Skaffa hund och aldrig mer få komma hem?

[LovingLife]

Jag har haft valpplaner under en längre tid nu och har äntligen hittat en uppfödare och kombination som känns rätt. Äntligen så kommer jag ha tid och möjlighet, då jag börjar plugga distans till hösten och har jobb som jag kan ha med hund till.
Men i helgen då jag varit och hälsat på min pappa, så hade min brors flickvän med sig sin hund. Pappas katt som har levt med hund tidigare, men tycker det är otäckt med nya hundar drog sig undan direkt och när han väl kommer in så vill min far under inga omständigheter att de ska mötas, trots att även hunden är kattvan,(En liten pomeranian f.ö..) "katten blir ju orolig och kanske inte kommer hem igen om han märker att hunden är kvar.." Dels så tycker jag att detta skiljande på dem och "mesandet" bara gör saken värre, att de inte bara kan få lära känna varandra, även om de bara gäller en kort tid.

Men det som gjorde mig riktigt ledsen var när min pappa som vet att jag planerar att skaffa hund igen och hur viktigt detta är för mig, kort och gott sa att jag inte kan skaffa hund igen så länge katten lever, för då får jag inte komma och hälsa på hos honom i alla fall. Jag blev så upprörd och ledsen över detta, det är inte första gången han försöker styra över mig med att ställa ultimatum och hitta på regler.

Frågan jag har är väl hur jag ska hantera detta. Vänta med att skaffa hund för att min pappa förbjuder mig att komma och hälsa på med den, eller skaffa hund och se om jag får komma hem eller inte..

 

[DarkInNight]

Lämna hunden hemma när du hälsar på hos din pappa.

 

[LovingLife]

Min far bor några timmar bort. Svårt att lämna hunden ensam hemma besöken hem ofta blir över en helg... Men alternativet är ju att lämna till hundvakt förstås, känns dock lite onödigt att behöva utnyttja dem för att jag far hem till landet och hälsar på min förälder..

 

[MiniLi]

Om min pappa hade ställt sådana ultimatum till mig hade jag nog struntat i att hälsa på honom.

 

[Nikkis]

Håller med MiniLi, eller så får din far helt enkelt besöka dig om det är så. Det är inte enbart din plikt att upprätthålla kontakten.

Såklart du ska skaffa hund nu om allt det praktiska klaffar och du funnit en passande kombination!

 

[Milosari]

Jag har haft valpplaner under en längre tid nu och har äntligen hittat en uppfödare och kombination som känns rätt. Äntligen så kommer jag ha tid och möjlighet, då jag börjar plugga distans till hösten och har jobb som jag kan ha med hund till.
Men i helgen då jag varit och hälsat på min pappa, så hade min brors flickvän med sig sin hund. Pappas katt som har levt med hund tidigare, men tycker det är otäckt med nya hundar drog sig undan direkt och när han väl kommer in så vill min far under inga omständigheter att de ska mötas, trots att även hunden är kattvan,(En liten pomeranian f.ö..) "katten blir ju orolig och kanske inte kommer hem igen om han märker att hunden är kvar.." Dels så tycker jag att detta skiljande på dem och "mesandet" bara gör saken värre, att de inte bara kan få lära känna varandra, även om de bara gäller en kort tid.

Men det som gjorde mig riktigt ledsen var när min pappa som vet att jag planerar att skaffa hund igen och hur viktigt detta är för mig, kort och gott sa att jag inte kan skaffa hund igen så länge katten lever, för då får jag inte komma och hälsa på hos honom i alla fall. Jag blev så upprörd och ledsen över detta, det är inte första gången han försöker styra över mig med att ställa ultimatum och hitta på regler.

Frågan jag har är väl hur jag ska hantera detta. Vänta med att skaffa hund för att min pappa förbjuder mig att komma och hälsa på med den, eller skaffa hund och se om jag får komma hem eller inte..

Tror du verkligen det stämmer, alltså att han kommer göra så? Låt honom göra det i så fall. Din beroendeställning till honom är över nu när du är vuxen (vilket jag antar att du är när du inte bor hemma). Vill han inte ha besök av sina barn så får han väl sitta där och ruttna på ålderdomshemmet när han blir gammal. Det blir säkert kul för honom...

Och ett stort lycka till med nya valpen

 

[WhoIsItAgain]

Som kattägare kan jag förstå att han vill freda sin katt. Det är väl bara att lämna hunden hemma? Jag har katt och mina föräldrar har katt. De går inte ihop men då får katterna stanna hemma och så får någon passa dom. Vi hälsar trots det på varandra.

 

[Kivina]

Du är vuxen, köp din hund du..

Mamma och pappa var väl inte helt nöjda när jag sa att jag skulle köpa hund. Det gjorde ju inte saken bättre att jag köpte en rottis. Men idag älskar de odågan och står ut henne, trots att hon kan vara en riktig vilde som har outsinlig energi...

 

[Springer]

Min far bor några timmar bort. Svårt att lämna hunden ensam hemma besöken hem ofta blir över en helg... Men alternativet är ju att lämna till hundvakt förstås, känns dock lite onödigt att behöva utnyttja dem för att jag far hem till landet och hälsar på min förälder..

Trots allt är det ju din fars hem, och där bestämmer han. Måste hans katt och din eventuella hund träffas?
En första gång kan du väl lämna hunden till hundvakt eller pensionat. Sen kanske allting löser sig. :-)

 

[Glimfeather]

Jag förstår din pappa, men det går ju att lösa så att hunden inte kommer åt katten. När mina vänner eller familj hälsar på hos mig med sina hundar så brukar jag stänga sovrumsdörren, så får katterna vara där inne (med tillgång till kattluckan ut), och ibland blir det stökigt mellan hundarna och då får man skilja på dem också. Det funkar utmärkt med galler och dörrar

 

[LovingLife]

Tack för alla svar! Känns bra att få lite input även från utomstående kring detta.
Som Springer säger, självklart är det min pappas hem och han som bestämmer där, men det som upprör är väl att han använder dessa argument till att försöka styra mig till att inte skaffa hund överhuvutaget med hot om att jag inte är välkommen med hunden i så fall.
Men jag hoppas väl att när det väl kommer till kritan och jag ska hälsa på så kommer han inte neka att jag tar med valpen. Funkar det ändå inte så får jag helt enkelt lösa det på annat sätt!..

 

[Red_Chili]

Jag hade skaffat hund ändå, sedan om jag verkligen velat hälsa på en person som ställer sådana krav, då hade jag sett till att skaffa hundvakt eller hitta annan lämplig lösning. Det måste väl dessutom inte vara så att du alltid åker till honom, han kan väl komma till dig och hälsa på också?

Sedan vet jag att många ändrar sig när de väl lär känna hunden. Min far var tidigare extremt(!) hundrädd. Sedan lärde han känna salukis som jag släpade hem och tyckte att ja, de var väl ok. Sedan sa han att om jag ska ha hund så måste det vara saluki, för det är de enda som får komma in i hans lägenhet. Ytterligare något år senare kunde man hitta honom kelandes med mina vänners hundar, även när de inte var salukis För ett drygt halvår sedan köpte jag hunden som gått rakt in i hjärtat på honom. Han fullständigt älskar min lilla Aysu. Han pratar med henne, försöker leka med henne, låter henne ligga i hans säng och strimla toarullar ("Titta så SÖT hon är!"), hälsar på henne innan han hälsar på mig... Hade någon för något år sedan sagt att han skulle tycka så mycket om en hund som han tycker om Aysu, då hade INGEN i hans bekanskapskrets trott honom. Idag får även hans vänner veta allt om Aysus senaste påhitt, han berättar så gärna om allt hon gör både en och flera gånger

 

[Gimlan]

Nämen vilken gulle-pappa

 

[Lejonelle]

kort och gott sa att jag inte kan skaffa hund igen så länge katten lever, för då får jag inte komma och hälsa på hos honom i alla fall. Jag blev så upprörd och ledsen över detta, det är inte första gången han försöker styra över mig med att ställa ultimatum och hitta på regler.

Frågan jag har är väl hur jag ska hantera detta. Vänta med att skaffa hund för att min pappa förbjuder mig att komma och hälsa på med den, eller skaffa hund och se om jag får komma hem eller inte..

Om du bestämmer dig för att vänta - hur länge tycker du att det är rimligt att vänta i så fall? 1 år? 5? 20 år? Eller hur länge förväntar du dig att pappa ska leva?

Familjer är olika men jag tycker det enda rätta är att DU lever ditt liv som DU vill. Om det är viktigt för dig att leva med hund och du själv kan ta hand om den och har egen bostad är du i din fulla rätt. Du kanske inte kan ta med hunden hem till pappa men ärligt talat, hur kul är det för pappa att sitta där själv och ha vuxna barn som aldrig hälsar på pga någon idiotisk regel man satt upp?

Själv kom jag fram till, att jag inte kunde tänka mig ett liv utan djur och jag ville ha levt mitt eget liv, inte någon annans. Så kom alla djur in i familjen, något jag aldrig har ångrat även om det ibland försvårar umgänget med olika personer. Mina bröder t ex är hundallergiska. Jag älskar dem men jag skulle aldrig avstå hund för deras skull, så ofta träffas vi inte och de få gångerna om året går allting att lösa.

 

[lady_vip]

Äh, föräldrar brukar ändra sig. Mina föräldrar fick inte ens veta att jag skulle köpa ny hund senast, jag tog bara dit henne Ja, de föll ju direkt, även om jag visste att de inte direkt stöttade valpplanen från början.

 

[Emor]

Hunden behöver kanske inte komma in? Beroende på ras, och hur ofta du hälsar på din pappa samt hur länge det är kanske hunden antingen kan ligga i bilen, eller det kanske går att ordna en hundgård hos din far där hunden kan få vara?

Livet är för kort för att vänta på alla andra, det går oftast att lösa. Annars kan väl din pappa komma hem till dig ibland? Ni behöver kanske inte alltid ses där? Och isf de gånger du åker dit så får hunden vara hos hundvakt eller liknande. Vill man så går det att lösa, passar förutsättningarna för hund nu så hade jag satsar på det!

 

[Migo]

Jag gör precis som Lady_vip. Vill och kan jag köpa valp så gör jag det. Omgivningen brukar smälta när det väl är gjort

 

[lady_vip]

Jag gör samma sak med det mesta, bilar, hästar osv De köper det mesta bara det är genomfört!

Vilket ju kan bero på att de förstått att jag är vuxen.

 

[Bison]

man måste ju inte släpa med sig hunden överallt, jag respekterar de som inte vill ha hundar hemma hos sig och skaffar hundvakt de gånger. Känns som ett ickeproblem för mig, bättre att han är ärlig från början.

 

[Sassy]

Det är väl inget konstigt att man som djurägare är mån om de djur man har hemma?

Jag har katter, därmed är inga andra djur välkomna på besök här oavsett hur mycket jag tycker om dem. Det är inte naturligt för en katt att få "besök" i sitt revir och ja, det kan leda till att katten är stressad även när hunden inte är där.

Katter är inte flockdjur och har ingen bra strategi för att lära känna andra djur. Man får räkna med månader av tålmodig introduktion i många fall, och delar av det arbetet får göras om om de inte ses på ett tag.

Förstå att katter och hundar fungerar väldigt olika socialt. Din far är den som i mina ögon gör rätt när han vill hålla kattens hem lugnt.