Du får vara hur trött på generaliseringar hur mycket du vill, men fakta är att vi inte vet hur dagens hetsiga livsstil kommer att påverkar våra hjärnor rent fysiologiskt. Att stress är livsfarligt är ju väl belagt. Det betyder inte att just du är stressad eller har några skador som är irreversibla, men på en generell nivå ökar dem ju. Se bara på sjukskrivningarna för utmattningsdepression. Jag tycker utvecklingen är skrämmande. En av mina kollegor arbetar med dessa patienter och det är verkligen ingen rolig syn när stressen drivit dem så långt. Många tar sig aldrig tillbaka igen alls, och för de allra flesta tar det väldigt lång tid. De allra flesta får lägga om sina liv helt. Du får leva ditt liv precis hur du vill, jag pratar endast om dessa förväntningar de flesta medelklassmänniskor framförallt har, nog är skadliga på sikt. Man kan inte hinna allt som man "måste". Vissa kanske kan leva som du Sjöberga och det är ju okej, men inte alla. Därför tycker jag att man som person ska försöka rannsaka sig själv och verkligen ifrågasätt hur man lever sitt liv så att man mår som bäst. Jag tycker idealen om surdegsbröd, hämta kl 15 från dagis, renovera sitt hus/lägenhet, ha ett kul socialt liv, laga god mat från grunden, odla, gör karriär, träna, gå på museer, etc etc etc är ideal som man verkligen bör ifrågasätta innan alla kollapsar. Det känns som vi blivit objekt som ska prestera på 100% hela tiden. Det passar verkligen inte mig.