Bukefalos 28 år!

Nu är hon kastrerad!!!

Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Ja kanske är det så:D jag är så glad att hon kom hem igen och det ser så roligt ut när hon verkligen ser koncentrerad ut när jag pratar med henne:love:
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Hade helt missat den här tråden.
Blev otroligt glad och tårögd av att läsa er historia, jag hoppas på en lycklig fortsättning och att fler människor vore som du!
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Åh vilken härlig läsning :love: Har inte läst allt, men måste få skriva direkt :)

Är sällan här inne och nu råkade jag klicka på fel knapp och hamnade här. Vilken tur :)

Jag tror det blir bra i slutändan. Jag tog hand om en vildkatt för ca 6 år sedan tror jag. Och han hittade jag på mitt dåvarande jobb. Han sprang omkring mager och eländig bland truckar och maskiner.
Vi kämpade för att få tag i honom, men till slut ställde jag dit en hundbur och han valde till slut att både äta och sova där.
När vi såg att han kunde koppla av i buren så var det en arbetskamrat som skyndade sig att stänga den.
Gissa vad galen han blev :D
Men jag tog med honom hem och han bodde i buren (med öppen dörr) i några veckor och sen vågade han sig ut.
Jag fick börja klappa honom men han tydde sig mest till hunden :love:

Nu bor vi på landet. Har flera katter och hundar och kattlucka finns och han har ett härligt liv :)
Fullt tam är han inte. Man får inte gå rakt emot honom och titta på honom och tro man ska kunna klappa. Men går man fram lugnt, tittar bort och sen börjar klappa. Då älskar han det och myser :love:


Jag tror du får det lika härligt med din katt som vi fått med våran. Nu är din lite äldre (min var ca 4 månader), men låt det ta tid. Gäspa och blinka mjukt med ögonen när du går in till henne, titta henne inte rakt i ögonen. För det betyder att du är avslappnad och snäll. Så gjorde jag med min och jag fick respons direkt.
Jag gör fortfarande så om jag ser han tvekar och han slappnar av direkt.


Önskar verkligen lycka till!
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Knapplån

Heder till dig TS som gör en sån fin sak!

Det är många gånger jag har tittat ut genom fönstret när min katt legat på min mage i soffan och jag har tänkt "tack och lov att du är hemma, Pyret"
Jag lider så med alla de katter som inte har en varm, torr plats att söka skydd på och som är hungriga.

:bow: för att du engagerar dig och kostar på henne trots att hon int eär din från början! (Antar att hon from nu kommer att räknas som en liten del av familjen, även om hon aldrig (kanske) kommer vilja bo i huset)
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Givetvis räknas hon till familjen:love:

Också en liten uppdatering!

Fröken "vildkatt" har tagit sig riktigt bra, hon börjar nästan bli tjock:D hon är mycket i stallet när det är minus grader och mindre när det är varmare.
Hon kan numera stå och vänta på att jag ska öppna dörren och får inte panik av stängda dörrar eller för att man kommer nära henne.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Den här historien är helt underbar! Jag, liksom säkert många andra, skulle nog bli väldigt glada om du uppdaterade. :laugh:
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Visst kan jag uppdatera;)

Kissan, som heter Sotis:love: mår bra och tillhör inte längre de smalas skara utan är rund och fin och knotigheten är borta.
Hon kommer och äter men sover bara i stallet när det är minusgrader ute eftersom hon har lärt sig att när det är kallt så stängs dörren och då är det bäst att vara på insidan hela dagarna.

Hon är såpass tam att hon kommer fram till matskålen när jag häller upp, hon ser mej alltså inte som ett hot längre även om hon aldrig skulle nedvärdera sig till att bli klappad:angel: hon tittar verkligen nedlåtande på de andra när de stryker sig runt mina ben som om hon inte alls förstår hur de kan vilja gosa med en människa:eek::rofl:

Hon ligger kvar nu när man kommer in, innan flög hon upp med stirriga ögon medans hon nu bara noterar att jag är där. Hon har t.om vant sig vid min dotter, det tog ett tag men nu har hon insett att hon inte heller är farlig och att man kan få mat av henne med.

