Nu är hon kastrerad!!!

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Så härligt att katten har fått komma in och blivit kastrerad.
vad har du för nåt i toalådan?
Ibland funkar det om man har jord i lådan.
Behöver du tips om hur du ska göra för att få henne tamare så kan du läsa på www.katthemmet.se klicka på skygga katter.
Men jag börjar undra om hon inte har bott i en familj en gång .Hon kanske var en sommarkatt som lyckades överleva

Jag har klumpeströ i lådan, innan har hon bajsat lite här och var, men kissar gör hon i golvbrunnen
Smart katt! Vi har ju spolspilta i stallet och jag har sett flera av katterna sätta sig där istället för att gå ut när det är kallt eller regnigt.
Nu har hon börjat bajsa på ett mer begränsat ställe så efter att ha sanerat idag så ställde jag kattlådan där det varit mest bajs.
Om hon inte har bajsat i den imorgon tänkte jag byta ut det mot jord och grus.

Nej hon har aldrig bott hos någon familj, hon föddes i stallet innan vi flyttade hit, gamla ägaren till huset sa att det skulle finnas en katt och en unge i stallet som hon skulle hämta när köpet var klart.

När vi kom hit första gången efter vi hade köpt det så såg jag att honan var kvar, hon var så mager och eländig att jag åkte dit vi bodde och hämtade kattmat och matade henne i små men många portioner.

Med tanke på mammans skick så trodde vi att kattungen dött av svält men ett par veckor efter att vi hade flyttat in såg jag henne för första gången, en liten mager kattstackare, så liten att jag hade gissat på att den max kunde vara 10 veckor gammal.
Jag visste ju bara att det skulle finnas en unge, inte när den var född.
Men hon var född i april fick jag veta, och detta var i slutet av oktober så hon var ju minst 6 månader.
Hon är fortfarande väldigt liten, hennes kattungar sedan i somras som nu är fem månader växte om henne för länge sedan.

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Hur går det med bebisarna? Tycker också du är värd massor av blommor för det du gör

Bebisarna växer så det knakar
De äter själva nu och kan klättra upp i sängen (min och sambons alltså) själva.
Tar man inte upp dem direkt när man kommer in i rummet så klättrar de snabbt upp för byxbenen och helst hela vägen upp till axeln.

De får ju bara vara i övriga huset under uppsyn, lillhunden är ju "pappa" och idag morrade han åt gammelhunden när han tyckte att han var för nära hans bebisar.
Även om han är snäll mot dem så kan ju hans välvilja bli fel, han vill flytta på dem ibland och hittar då inte nackskinnet utan vill hålla över huvudet så det är stenkoll som gäller.
Även hans lekar kan ju bli lite för häftiga när man bara är en liten bebis.
Fast mest pussar han och slickar på dem, det ser så roligt ut när man släpper ut dem och de direkt rusar fram till hunden alla tre och han pussar och försöker hålla ordning på vart de tar vägen.

Jag tackar för blommorna

Faktum är att jag börjar bli sliten av allt extra jobb, jag är ju inte frisk och orkar ju inte så mycket och det här är ju sådant man bara måste göra, det finns ju inget val.
Men det tar på både kroppen och humöret, och sömnen, nu är klockan över tre

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Absolut!

Och jag är så glad för all peppning, vänliga ord och goda råd

De behövs!

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

En uppdatering igen

"Vildkatten" har slutat äta
Jag har försökt med både hennes vanliga mat, kattungemat och blötfoder, men hon äter inget.

Hon verkar ha hämtat sig från kastreringen och är mer skygg nu, tvärtemot min tanke.

Det enda hon åt igår var lite välling annars är maten orörd.
Idag har hon inte rört något alls, inte ens vatten ser det ut som hon har druckit, isåfall väldigt lite.

Jag sitter och väntar på att veterinären ska ringa upp, jag har varit borta en stund och tänkte att hon kanske vågar sig fram när det blir tyst i huset men det gjorde hon inte.

Kanske vantrivs hon så att det är därför, eller så kanske hon har någon sjukdom.

Hon har bara bajsat lite lite idag och igår så nu är väl tarmen tömd.

Dumma katt, jag vill ju kunna släppa ut henne och att hon får må bra

 

[OhNoez]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Vad trist att höra att det inte gått åt rätt håll de senaste dagarna Jag och marsvinen håller tummar och tassar härborta för att det "bara" är något tillfälligt bakslag (lite längtan ut t ex) och att kattan inte är sjuk.

 

[ginnies]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Jag är impad av ditt arbete, du kan få en kvast med blommor av mig också,. hoppas att hon kryar på sig.

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Tack!

Kl
Katten är lurig, förmodligen är orsaken till de senaste dagarnas matvägran och gömningar att hon föredrar levande föda
Såg en liten mus springa där inne idag och hon blev väldigt distraherad av att jag var där inne just då.

När jag lite senare kom in låg hon nöjt på buren som hon brukar så förmodligen kom jag väl och störde i musjakten när hon gömde sig

Underbara katt

På fredag ska vi ta stygnen, ska bli intressant att få in henne i buren igen, kanske är hon inte lika lugn på den här bilresan.

Hoppas hon tar den sista musen i natt så att vi kan fortsätta socialiseringen i morgon utan sådana distraktioner.

Hon hade även bajsat ordentliga högar nu, tänk att det räckte med att skriva om min oro på buke för att få fart på henne igen

 

[Kardinal]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Du är bra du. Skönt att läsa om.
Får lite hopp om världen

 

[ginnies]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Hon hade även bajsat ordentliga högar nu, tänk att det räckte med att skriva om min oro på buke för att få fart på henne igen

Man ska ha det i bakhuvudet att ibland räcker det med lite kattskit i högar för att man ska bli glad.

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Du är bra du. Skönt att läsa om.
Får lite hopp om världen

Tack

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Man ska ha det i bakhuvudet att ibland räcker det med lite kattskit i högar för att man ska bli glad.

Ja ibland är man väldigt konstig

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

En uppdatering igen

Nu har vi precis kommit hem från veterinären.

Det var betydligt enklare att få in henne i buren idag, jag sa till henne att vi skulle ta bort stygnen och att hon sedan skulle få komma ut snart.
Jag ställde buren mot värmepumpen och satte en skiva för så att hon inte skulle hoppa över och sambon stod på andra sidan och puttade försiktigt på henne med sopborsten.
Efter att hon hade gett sopborsten en avhyvling ropade jag på henne och hon insåg då att ända vägen bort från den irriterande sopborsten var in i buren så hon gick in, jag tog bort skivan och stängde och hon satt lugnt kvar.

När vi kom ut och hon kände den friska luften jamade hon lite sorgset, det lät som en hälsning till något hon längtat så länge efter, jag sa till henne att hon snart skulle få springa igen och då jamade hon tillbaka.

Hon hade lagt på sej ordentligt under den här tiden, visst är hon liten men inte så mager längre att man känner benen genom tunt skinn

Hon var dessvärre inte så samarbets villig hos veterinären utan det var tvunget att söva henne riktigt innan stygnen kunde tas bort.

Så nu ligger hon i buren och slappar igen, min dyra lilla prinsessa och i morgon ska jag njuta lika mycket som hon av att få släppa ut henne i friheten igen.

 

[Sol]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Vilken solskenshistoria.

 

[veronican]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Din tråd har fått mig lite filosofisk....
Tänk, det är ovanligt men så fantastiskt när katter verkligen kan få leva på sina egna villkor.

Du är otroligt godhjärtad som gjort detta för henne och glatt accepterar henne precis, precis som hon själv är och vill vara -och ändå ger henne ett drägligt och bra liv.

Jag skrev tidigare i tråden; hur gör man med en så skygg katt om hon skadar sig eller något en dag? Men nu är jag övertygad om att ni har ett sådant band du och katten att hon får vara vild men hon litar ändå på dig "in case of emergency". Skulle hon skada sig är jag säker på att hon i sin skygghet ändå skulle söka sig till dig och be om hjälp.

Det är lite knepigare och ibland mer jobb att ha en sån vän, där allt är på hennes villkor, där man så gärna vill hålla om, ta upp i knäet och fysiskt uttrycka sin kärlek, men får nöja sig med att älska på avstånd.

Jag hade också en sån katt förut som mina snälla föräldrar hade boende hos sig. Hon var lika vild som din katt under sina första 4 år i livet ute som stallkatt, sen fångades hon in, blev familjekatt och vande sig vid att bo inne i hus med oss tvåbeningar, kom på att det är dödsskönt att bli kliad och klappad utav oss men under alla sina 5 ½ år som innekatt ville hon aldrig låta sig bli lyft. Hon fick leva så, helt på sina egna villkor, slapp bli lyft eller konfronterad med sånt hon var rädd för.

Det medförde att hon fick leva med långa klor, att vi inte hade full insyn i hennes tandstatus, att hon aldrig blev borstad eller badad, för att bli lyft eller fasthållen blev hon rädd utav.

I gengäld var hon otroligt lycklig, hon låg gärna i andra änden av soffan när man satt där, eller på en stol nära familjen, kom gärna fram och bad om klapp och kel när någon satt i fåtöljen, sov vid mormors fotände när hon var på besök, valde själv livet som innekatt -om sommaren när dörrarna stod på vid gavel satt hon bara i öppningen och tittade ut, men ville inte gå ut.
Denna katt blev aldrig helt "tam" i ordets rätta bemärkelse men hon hade förmånen att bo hos människor som inte krävde något av henne heller. De hade 3 katter till (som gärna blev lyfta och tvångspussade) så hon fick helt och hållet diktera sina livsvillkor själv.


Din tös kommer säkerligen få ett precis lika fint liv, du verkar ha en stor kärlek och respekt för henne och hon verkar också tycka om dig tillbaka. På sitt sätt.

Det är ledsamt nog en del människor som inte kan ha djur på detta vis, att ha en katt man inte kan lyfta upp, eller bestämma över, verkar för en del vara otänkbart. typ "vad ska man då med den till??" Jag tycker det är fint när djur får vara individer och bli älskade för den de är, inte den vi vill att de ska vara. Jag tror ju ändå att man kan träna och vänja de flesta katter och att de blir tamare ju mer de får umgås med oss, men alla kan inte bli knäkatter.

Lycka till!!

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Tack för ditt långa svar.

Jag tror att det är min egen längtan som liten att få bli älskad och respekterad precis som jag är som har gjort att det aldrig har varit ett problem för mej att låta andra, människor som djur får vara som de är.

Att få hjälpa de här katten till ett förhoppningsvis bättre liv är inte ett undantag i mitt "ordinarie" liv, även om det har varit under ganska speciella förhållanden den här gången, det hade varit mycket svårt för mej att hålla henne instängd om hon tydligt visat att hon ville ut.
Nu har hon snarare sett ganska välmående ut, hon har accepterat att hon ska vara där och hon får komma mej så nära hon vill.
Men faktiskt så är det är så alla mina djur och mina barn (och även min sambo såklart) lever, jag älskar dem på mitt sätt och de får älska mej tillbaka på sitt sätt.

Vad andra tycker är rätt eller fel spelar ingen roll så länge alla mår bra.

Jag varken vill eller kan kräva att någon ska ändra sig för att jag vill det, mina barn får vara som de är, mina hundar får vara som de är, mina hästar får vara som de är, och jag skäller inte på min sambo för att han gör det och detta.

Att försöka bestämma över en katt är som att försöka få nymånen att bli fullmåne istället, det är inget man kan ändra bara för att man vill utan man får acceptera att det är så det är.

Det är väl sådant här som är det underbara med att få lov att leva med djur, när de väljer att leva med oss, att de accepterar oss som vi är, att vi utsätter dem för diverse i deras ögon konstiga saker men ändå vill vara nära oss.

Jag hoppas att du har rätt att hon kommer till mej om hon behöver min hjälp en dag, det hoppas jag av hela mitt hjärta.

 

[OhNoez]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

När vi kom ut och hon kände den friska luften jamade hon lite sorgset, det lät som en hälsning till något hon längtat så länge efter, jag sa till henne att hon snart skulle få springa igen och då jamade hon tillbaka.

Vilken underbar syn det kommer bli imorgon när flickan får springa igen
Har hon träffat kattungarna på närmare håll än förresten? Hur gick det?

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Vilken underbar syn det kommer bli imorgon när flickan får springa igen
Har hon träffat kattungarna på närmare håll än förresten? Hur gick det?

Ja det ska bli så underbart
När jag var inne nu och gav henne mat jamade hon som för att säga, när får jag gå ut? Jag har ju varit här inne länge nu liten, hon har nog lärt sig lika mycket om människor som jag lärt mej om henne.

Jag har tagit in kattungarna några gånger men tyvärr verkar hon inte känna igen dem, hon låter som när det kommer in människor hon inte vill ha där, jämrar sig på något vis, inte morrar men ändå ett missnöjt ljud.

Kattungarna försökte inte ens gå fram till henne så de kände nog inte igen henne heller utan tyckte först att det var spännande med ett nytt rum att utforska men de gick bara korta svängar innan de kom tillbaka till mej.

Men kattungarna verkar må bra ändå utan sin mamma som tur är.
De växer och busar och leker och äter, äter i mängder
Så fort jag kommer in i rummet rusar de fram och klättrar upp i byxbenen

 

[shlubberdubb]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

jag har en flaskfödd tös som nu är 14 år. Hon är fortfarande övertygad om att jag är hennes mamma. Nu bor hon dock i mina föräldrars hus här p ågården då en av mammas katter flyttat in till mig och är sjuk och behöver lugn och ro. Så får det bli tills vidare. Jag kelar dock med min tös ändå och hon tycker det är jättemysigt att kura upp sig i famnen, dutta med tassarna och spinna så hon dräglar.

Vad du gör för vilda kattmamman är otroligt. Det behövs mer människor på denna jord som dig.

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Tack

Ja dessa blir nog också sådana i framtiden med.
Särskilt den minsta i kullen gosar in sig i tröjan och snuttar och trampar med tassarna.

Tyvärr kan jag ju inte behålla dem, tretton katter är (några) för många så jag hoppas att jag kan hitta bra hem åt dem framåt jul.

Men som med andra kullar så får den/de som inte jag hittar bra hem åt bo kvar, hellre det än att jag känner minsta tveksamhet om tilltänkta ägaren verkligen är rätt person, här gäller inte först till kvarn.

Det finns ju en andledning till att de har blivit så många katter, jag kan inte strunta i hur de får det i framtiden.

 

[TinyWiny]

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Ja det blev verkligen det och ingen är gladare för det än jag