Sommarföräldrar 2017 del2

[hvala]

@MalanMjöl @Fritidsryttare ja det var ju inte det enda de tog men märkligt ändå. De lämnade pass och en del andra värdesaker som känns som det hade varit mer meningsfullt att ta. Min man blev inte av med några personliga tillhörigheter. För mig tog de dator, digitalkamera, två par örhängen och ett gäng klänningar

 

[Fritidsryttare]

Jag ska på bröllop nästa helg, har insett att skor med klack bara är att glömma. Har ont i ryggen även i platta skor och är orolig att ryggen inte ska klara dagen ändå, så tänker inte förvärra med klackar. Köpte ett par nya platta sandaler idag som jag tänkte ha, dock lite orolig att jag ska få skav mellan tårna med dem. Har fånigt känsliga fötter, får skavsår av typ allt.

Köpte klänning till bröllopet för ett par veckor sedan. Provade idag igen och känner mig inte riktigt lika nöjd längre, inbillar mig att jag ser mer tjock än gravid ut. Den sitter inte åt alls nedanför magen så tyget faller rakt ner där. Men jag hoppas det syns att jag är gravid... Kommer vara i vecka 37 när bröllopet är.

Klack funkade faktiskt hjälpligt för mig, mest för att jag hängde på sambons arm när jag gick och de sammanhängande sträckorna jag gick uppgick till ungefär 50 meter åt gången som mest. Hade verkligen inget val när det kom till skor heller, stod mellan dessa och vita speakers typ.. kändes inte som att mina gympaskor med gel i skulle vara så snyggt till.

 

[Fritidsryttare]

@MalanMjöl @Fritidsryttare ja det var ju inte det enda de tog men märkligt ändå. De lämnade pass och en del andra värdesaker som känns som det hade varit mer meningsfullt att ta. Min man blev inte av med några personliga tillhörigheter. För mig tog de dator, digitalkamera, två par örhängen och ett gäng klänningar

Undrar vad det var för tjuvar? Känns ju som att de antingen gjort ett rätt "slarvigt" arbete, alternativt hade väldigt speciella önskemål när de bröt sig in? Att de inte rivit ner huset talar ju emot teorin att de haft tidsbrist också.

 

[hvala]

Undrar vad det var för tjuvar? Känns ju som att de antingen gjort ett rätt "slarvigt" arbete, alternativt hade väldigt speciella önskemål när de bröt sig in? Att de inte rivit ner huset talar ju emot teorin att de haft tidsbrist också.

Jag tror att de letade efter pengar och guldsmycken och när de inte hittade det rafsade de snabbt ihop lite elektronik, så mycket som de kunde bära. Men klänningarna fattar jag inte alls.

 

[MalanMjöl]

"Rätt" vinkel...

vinkeln där det framgår med all önskvärd tydlighet att jag är gravid...jättegravid..

Jättefin klänning och tycker inte alls det är valross varning! Men känner igen känslan där man tittar framifrån och tänker- det ser ju OK ut, tittar i profil och tänker...

 

[Fritidsryttare]

Jättefin klänning och tycker inte alls det är valross varning! Men känner igen känslan där man tittar framifrån och tänker- det ser ju OK ut, tittar i profil och tänker...

Tack snälla! Ja, idag infann sig valrosskänslan först när jag mötte "fröken super petite" (inget ont mot henne alltså, hon kan ju inte hjälpa det!), får leva på att jag kände mig fin en liten stund iaf. Älskar hur svägerskan är brutalt ärlig, (släktdrag, verkar det som...) som bekräftar att ja, jag ser helt enorm ut sett från sidan.

 

[Ray]

Tack snälla! Ja, idag infann sig valrosskänslan först när jag mötte "fröken super petite" (inget ont mot henne alltså, hon kan ju inte hjälpa det!), får leva på att jag kände mig fin en liten stund iaf. Älskar hur svägerskan är brutalt ärlig, (släktdrag, verkar det som...) som bekräftar att ja, jag ser helt enorm ut sett från sidan.

Hon har säkert nåt bekymmer hon oxå. Men jag tycker oxå det är jobbigt med minimala magar...

 

[Fritidsryttare]

Hon har säkert nåt bekymmer hon oxå. Men jag tycker oxå det är jobbigt med minimala magar...

Säkerligen, men magens storlek lär inte vara ett av dem. Å andra sidan så ska jag ju bara hålla snattran också, med tanke på vilken okomplicerad och enkel graviditet jag har haft så här långt. Det är ett i-landsproblem jag har, jag inser det.

 

[manhattan_2006]

@Fritidsryttare vilken vecka är du i? Tycker du ser normalstor ut Tror min mage är i samma size ungefär, har gått upp 10 kg och har 8 veckor kvar nu. Vad många som ska på bröllop, jag ska också på bröllop nästa helg har tänkt ha klackar men ha med mig ballerina i bilen om det skulle bli outhärdligt om fötterna svullnar. Klänningen är en gravid festklänning så den passar bra hehe.

 

[Fritidsryttare]

@Fritidsryttare vilken vecka är du i? Tycker du ser normalstor ut Tror min mage är i samma size ungefär, har gått upp 10 kg och har 8 veckor kvar nu. Vad många som ska på bröllop, jag ska också på bröllop nästa helg har tänkt ha klackar men ha med mig ballerina i bilen om det skulle bli outhärdligt om fötterna svullnar. Klänningen är en gravid festklänning så den passar bra hehe.

Jag gick in i vecka 31 igår, och ja, enligt SF-kurvan och min BM så är jag "perfekt" (), det är ju bara att inse att alla växer olika och vissa har förmånen att vara supersmå hela graviditeten, jag är tyvärr inte en av dem.

 

[Comatose]

Jag tycker att ni ska försöka lugna er lite med ångesten för era kroppar, i alla fall på Buke. Dels är det triggande för andra och dels handlar det om kroppsförändringar som är rätt osunda att noja inför. Ni är gravida, man går upp i vikt då. Vissa blir som badbollar, andra inte. Det är inte så mycket man kan göra åt något av det.

Sen värjer jag mig också mot att det automatiskt skulle vara "finare" att vara liten än stor. Jag känner jättevackra tjockisar, mediokra tjockisar och fula smalisar, det hänger liksom inte på kroppsstorleken.

Men framför allt så tror jag att det är direkt obra att vädra de här nojorna på ett öppet forum. Ätstörningar smittar så lätt, och jag känner också själv av att jag inte mår bra av det ni skriver. Kan ni inte prata om det i PM om ni behöver? Eller kanske prata med era barnmorskor om att ni mår dåligt över det här?

 

[Ryttla]

Jag tycker att ni ska försöka lugna er lite med ångesten för era kroppar, i alla fall på Buke. Dels är det triggande för andra och dels handlar det om kroppsförändringar som är rätt osunda att noja inför. Ni är gravida, man går upp i vikt då. Vissa blir som badbollar, andra inte. Det är inte så mycket man kan göra åt något av det.

Sen värjer jag mig också mot att det automatiskt skulle vara "finare" att vara liten än stor. Jag känner jättevackra tjockisar, mediokra tjockisar och fula smalisar, det hänger liksom inte på kroppsstorleken.

Men framför allt så tror jag att det är direkt obra att vädra de här nojorna på ett öppet forum. Ätstörningar smittar så lätt, och jag känner också själv av att jag inte mår bra av det ni skriver. Kan ni inte prata om det i PM om ni behöver? Eller kanske prata med era barnmorskor om att ni mår dåligt över det här?

Att ha ambivalenta känslor kring kroppens förändring är helt okej. Och att ventilera de tankarna här, just i en tråd om graviditeten, är väl helt rätt ställe (om något)?

 

[Comatose]

Att ha ambivalenta känslor kring kroppens förändring är helt okej. Och att ventilera de tankarna här, just i en tråd om graviditeten, är väl helt rätt ställe (om något)?

Är det övervägande så folk tycker så får jag sluta läsa här istället.

 

[Julmust]

Handlar det inte mycket om vad man har för kroppsbyggnad också tro? Jag är normallång 167, med ganska korta ben, stor rumpa, platt mage, uttalad svank och bröst inte pyttesmå men åt det mindre hållet typ C-kupa. Min mage ligger på mittenkurvan vid alla mätningar hittills (37+0) men alla som kommenterat tycker att den är liten och smidig. När jag tittar mig i spegeln tycker jag nog att den är tämligen stor men det har också slagit mig att min svank som jag trodde skulle bli mer markant ju större jag blir är ganska oförändrad. Det gör att jag har ganska mycket "djup" om ni förstår vad jag menar, vilket kanske är anledningen till att magen i andras ögon ser liten ut. Ungen sparkas också väldigt långt bak, nästan i ryggen på höger sida.

 

[Humla]

Jag tycker att ni ska försöka lugna er lite med ångesten för era kroppar, i alla fall på Buke. Dels är det triggande för andra och dels handlar det om kroppsförändringar som är rätt osunda att noja inför. Ni är gravida, man går upp i vikt då. Vissa blir som badbollar, andra inte. Det är inte så mycket man kan göra åt något av det.

Sen värjer jag mig också mot att det automatiskt skulle vara "finare" att vara liten än stor. Jag känner jättevackra tjockisar, mediokra tjockisar och fula smalisar, det hänger liksom inte på kroppsstorleken.

Men framför allt så tror jag att det är direkt obra att vädra de här nojorna på ett öppet forum. Ätstörningar smittar så lätt, och jag känner också själv av att jag inte mår bra av det ni skriver. Kan ni inte prata om det i PM om ni behöver? Eller kanske prata med era barnmorskor om att ni mår dåligt över det här?

Jag tycker det känns lite skönt att se att andra har liknande tankar som jag om utseende och kroppens förändring under graviditeten. Jag är medveten om att de förändringar jag är med om är helt normala, men det har ändå väckt en del tankar hos mig.
Att andra tycker det är jobbigt att läsa känns förstås inte bra, och är det fler, och framför allt andra gravida i tråden, som inte mår bra av att läsa det, så är det inte särskilt viktigt för mig att skriva om. Det ger mig alltså inte tillräckligt mycket positivt, för att jag ska tycka, att det är värt att andra mår dåligt.

 

[Imogen]

Min mage ligger på mittenkurvan vid alla mätningar hittills (37+0) men alla som kommenterat tycker att den är liten och smidig. När jag tittar mig i spegeln tycker jag nog att den är tämligen stor men det har också slagit mig att min svank som jag trodde skulle bli mer markant ju större jag blir är ganska oförändrad.

När man mäter sf-måttet är det ju inte magen man mäter utan livmoderns storlek. Så det är ju fullt möjligt att ha exempelvis mittenmått på SF men lite än eller stor mage. Det beror ju mycket på kroppsbyggnad osv

 

[hvala]

Säkerligen, men magens storlek lär inte vara ett av dem. Å andra sidan så ska jag ju bara hålla snattran också, med tanke på vilken okomplicerad och enkel graviditet jag har haft så här långt. Det är ett i-landsproblem jag har, jag inser det.

Precis som en del går runt och nojar för att de har stor mage eller lägger på sig många kilon så finns det lika många som nojar för att deras magar är små eller att de inte går upp tillräckligt i vikt, för att de är rädda att barnet inte växer som det ska.

Jag tycker det är lite beklämmande hur du skriver om din egen kropp men jag har förståelse för det. Jag märker att du inte är bekväm med din nuvarande kroppsform och du är förmodligen orolig för hur det kommer bli efteråt. En sak som är säker i alla fall är att den där kulan kommer vara borta efter augusti och sen kommer du ha alla möjligheter att återta din forna kroppsform. Om det är vad du vill, vill säga.

 

[Fritidsryttare]

Precis som en del går runt och nojar för att de har stor mage eller lägger på sig många kilon så finns det lika många som nojar för att deras magar är små eller att de inte går upp tillräckligt i vikt, för att de är rädda att barnet inte växer som det ska.

Jag tycker det är lite beklämmande hur du skriver om din egen kropp men jag har förståelse för det. Jag märker att du inte är bekväm med din nuvarande kroppsform och du är förmodligen orolig för hur det kommer bli efteråt. En sak som är säker i alla fall är att den där kulan kommer vara borta efter augusti och sen kommer du ha alla möjligheter att återta din forna kroppsform. Om det är vad du vill, vill säga.

Så kan det absolut vara, att hon är missnöjd åt andra hållet!
Det låter nog värre än vad det är angående min kula, jag fattar ju också att den kommer försvinna, men det är extremt ovant för mig att inte ha kontroll på vad som händer med min kropp, det är nog mer det som stör mig.

 

[Fritidsryttare]

Jag är verkligen ledsen om folk uppfattar det som att jag "hetsar" kring min vikt, det är verkligen inte meningen. Som jag skrev till @hvala så är det nog mer känslan av att kroppen lever sitt eget liv och gör lite som den vill för tillfället som jag upplever är lite frustrerande, om än fantastiskt på samma gång.
Jag är inte en person som vanligtvis bryr mig om varken vikt eller utseende, men nu blir det rätt uppenbara förändringar som är svåra att inte lägga märke till. Mycket av det jag skriver om min mage och att jag ser "gigantisk ut" är skrivet med en rätt stor nypa salt och självironi, jag har nog inte reflekterat över att andra kan ta illa upp, givetvis ska jag lämna ämnet därhän fortsättningsvis.

 

[Fritidsryttare]

Handlar det inte mycket om vad man har för kroppsbyggnad också tro? Jag är normallång 167, med ganska korta ben, stor rumpa, platt mage, uttalad svank och bröst inte pyttesmå men åt det mindre hållet typ C-kupa. Min mage ligger på mittenkurvan vid alla mätningar hittills (37+0) men alla som kommenterat tycker att den är liten och smidig. När jag tittar mig i spegeln tycker jag nog att den är tämligen stor men det har också slagit mig att min svank som jag trodde skulle bli mer markant ju större jag blir är ganska oförändrad. Det gör att jag har ganska mycket "djup" om ni förstår vad jag menar, vilket kanske är anledningen till att magen i andras ögon ser liten ut. Ungen sparkas också väldigt långt bak, nästan i ryggen på höger sida.

Det låter som att vi har samma kroppsbyggnad men till skillnad från dig så svankar jag nog mycket (svag i ländryggen över lag) och jag tror att min bebis och livmoder ligger väldigt ytligt (i framkant?). Jag känner den precis under huden, de gånger bebisen har krupit bakåt och fått mer plats så har också magen försvunnit/plattats ut nästan helt.