Så..livet går vidare med lillkissan och jag är så glad att det blev så här bra:love:

Hennes sista kull fick alla bra hem, den ena hade vi ju kvar tills hon var nästan 15 veckor och det var svårt att skiljas ifrån henne, så otroligt lik sin mamma till utseendet men totalt olik i sättet, människor är ju för henne det bästa som finns och hon gosade helst hela tiden:love:
De nya ägarna till henne skickar bilder på henne så att jag får se henne då och då.
De är också kompisar till min dotter så att hon får ju t.om gosa med henne, ja lite svartsjuk är jag nog, jag får väl fråga snällt om jag får följa med och hälsa på henne en dag.:D
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Åhh så underbart! :laugh: Hela den här historien är verkligen helt fantastisk, inte minst med tanke på att hon ändå får fortsätta vara "vildkatt". :)
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

:bow:

tänk om det fanns fler människor som dig
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

En liten uppdatering eftersom jag blev så glad idag:D

Den senaste tiden har vår lilla vildkatt blivit mer och mer synlig:banana: istället för att snabbt dra i sig maten och försvinna så har hon nu så mycket lugn i kroppen att hon gosar med de andra katterna medans de ivrigt talar om att dom faktiskt aaaaaldrig har fått någon mat, vilket de gör varje gång de ser mej oavsett om alla sju matskålarna är fyllda eller tomma:angel:

Häromdagen jamade hon åt mej flera gånger:love:

Idag var hon kvar i stallet fast det var en främmande människa där, när jag visade gästen vår lilla vilding så satt hon bara kvar och tittade på mej.
Att hon stannade i stallet fast vår gäst både pratade och rörde på sig på bara någon meters avstånd är ett enormt framsteg, tidigare hade hon varit långt ifrån stallet innan vi ens hade kommit dit.

Den här katten är så speciell, så vild, så vacker så otroligt fri:love: och hon har valt att bo här hos mej.:bow:
Jag är så tacksam för att hon valde att fortsätta sitt liv här, att hon inte drog sin väg när jag hade varit så besvärlig mot henne och stängt in henne.

När jag ser henne tänds ett ljus i mitt hjärta, det finns alltid hopp även när man tror att det är försent.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Gud vilken otroligt fin historia! Blev helt glad och varm inombords av att läsa och tycker det är så fantastiskt att hon förstår att du bara vill henne väl och kan känna sig bekväm med dig så nära :) Riktigt mysig historia och jag önskar er båda allt gott i framtiden:love:, du ska ha massor med beröm för hur godhjärtad du är och du är helt klart en förebild för mig :bow:

Vänliga hälsningar vikkipikki.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Det är berättelser som dina som gör att jag alls stannar på kattforumet, trots allt elände i andra trådar.
Helt underbart! :bow:
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Det är berättelser som dina som gör att jag alls stannar på kattforumet, trots allt elände i andra trådar.
Helt underbart! :bow:

Ja visst är det underbart:love:
När jag ser henne idag så kan jag knappt tro att det är samma katt, den skrämda blicken är borta och hon kan se förnärmad ut:rofl: det trodde jag aldrig att jag skulle få se.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Gud vilken otroligt fin historia! Blev helt glad och varm inombords av att läsa och tycker det är så fantastiskt att hon förstår att du bara vill henne väl och kan känna sig bekväm med dig så nära :) Riktigt mysig historia och jag önskar er båda allt gott i framtiden:love:, du ska ha massor med beröm för hur godhjärtad du är och du är helt klart en förebild för mig :bow:

Vänliga hälsningar vikkipikki.

Ja jag blir helt varm innuti när jag ser henne, att hon ändå är så klok och förstår så mycket trots allt.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Helt underbar läsning och vilken fantastisk människa du är :bow:

Att hon valde att bo hos dig, som du skrev gjorde hon med klokhet tror jag. Hon hade aldrig kunnat få det bättre och ett härligare liv på hennes egna villkor.

Vist är det mysigt med våra tama djur som man kan gosa med, men den kärleken och förtroende som ett halvt vilt djur ger, när de själva väljer ut en "tvåbening" är något helt annat.
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Helt underbar läsning och vilken fantastisk människa du är :bow:

Att hon valde att bo hos dig, som du skrev gjorde hon med klokhet tror jag. Hon hade aldrig kunnat få det bättre och ett härligare liv på hennes egna villkor.

Vist är det mysigt med våra tama djur som man kan gosa med, men den kärleken och förtroende som ett halvt vilt djur ger, när de själva väljer ut en "tvåbening" är något helt annat.

Du har helt rätt, det är så speciellt att få ett sådant förtroende som hon ger.
För mej har just katter alltid varit ett sådant djur som man inte kan bestämma över, deras självständighet och frihets behov och deras sätt att se oss människor som något som bara finns för att tillfredsälla deras behov gör mej full av beundran men även full av skratt.
De är så ärliga med vad de ska ha och att även en katt som inte ens hör hemma där den är kan komma och kräva mat gör att jag tror att det finns hopp om världen.
Kanske skulle vi alla vara mer som katterna, lite friare, lite självständigare lite mer krävande!?
För trots att de är beroende av oss för att få mat (de lyckliga iallafall) så är de aldrig undfallande eller fjäskiga, de är så härligt självklara:love:
 
Sv: Nu är hon kastrerad!!!

Jag måste ju ge er en uppdatering med;)

Tiden går så fort, för bara ett år sedan var det en ynnest att få se henne och nu förgyller hon vardagen med att visa sig var och varannan dag:laugh:

Hon är så självklar numera bland de andra katterna i stallet och har satt de andra katterna på plats, från att ha varit den längst ner på rangskalan som oroligt väntade på att få äta och sedan kasta i sig maten så tar hon nu plats och säger ifrån till de yngre om de försöker sig på att ta ton;)
Hon är forfarande en liten enstöring men har blivit så mycket socialare på det senaste året och nu vågar jag ta med mej hunden ut i stallet igen till hans stora glädje.
Jag var så rädd att han skulle jaga henne så att hon blev bortskrämd för all framtid innan eftersom jag var osäker på om han verkligen fattade att hon hörde till oss, men nu vet jag att hon är så listig att hon kollar läget innan hon går in i stallet och ser jag henne där så får hunden vänta tills hon är klar med ätandet och har gått ut igen.
Hon håller fortfarande till endel i den övergivna ladugården bakom vårat och min hund tar lovar runt hennes ingångar men har nog fattat att det inte är en katt som man kan leka med.
Han leker nämligen gärna med de andra men henne låter han vara, då kommer han lunkandes med en uppsyn som säger "det är nog bäst att jag är nära dej nu matte för nu är hon där":crazy::eek: och jag håller givetvis med honom om att hon är faaaarlig:angel:
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Katthälsa vi har en kastrerad katthona på 4 år. Får vara ute hur mycket hon vill men har ingen kattlucka. Sen i höstas har hon varit inne typ hela...
Svar
4
· Visningar
1 404
Senast: bergstopp
·
Katthälsa En av våra hittekatter eller "jag kom hit och nu bor jag här katt" har haft kronisk snuva i snart fyra år, eller iallafall vad jag vet...
2
Svar
21
· Visningar
7 267
Senast: TinyWiny
·
Övr. Katt Har en 'liten' stallkatt som kallas för Måns. Han är nu ca 6 år gammal men kom till vårt förra stall för 3 år sedan som helt vild, strök...
Svar
3
· Visningar
866
Övr. Katt För igår kastrerade jag min ena dam. Visste att hon var dräktig i 2-3 veckan, och det stämde visade det sig sen. Ringde Rinkebys...
Svar
7
· Visningar
996
Senast: Yrja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp