Bukefalos 28 år!

Träning, kost och hälsa (f.d Beach-tråden!)

Såg att många skrivit längre inlägg om varför de börjat träna, och tänker väl inte vara sämre. Har alltid varit en sån som inte behövde tänka på vad jag åt, och som dessutom genom ridning och transportcykling till skola och stall rörde mig väldigt mycket. Efter en ridolycka för tio år sen i kombination med att jag i perioder har saknat en riktig ridhäst (konvalecent eller unghästridning) har gjort att vågen inte visar vad jag vill, konditionen inte är vad den borde och ridningen helt enkelt inte har räckt.

Nu började jag, efter flera års distansstudier, jobba i höstas, och har sen några månader tillbaka två halvtidsjobb som jag alternerar mellan. Jag är en sån som funkar som absolut bäst med rutiner, och allra helst om jag har något specifikt att träna för. På grund av jobbet i butiken, med jobb vissa lördagar, försvåras möjligheten att åka ut och tävla = bristande motivation. Dessutom är sommaren alltid svår. Rutinerna sitter inte när hästarna går ute, och även om jag har jobbat i princip hela sommaren har alla andra varit lediga och velat göra sånt som man bara gör på sommaren. Just nu är jag ganska less på precis allting, och skulle verkligen behöva rycka upp mig. Det är där motionen kommer in i bilden, för jag vet att jag egentligen mår så mycket bättre om jag rör mig. Allting är ett enda stort frågetecken i mitt liv för tillfället, men min plan för hösten är att hålla igång ponnyn minst fem dagar i veckan, få rutinerna att sätta sig, och förhoppningsvis få till någon form av motion utöver stallet i alla fall några gånger/vecka. To be continued.
 
Och för att fortsätta spamma sönder den arma tråden. Jag är ledig i helgen, och ponny och jag har ridit ut ungefär 70 minuter tillsammans. Varierade gångarter, och hyfsat stabil häst trots alltför mycket vila den här veckan.
 
Sonen for till mormor och stannar där över natten. Var meningen att jag skulle stanna vid gymmet innan jag for hem. For via butiken och köpte chips:o nu har jag första gången på två veckor fått tid ifred utan sonen (som jag älskar men som är 2 år och följer mamma överallt) och det är så skönt. Funderar allvarligt på att ta en tupplur t.om:angel: ikväll är jag funktionär på en dans i byn så behöver vila lite;)
 
Men du är ju jättefin. Vad är det jag missar? :confused:

Själv väger jag 115kg till mina 185cm efter 2 barn. Med sonen gick jag upp till 130kg :(

2012 vägde jag 80kg och det var bara muskler. Hoppas komma dit igen

Tack, det som inte syns är att jag har två korsetter varav 1 inbyggd i klänningen. Dessutom valt en bra vinkel då det syns från sidan även i klänningen, men min man vill inte vara med på kort på internet.

Jag har kraftigt delade magmuskler, minst 8 cm delning vilket är omöjligt att träna ihop. Jag har ständigt spänd mage vilket gör att jag ser höggravid ut, hade magen inte varit spänd så hade jag istället haft enormt mycket skinnhäng. Alla mina 3 barn är födda med planerat kejsarsnitt. Kirurgen som jag mötte i maj berättade att det finns många faktorer varför mina magmuskler är så delade; bla 2 extremt stora barn, stor viktuppgång samt 3 kejsarsnitt.

Med mina 2 minsta barn (nr 2 & nr 3) så hade jag 62 kg som inskrivningsvikt.
Barn nr 2 föddes 1 vecka innan beräknat datum med en vikt på 5270 gram, 57 cm lång.
Barn nr 3 föddes 2 veckor före beräknat datum med en vikt på 5030 gram, 53 cm lång.
Det finns ingen medicinsk förklaring till varför de var så stora, minstingen fick födas tidigare då de följde honom varann vecka sedan vecka 25 via TUL då han till skillnad från barn nr 2 låg långt över alla magkurvor redan från start. SFmått i vecka 24 var tex 30, en är en bra bit över översta kurvan, och på den kurvan låg han länge. Barn nr 2 ökade från översta kurvan först i vecka 35, men i gengäld skenade den iväg och slutade på SFmått 48 i vecka 37. Magen, och kroppen, har tagit enorm stryk av detta. Och det är en av anledningarna till att jag tränar styrketräning sedan 1 år tillbaka. Jag vill ha en fungerande kropp, några kilon hit eller dit spelar ingen roll men jag vill slippa ha ont och felbelasta.


vkguisrdmfruptj.jpg
 
Tack, det som inte syns är att jag har två korsetter varav 1 inbyggd i klänningen. Dessutom valt en bra vinkel då det syns från sidan även i klänningen, men min man vill inte vara med på kort på internet.

Jag har kraftigt delade magmuskler, minst 8 cm delning vilket är omöjligt att träna ihop. Jag har ständigt spänd mage vilket gör att jag ser höggravid ut, hade magen inte varit spänd så hade jag istället haft enormt mycket skinnhäng. Alla mina 3 barn är födda med planerat kejsarsnitt. Kirurgen som jag mötte i maj berättade att det finns många faktorer varför mina magmuskler är så delade; bla 2 extremt stora barn, stor viktuppgång samt 3 kejsarsnitt.

Med mina 2 minsta barn (nr 2 & nr 3) så hade jag 62 kg som inskrivningsvikt.
Barn nr 2 föddes 1 vecka innan beräknat datum med en vikt på 5270 gram, 57 cm lång.
Barn nr 3 föddes 2 veckor före beräknat datum med en vikt på 5030 gram, 53 cm lång.
Det finns ingen medicinsk förklaring till varför de var så stora, minstingen fick födas tidigare då de följde honom varann vecka sedan vecka 25 via TUL då han till skillnad från barn nr 2 låg långt över alla magkurvor redan från start. SFmått i vecka 24 var tex 30, en är en bra bit över översta kurvan, och på den kurvan låg han länge. Barn nr 2 ökade från översta kurvan först i vecka 35, men i gengäld skenade den iväg och slutade på SFmått 48 i vecka 37. Magen, och kroppen, har tagit enorm stryk av detta. Och det är en av anledningarna till att jag tränar styrketräning sedan 1 år tillbaka. Jag vill ha en fungerande kropp, några kilon hit eller dit spelar ingen roll men jag vill slippa ha ont och felbelasta.


vkguisrdmfruptj.jpg
Går det inte att få ihop magmusklerna igen på något sätt? Hur väl syns det att dom är delade för på bilden kan jag inte se något men antar att det är framifrån? Och påverkar det vardagen på något vis, typ att man inte kan bli lika vältränad eller så?
 
Angående vikt eller ej så har jag rekord i tid att inte väga mig, det har gått över 4,5 månader sedan jag stod på en våg och innan dess var det bara en gång efter att jag vägdes på behandlingshemmet den 6 mars, jag åkte hem den 8 mars och det var den 4 april som jag sist vägde mig. Att sluta väga mig är något av det bästa jag gjort. Så otroligt, otroligt skönt. Att inte fokusera på siffror, alla mina ritualer och tvång kring vägningen, oron och rädslan för vad vågen skulle visa, hur hela dagen påverkas av vad dom där siffrorna visar och att försöka acceptera att det går upp och ner utan att få panik vilket jag inte kan, så jag är så himla stolt och nöjd över att jag inte väger mig längre. Jag är inte besatt av att nå en viss vikt. Strävar definitivt inte efter en underviktig vikt heller för den delen.

Jag kan ibland tänka att jag skulle vilja se vad jag väger men den känslan är så otroligt svag och blåser bort snabbt igen. Tankarna hinner inte få fäste i mig för jag vet vad som väger tyngst, att vara fri i tanken utan det fokuset eller att tvångsmässigt bedöma mig själv efter vågen.

Jag har haft anorexi i 12 år, blev lite bättre under tiden på behandlingshemmet och fick diagnosen ätstörning uns men jo, jag är tyvärr tillbaka i anorexin igen även om jag inte är underviktig just nu. Under dom här åren, och flera år innan har det aldrig gått så här lång tid utan att jag väger mig. Vikten är inte viktig för mig, mitt sätt att äta och bedöma mig själv är efter hur jag upplever min kropp, hur den ser ut, hur den känns och hur jag mår, mitt självhat sitter inte i siffrorna längre och jag behöver inte den kontrollen även om ätstörningen säger att jag borde kolla upp det men jag vet att jag kommer få ångest och tycka det är för mycket oavsett vad vågen visar. Så NEJ, ingen våg i den här lägenheten och det ska jag försöka hålla fast vid så hårt det bara går.
 
Tack, det som inte syns är att jag har två korsetter varav 1 inbyggd i klänningen. Dessutom valt en bra vinkel då det syns från sidan även i klänningen, men min man vill inte vara med på kort på internet.

Jag har kraftigt delade magmuskler, minst 8 cm delning vilket är omöjligt att träna ihop. Jag har ständigt spänd mage vilket gör att jag ser höggravid ut, hade magen inte varit spänd så hade jag istället haft enormt mycket skinnhäng. Alla mina 3 barn är födda med planerat kejsarsnitt. Kirurgen som jag mötte i maj berättade att det finns många faktorer varför mina magmuskler är så delade; bla 2 extremt stora barn, stor viktuppgång samt 3 kejsarsnitt.

Med mina 2 minsta barn (nr 2 & nr 3) så hade jag 62 kg som inskrivningsvikt.
Barn nr 2 föddes 1 vecka innan beräknat datum med en vikt på 5270 gram, 57 cm lång.
Barn nr 3 föddes 2 veckor före beräknat datum med en vikt på 5030 gram, 53 cm lång.
Det finns ingen medicinsk förklaring till varför de var så stora, minstingen fick födas tidigare då de följde honom varann vecka sedan vecka 25 via TUL då han till skillnad från barn nr 2 låg långt över alla magkurvor redan från start. SFmått i vecka 24 var tex 30, en är en bra bit över översta kurvan, och på den kurvan låg han länge. Barn nr 2 ökade från översta kurvan först i vecka 35, men i gengäld skenade den iväg och slutade på SFmått 48 i vecka 37. Magen, och kroppen, har tagit enorm stryk av detta. Och det är en av anledningarna till att jag tränar styrketräning sedan 1 år tillbaka. Jag vill ha en fungerande kropp, några kilon hit eller dit spelar ingen roll men jag vill slippa ha ont och felbelasta.


vkguisrdmfruptj.jpg
Då är jag med :up:
När du skrev bukoperation tänkte jag gastric bypass och förstod inte alls varför.

Jag har fått känselbortfall på halva magen efter dotterns födsel. Har två snitt i bagaget, första akut och andra nu planerat.
 
Går det inte att få ihop magmusklerna igen på något sätt? Hur väl syns det att dom är delade för på bilden kan jag inte se något men antar att det är framifrån? Och påverkar det vardagen på något vis, typ att man inte kan bli lika vältränad eller så?

Hade det varit en mindre delning, upp till 4 cm tror jag att det är så kan man träna ihop delningen om man har tur. Men som det står i min text så har jag minst 8 cm, exakt vet man inte utan magnetröntgen pga min spända mage. Det är just så du ser att de är delade eftersom det är en stor putmage dvs magens viktigaste magmuskler håller inte in tarmar o dylikt. Framifrån syns tydligt hur musklerna går runt naveln, men på mig är det pga den enorma magen man mest ser det.

Det gör att man lätt får ryggont då man saknar stabiliteten i mage/rygg, så ryggen blir felbelastad då magen saknar stöd. Man riskerar att få problem med både bråck och tarmar då de trycks ut från kroppen. Man kan även på problem med bäckenbotten då man får fel hållning pga avsaknad i den sk mag-ryggkorsetten. Så det påverkar vardagen betydligt mycket mer än att man inte blir så vältränad. Det är massor av medicinska bekymmer.
 
Då är jag med :up:
När du skrev bukoperation tänkte jag gastric bypass och förstod inte alls varför.

Jag har fått känselbortfall på halva magen efter dotterns födsel. Har två snitt i bagaget, första akut och andra nu planerat.

Haha, ja det var lite skillnad :rofl: Inte lätt med alla operationer. Ja känselbortfall är väldigt vanligt, även en biverkning man kan få av bukoperationen.
 
Smaksatte du bananglassen med något? Jag gillar verkligen bananglass! Gärna med antingen kakao, hallon eller jordnötssmör

Jag smaksatte med kakao och jordnötssmör, men kanske tog för lite för den smakade nästan bara banan ändå. Och så var den inte särskilt söt alls, men jag gjorde nog på lite för gröna bananer. För visst ska det helst vara lite brunare? :)
 
@Qelina Jag tyckte jättemycket om min utbildning! Kommer sakna att plugga nu när jag börjar jobba. Hoppas du kommer trivas minst lika bra! :)
 
Imorgon har jag klarat min första sockerfria vecka. Pust! Har haft huvudvärk senaste två dagarna, vet inte om det kan bero på det. Kanske.

Idag körde jag inlines som träning. Både kul och jobbig träning :)
 
Jag och kompisen har nyss varit ute en timme med alla fyra hästarna :) Tog en varsinn unghäst som handhäst och gick iväg. Andra gången hennes är handhäst och dom var superduktiga allihop :love: Nu blir det film med maken :heart
 
Min träningshistoria började 2010 när jag tog en paus från ridningen efter min häst fått somna in efter en långvarig skada.
Jag började på grupp pass och gick sedan över till mer och mer bara gymmet.
2013 tävlade jag i Body Fitness. Jag i gult.

https://www.muscle.se/index.php/gallery/showpicture?img_id=78601

https://www.muscle.se/index.php/gallery/showpicture?img_id=78607

Efter det så började jag med styrkelyft och tävlade under tre år. Mitt mål var att kvala till SM men ett diskbråck satte stopp för det tyvärr. I min rehab för diskbråcket testade jag Crossfit och har fastnat för det. Älskar verkligen crossfit :D det är så roligt och utmanande varje pass. I och med mitt jobb som deltidsbrandman passar det väldigt bra eftersom man blandar mkt styrka och kondition. :up:
 
Jag hoppar in igen! Fast under semestern, inte efter den ;) precis checkat in på hotellet. Fått världens minsta jävla rum, men som tur är ska jag bara vara här en natt för imorgon bär det av till Woodstock Fruit Festival! :D Är mitt tredje år där. Festivalerna är nog de veckor jag är som mest hälsosam, tänkte försöka få lite inspiration med hem, i år igen ;)
 
Äntligen funderade jag ut lösenordet igen :cautious:

Jag tränar av flera anledningar:
  • Jag har fysiskt tungt fältarbete, men det kommer sporadiskt så behöver hålla igång emellan för att undvika skador.
  • Just nu sitter jag best och skriver eller analyserar data och behöver komma ut för att sortera ut hjärnan.
  • Jag har problem med en höft och knä som behöver hållas igång för att inte bli sämre.
  • Tydligen ska jag springa ett halv maraton i December och det vore trevligt med en bra tid den här gången.

Just nu har jag mest löptränat, den här veckan har jag sprungit 2x5km på track och en 10km på pavement. Igår öppnade äntligen poolen igen så jag lyckades simma i 30 minuter också :up: Har tillgång till gym men vet inte riktigt vad jag ska göra där, klarar nog av cykel maskinen och den där gång grejen kanske :rofl: Löpbandet vägrar jag just nu för om någon vecka är det nog inte möjligt att andas utomhus så då är jag tvungen att vara där ändå.

Än så länge ligger 10km tiden på 1hr 10min (runt 30 grader), och 5km tiden på 28 minuter.

Är meningen att jag ska springa 10km ikväll igen, men nu gör en tå (tå nummer två) ont. Det började igår när jag promenerade runt och kollade på saker med några vänner. Idag är den svullen och göra fortfarande ont, känns som att det är leden så undrar om jag ska tejpa ihop den med den andra tån för att hålla den stilla?
 
Äntligen funderade jag ut lösenordet igen :cautious:

Jag tränar av flera anledningar:
  • Jag har fysiskt tungt fältarbete, men det kommer sporadiskt så behöver hålla igång emellan för att undvika skador.
  • Just nu sitter jag best och skriver eller analyserar data och behöver komma ut för att sortera ut hjärnan.
  • Jag har problem med en höft och knä som behöver hållas igång för att inte bli sämre.
  • Tydligen ska jag springa ett halv maraton i December och det vore trevligt med en bra tid den här gången.

Just nu har jag mest löptränat, den här veckan har jag sprungit 2x5km på track och en 10km på pavement. Igår öppnade äntligen poolen igen så jag lyckades simma i 30 minuter också :up: Har tillgång till gym men vet inte riktigt vad jag ska göra där, klarar nog av cykel maskinen och den där gång grejen kanske :rofl: Löpbandet vägrar jag just nu för om någon vecka är det nog inte möjligt att andas utomhus så då är jag tvungen att vara där ändå.

Än så länge ligger 10km tiden på 1hr 10min (runt 30 grader), och 5km tiden på 28 minuter.

Är meningen att jag ska springa 10km ikväll igen, men nu gör en tå (tå nummer två) ont. Det började igår när jag promenerade runt och kollade på saker med några vänner. Idag är den svullen och göra fortfarande ont, känns som att det är leden så undrar om jag ska tejpa ihop den med den andra tån för att hålla den stilla?

Nu är ju mina leder som de är pga sjukdomen men när jag får ont i en tåled brukar jag dra i tån lite (förlänga den) och rotera försiktigt. Brukar vara att den hamnat fel, inte ur led men som om den funderar på saken.

Jag vet inte om jag skulle rekommendera det till ngn annan men du får ta en funderare på om det skulle kunna hjälpa helt enkelt.
 

Liknande trådar

Tjatter I denna evighetslånga vinter så måste det vara fler än jag som längtar efter våren. Och vad passar då bättre än en omgång med Secret...
23 24 25
Svar
482
· Visningar
14 918
Senast: Barbabelle
·
Tjatter Eftersom allmänna påtryckningar gjort sig hörda, efterlysningstråd startats och anmälningar har börjat ramla in redan innan tråden...
89 90 91
Svar
1 817
· Visningar
69 129
Senast: Jeps
·
Övr. Katt Jag gav i våras bort en katt åt en som frågade efter en ny, vuxen, katt då hennes förra blivit påkörd. Jag hade två som inte trivdes så...
Svar
19
· Visningar
2 245
Senast: Skjøldur
·
Tjatter På allmän begäran kommer här årets upplaga av Secret Easterbunny Ni som varit med i Secret Santa eller Secret Easterbunny tidigare vet...
26 27 28
Svar
555
· Visningar
23 089
Senast: zassoo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp