men inte alla. Därför tycker jag att man som person ska försöka rannsaka sig själv och verkligen ifrågasätt hur man lever sitt liv så att man mår som bäst. Jag tycker idealen om surdegsbröd, hämta kl 15 från dagis, renovera sitt hus/lägenhet, ha ett kul socialt liv, laga god mat från grunden, odla, gör karriär, träna, gå på museer, etc etc etc är ideal som man verkligen bör ifrågasätta innan alla kollapsar. Det känns som vi blivit objekt som ska prestera på 100% hela tiden. Det passar verkligen inte mig.
 
Senast ändrad:
Du får vara hur trött på generaliseringar hur mycket du vill, men fakta är att vi inte vet hur dagens hetsiga livsstil kommer att påverkar våra hjärnor rent fysiologiskt. Att stress är livsfarligt är ju väl belagt. Det betyder inte att just du är stressad eller har några skador som är irreversibla, men på en generell nivå ökar dem ju. Se bara på sjukskrivningarna för utmattningsdepression. Jag tycker utvecklingen är skrämmande. En av mina kollegor arbetar med dessa patienter och det är verkligen ingen rolig syn när stressen drivit dem så långt. Många tar sig aldrig tillbaka igen alls, och för de allra flesta tar det väldigt lång tid. De allra flesta får lägga om sina liv helt. Du får leva ditt liv precis hur du vill, jag pratar endast om dessa förväntningar de flesta medelklassmänniskor framförallt har, nog är skadliga på sikt. Man kan inte hinna allt som man "måste". Vissa kanske kan leva som du Sjöberga och det är ju okej, men inte alla. Därför tycker jag att man som person ska försöka rannsaka sig själv och verkligen ifrågasätt hur man lever sitt liv så att man mår som bäst. Jag tycker idealen om surdegsbröd, hämta kl 15 från dagis, renovera sitt hus/lägenhet, ha ett kul socialt liv, laga god mat från grunden, odla, gör karriär, träna, gå på museer, etc etc etc är ideal som man verkligen bör ifrågasätta innan alla kollapsar. Det känns som vi blivit objekt som ska prestera på 100% hela tiden. Det passar verkligen inte mig.

Jag håller med dig i mycket, men samtidigt är det mycket individuellt vad som genererar stress.

Jag blir avstressad av sånt som många andra blir stressade av. När man blir äldre lär man känna sina egna förmågor, behov och brister allt bättre. Anpassar man sig efter dem, oavsett rådande norm, så har man bättre förutsättningar att må bra och slippa drabbas av sjukdom och utmattning.
 
Jag håller med dig i mycket, men samtidigt är det mycket individuellt vad som genererar stress.

Jag blir avstressad av sånt som många andra blir stressade av. När man blir äldre lär man känna sina egna förmågor, behov och brister allt bättre. Anpassar man sig efter dem, oavsett rådande norm, så har man bättre förutsättningar att må bra och slippa drabbas av sjukdom och utmattning.
Jo. Bara man vet om det, många ffa kvinnor gör inte det, och vågar inte bryta normer och ifrågasätta. Och sedan har vi alla dessa kvinnor i låglöneyrken inom t ex vården som liksom inte har några val direkt utan kanske måste kämpa sig blå för att kunna försörja barn som ensamstående.
 
Jag tror den här tanken om att det finns en norm man ska nå upp till skadar. Individer funkar olika.

Det är en av de största bristerna, tycker jag, med dagens arbetsmarknad. Att normen fullpresterande 100% är så stark att alla som avviker från den betraktas som annorlunda. Det påverkar många grupper som skulle kunna bidra och få chansen att känna sig nöjda med sitt liv.

Det är frustrerande! Jag har tidigare försökt få gå ner i tid för att orka med, men det ahr inte gått. Jag hqr letat deltidsjobb, men har man utbildning verkar det vara kört att få. Skaffade en annan utbildning för att få ett friare jobb och mer utomhus, tyvärr krashade kroppen och sedan knoppen så nu är drömmen att kunna arbetsträna i höst. Och det kommer antagligen inte kunna bli inom det jag utbildat mig till.. Fail!
Det är sinnessjuk som det går på idag. Större möjligheter till annqt än 100% (särskilt som de ofta är mer än 100%) skulle gynna alla. Är intressant att se de företag som infört 6 timmarsdagar att det varit positivt för både arb givare och anställda. Hoppas det sprider sig!
 
Det är dumt att endast dom som fixar hur mycket som helst hörs, medans vi andra som inte orkar hur mycket som helst lider i de "tysta".
Nu har jag inte läst hela tråden (jag vet skampåle nästa :nailbiting:) men jag undrar hur pass bra du sover om nätterna. Får du de timmar du behöver? Har du bra sömnkvalitet? Kan du flexa så att du kan utnyttja din biologiska dygnsrytm eller har du väldigt fasta tider?

Jag hör tyvärr inte till de där som är så där superduperduktiga och orkar allt. Skulle önska att det var så, men icke... I vart fall så har jag märkt att jag är väldigt beroende av god sömn. Dålig sömn är en stor energitjuv för mig. Funderar på att skaffa något att mäta sömnen med, sömndjup osv, kanske kan jag hitta ett mönster och ett sätt att få det att fungera optimalt.
 
Nu har jag inte läst hela tråden (jag vet skampåle nästa :nailbiting:) men jag undrar hur pass bra du sover om nätterna. Får du de timmar du behöver? Har du bra sömnkvalitet? Kan du flexa så att du kan utnyttja din biologiska dygnsrytm eller har du väldigt fasta tider?

Jag hör tyvärr inte till de där som är så där superduperduktiga och orkar allt. Skulle önska att det var så, men icke... I vart fall så har jag märkt att jag är väldigt beroende av god sömn. Dålig sömn är en stor energitjuv för mig. Funderar på att skaffa något att mäta sömnen med, sömndjup osv, kanske kan jag hitta ett mönster och ett sätt att få det att fungera optimalt.
Sover 8 till 9 timmar per natt, tror det är vad jag behöver. Tror att jag sover ganska bra med.

Ska dock strax gå och lägga mig för jag är trött.
 
Jag tror att mycket av tröttheten sitter i hur vi äter också. Jag vet tyvärr några exemplar som alltid är jättetrötta, men som också bara äter snabba kolhydrater. Och jag har en god vän som jag är säker på har järnbrist, men som inte tycker att man får någon hjälp av läkare så hon går inte och tar ett blodprov ens.
 
Jag har bara under mycket korta tillfälliga perioder jobbat 100%, och då har jag inte orkat så mycket annat- Jag tycker det är jättemycket! Mitt grundläge som jag eftersträvat har varit att jobba halvtid. Har i många år varvat plugg och diverse timanställningar, tills jag sen några år tillbaka fick en fast tjänst på 50% på ett jobb som jag trivs med, och med okej lön. Just nu är det kärvt ekonomiskt pga att jag till stor del försörjer familjen själv (sambon har riktigt kass inkomst), men vi hoppas att det kan komma att ändras på sikt, och att jag kan jobba lite extra sporadiskt bara, så att jag slipper gå upp i tid. Vill verkligen ha kvar halvtidstjänsten, såna växer inte på träd.

Visst handlar det om prioriteringar att fixa detta. Bor i hyresrätt, har ej egen häst utan är medryttare, köper typ aldrig kläder/prylar, allt barnet får är second hand och ofta får vi saker gratis av grannar. Kommer vi iväg på semester blir det så billigt som möjligt. Men nog käkar vi en pizza ibland och gör roliga utflykter, jag skulle inte säga att vi lever jättesnålt egentligen, och för mig är de SÅ mycket värt att få ha denna känsla av en lugn vardag med fler lediga dagar än arbetsdagar. Men jag vet att det inte är så enkelt för alla andra att få till det, så som normen ser ut idag.
 
Det är dumt att endast dom som fixar hur mycket som helst hörs, medans vi andra som inte orkar hur mycket som helst lider i de "tysta".

Jag tror att det är lätt att överdriva det där hur mycket som helst hos andra. Alla kompromissar. Ingen hinner allt. Ingen har mer än 24h på ett dygn och en tredjedel bör gå till sömn.
 
Kontorstider göt mig mera död än levande och jag orkar inget. Men jag jobbar oregelbundna tider kvällar och helger snittar 37 timmar per vecka och har massa energi.
Har hus, två hundar, två hästar i tävlingskondition, man och vänner
Känner mig inte det minsta stressad över att i.te hinna som jag vill. Jag tror det gäller att hitta en livsstil som passar en själv.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Ursäkta rörig text, men det är natt. Jag vet inte var jag ska vända mig för att få hjälp. Jag mår jättedåligt och är desperat. Har...
Svar
6
· Visningar
806
Skola & Jobb Ok. Efter en cancerresa har jag, såklart, börjat klura på vad jag Verkligen vill göra med resten av livet (hur kort/långt det nu blir)...
2
Svar
24
· Visningar
1 703
Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
4 167
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 825
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp