Bli ekonomiskt oberoende (spinoff på pensionstråden)

[Thaliaste]

Varför tycker du att det är värdelöst? Det är alltså inte så att jag kör på hejvilt utan tanke bakom, utan jag har haft och vidareutvecklat en filosofi och det har visat sig fungera för mig. Då ser jag inte att den filosofin plötsligt blir värdelös över en natt. Om man tex applicerar filosofin på utbildning och arbete, om man alltid studerat med höga betyg, gått vidare till högre studier, fått bra betyg, sedan bra jobb där man avancerat och hållit på så i 45 år så känns oron för att över en natt bli fimpplockare en smula obefogad.

Som jag skrev så är det inte ett uttalande om just din prognos, jag vet i princip inget om dina placeringar. Men som generell förutsägelse är "om det har gått bra hittills så kommer det fortsätta gå bra" värdelös, och direkt farligt i många fall. Det beror ju självklart på hur investeringarna ser ut, och väldigt många faktorer. Det är ju jättestor skillnad på att investera i uthyrning av fastigheter och att placera i värdepapper. Även för fastigheter är det jättestor skillnad på att hyra ut i Stockholms innerstad och på en ort med en enda industri som ger orten arbete, för att ta ett tydligt exempel. Idag har vi extremt låga räntor, ett ränteavdrag samt ingen fastighetsskatt för bostadsrätter vilket kan ändras och kommer då förstås att påverka fastighetens värde. Placerar man i aktier och fonder är det självklart att dessa kan stiga eller sjunka, delvis beroende på vad som händer i omvärlden. Det är många som förlorat mycket över en natt tidigare i historien, så jag ser inte var för det inte skulle hända igen.

Har du hållit på med ekonomiska placeringar i 45 år och det hela tiden haft en avkastning långt över genomsnittet så tror jag att du vet vad du gör, och kan känna dig relativt trygg (framför allt eftersom du då lär ha gott om pengar att sätta undan i låg-risk-placeringar.

Men att i allmänhet säga att det kommer att fortsätta gå bra för att det har gjort det hittills är direkt livsfarligt om man tänker sig bli ekonomiskt oberoende. Man kan haft tur också, eller spelat på en marknad som varit så gynnsam att även en mindre klok investering gett avkastning men som faller kraftigare när marknadens utveckling väl vänder. Och de allra flesta som har läst här i tråden verkar vara väldigt långt ifrån de där 45 årens erfarenhet och har inte alls så lång tid (eller energi?) att sätta av till detta. Tveksamt om de ens ser jobbet som krävs? Först lägga tid på att lära sig, och sedan tid på att förvalta och många har säkert inte ens kapitalet som kan avvaras till detta eller förtroendet hos en kapitalutlånare. Då är det ännu mer risky att säga att om det går bra din första tid så är det bara att köra på! Som sagt, om du känner dig trygg så kör på men jag vill inte att det blir en allmän sanning.

Hur menar du med hur jag ser på riskerna? Vet jag om att de finns? Svar ja. Tänker du att huset plötsligt inte går att hyra hus, att ekonomin går ner? Då tror jag att folk i större utsträckning semestrar i Sverige.

Du har köpt ett hus som du hyr ut. Låter som ett semesterhus? Hur tänkte du när du valde plats? Kollade du beläggningen sedan tidigare på orten? Hur räknade du på vilken uthyrning du behöver under året? Vilka faktorer såg du i omgivningen som påverkar din beläggning positivt eller negativt? Väder/events/mygg/byggande av motorväg/utländska vs svenska turister etc?

Har jag råd att förlora de pengar jag har investerat mot aktiemarknaden, eller delar av dem? Svar ja. Investerar jag i högriskaktier, svar nej, inte till någon högre grad.

Det här tycker jag inte riktigt har kommit fram i dina inlägg tidigare, och det är det jag vill lyfta fram. Det finns risker, och för att minimera dem måste man ha koll på dem. Och placera sina tillgångar efter huruvida man kan förlora dem eller inte.

 

[Gabbi]

Som jag skrev så är det inte ett uttalande om just din prognos, jag vet i princip inget om dina placeringar. Men som generell förutsägelse är "om det har gått bra hittills så kommer det fortsätta gå bra" värdelös, och direkt farligt i många fall. Det beror ju självklart på hur investeringarna ser ut, och väldigt många faktorer. Det är ju jättestor skillnad på att investera i uthyrning av fastigheter och att placera i värdepapper. Även för fastigheter är det jättestor skillnad på att hyra ut i Stockholms innerstad och på en ort med en enda industri som ger orten arbete, för att ta ett tydligt exempel. Idag har vi extremt låga räntor, ett ränteavdrag samt ingen fastighetsskatt för bostadsrätter vilket kan ändras och kommer då förstås att påverka fastighetens värde. Placerar man i aktier och fonder är det självklart att dessa kan stiga eller sjunka, delvis beroende på vad som händer i omvärlden. Det är många som förlorat mycket över en natt tidigare i historien, så jag ser inte var för det inte skulle hända igen.

Har du hållit på med ekonomiska placeringar i 45 år och det hela tiden haft en avkastning långt över genomsnittet så tror jag att du vet vad du gör, och kan känna dig relativt trygg (framför allt eftersom du då lär ha gott om pengar att sätta undan i låg-risk-placeringar.

Men att i allmänhet säga att det kommer att fortsätta gå bra för att det har gjort det hittills är direkt livsfarligt om man tänker sig bli ekonomiskt oberoende. Man kan haft tur också, eller spelat på en marknad som varit så gynnsam att även en mindre klok investering gett avkastning men som faller kraftigare när marknadens utveckling väl vänder. Och de allra flesta som har läst här i tråden verkar vara väldigt långt ifrån de där 45 årens erfarenhet och har inte alls så lång tid (eller energi?) att sätta av till detta. Tveksamt om de ens ser jobbet som krävs? Först lägga tid på att lära sig, och sedan tid på att förvalta och många har säkert inte ens kapitalet som kan avvaras till detta eller förtroendet hos en kapitalutlånare. Då är det ännu mer risky att säga att om det går bra din första tid så är det bara att köra på! Som sagt, om du känner dig trygg så kör på men jag vill inte att det blir en allmän sanning.



Du har köpt ett hus som du hyr ut. Låter som ett semesterhus? Hur tänkte du när du valde plats? Kollade du beläggningen sedan tidigare på orten? Hur räknade du på vilken uthyrning du behöver under året? Vilka faktorer såg du i omgivningen som påverkar din beläggning positivt eller negativt? Väder/events/mygg/byggande av motorväg/utländska vs svenska turister etc?



Det här tycker jag inte riktigt har kommit fram i dina inlägg tidigare, och det är det jag vill lyfta fram. Det finns risker, och för att minimera dem måste man ha koll på dem. Och placera sina tillgångar efter huruvida man kan förlora dem eller inte.

Då förstår jag hur du menar, och jag håller med. Jag är väldigt mycket av en hängslen- och svångremsperson, så jag tenderar nästan att räkna och tänka för mycket tills jag fastnar i planeringsstadiet. Jag behöver snarare lära mig att våga ta steget, att våga förlora.
Vill passa på att säga att jag inte har 45 års erfarenhet, det var bara ett exempel. Jag är 34.

Mitt hus var egentligen tänkt att köpas nära Kolmården med tanke på turisttillströmning, men fick tips av en i ledningen på den campingen att det fanns hus som passade in bättre på vad jag ville ha, i Norrland.
Jag bad om att få se husens uthyrning hittills och valde det som låg bäst till vad gällde vatten, snöröjning mm.
Jag såg att uthyrningen tidigare år med råge hade överskridit vad jag behövde för att tjäna en slant, så jag köpte det. Utländska turister finns det en hel del av, norrmän bla, och svenskar bör rimligtvis semestra mer inom landet om ekonomin blir sämre.
Jag försöker gardera mig, men man kan inte gardera sig mot allt. Även i ett "tryggt" lönearbete kan löneförhöjningarna utebli, man kan få en strulig chef, eller missa drömjobbet för att man slutade leta efter jobb.
Jag klarar inte av att sitta helt still i båten utav risk att den kan välta, jag är en sprattlande person och då tränar jag hellre på att simma.

 

[Thaliaste]

Om jag har som mål att rida en MSV A med godkänd procent så pratar jag med folk som lyckats med detta eller mer. Jag rider för en tränare som själv har ridit MSV A eller högre, jag kanske flyttar till ett stall där folk tävlar höga klasser i dressyr, jag läser böcker av Kyra och Lussan, jag tittar på dressyrtävlingar på hög nivå, går på clinics osv. Och så ger jag mig ut och tävlar, så klart! Övar, övar och övar. De första starterna i MSV går kanske inte så strålande, men inte ger jag upp för det, eller hur? Ganska logiskt för de flesta hästmänniskor.

Fast din första förutsättning är att du har en häst. Och nästa att den faktiskt är kapabel till att gå en MSV A. Om du börjar med att låna pengarna till denna häst, till dina träningar och till stallplatsen i det flashiga stallet så måste du också ta med i beräkningen att hästen en dag kan skada sig, och då står du där med ett fett lån att betala tillbaka. Du kan sluta i MSV A, men du kan också sluta med nudlar. Jag säger inte att du ska avstå för det, men du bör göra ett medvetet val när du slänger in potten. Ibland räcker det inte med hårt arbete och jävlar anamma, man måste ha en grundplåt (idag oftast pengar eller kontakter) och en viss gnutta tur/flyt för att nå ända till stjärnorna.

Med ekonomi verkar det vara så att vi (eller Stereo för några år sedan, i alla fall) pratade ekonomi med de som har ont om pengar, de som måste vända på varje slant, de vars mål är att ha 20 000 på sparkontot som buffert. En del kanske hade som mål att ha 100 000, eller 200 000, men ingen hade som mål att bli ekonomiskt oberoende. För det "går ju inte", det vet ju "alla".

Jag ser ingen motsättning mellan att vara sparsam och att placera sina sparade pengar klokt. Men har man som mål att spara ihop 20 000 kronor så är jag tveksam till att de bli-ekonomiskt-oberoende-råden som ges här i tråden är så relevanta faktiskt, i dagsläget i alla fall. Har man det kämpigt med att få ihop den summan så skulle jag direkt avråda från att låna (särskilt av de långivare som skulle låna ut till de förutsättningarna) summan som ska investeras i enlighet med trådråden.

Och om man har som mål att spara ihop 100 000 eller 200 000 så är det fortfarande viktigt att ha koll på riskerna.

Även om jag inte når hela vägen fram räknar jag med att komma ut "på andra sidan" som en bättre, kunnigare, ödmjukare människa. Det är också värt mycket, för mig.

En fattig person kan också vara lycklig, viktigt att komma ihåg! (Nu menar jag inte att just du ska bli fattig, men apropå mitt tjat om att tänka på riskerna...)

 

[Ravishing]

Åh denna tråden hänger jag på! Jag är ännu ganska ung, 25, så jag räknar kallt med att kunna skapa mig ett bra kapital...!

Ska läsa hela tråden!

 

[Thaliaste]

Då förstår jag hur du menar, och jag håller med. Jag är väldigt mycket av en hängslen- och svångremsperson, så jag tenderar nästan att räkna och tänka för mycket tills jag fastnar i planeringsstadiet. Jag behöver snarare lära mig att våga ta steget, att våga förlora.
Vill passa på att säga att jag inte har 45 års erfarenhet, det var bara ett exempel. Jag är 34.

Haha, ja jag började undra lite faktiskt för det stämde inte på min uppfattning om dig. Men tänkte att det kanske bara var mina fördomar, du kanske egentligen är äldre än jag trodde :-)

Hur länge har du hållit på med dina investeringar och hur länge har du varit så pass ekonomiskt oberoende som du är nu? Har du haft svängningar, och vilken periodicitet har de haft i så fall?

Mitt hus var egentligen tänkt att köpas nära Kolmården med tanke på turisttillströmning, men fick tips av en i ledningen på den campingen att det fanns hus som passade in bättre på vad jag ville ha, i Norrland.
Jag bad om att få se husens uthyrning hittills och valde det som låg bäst till vad gällde vatten, snöröjning mm.
Jag såg att uthyrningen tidigare år med råge hade överskridit vad jag behövde för att tjäna en slant, så jag köpte det. Utländska turister finns det en hel del av, norrmän bla, och svenskar bör rimligtvis semestra mer inom landet om ekonomin blir sämre.

Det är såna här råd jag tänker att tråden har nytta av! Hur gör man (/hur gjorde du) snarare än "hitta ett lämpligt projekt och kasta dig ut" - för hur värderar man det lämpliga projektet och vad bör man tänka på?

Jag menar inte att undergräva ditt förtroende i tråden eller misskreditera dig eller så, jag känner bara att det blir lite väl mycket halleluhja över det hela. Ja, det GÅR och det är bra att våga. Men:

1. Det är viktigt att ha koll på riskerna - och vad jag faktiskt är beredd att förlora. Framför allt med kortare tidshorisont, för då har man inte tid att reparera skadan. Om jag vill ha en massa pengar som pensionär - hur mycket är jag beredd att "spela" med? Och hur högt spel?
2. Det mesta är lättare med pengar, kontakter och tur. That's Life.
3. Oavsett pengar, kontakter och tur, måste man skaffa sig egen kunskap. Det tar tid och energi. Tid och energi som man kan lägga på ekonomi eller på annat. Det är ett val man gör, precis som allt annat. Men det finns ingen genväg (annat än om man satsar på turen - men då är det allra enklaste att köpa lotter).

Jag tror att det är vanskligt att bara kasta sig ut. Pengar är ändå vår livsstilsförsäkring, framför allt som pensionär.

 

[Gabbi]

Haha, ja jag började undra lite faktiskt för det stämde inte på min uppfattning om dig. Men tänkte att det kanske bara var mina fördomar, du kanske egentligen är äldre än jag trodde :-)

Hur länge har du hållit på med dina investeringar och hur länge har du varit så pass ekonomiskt oberoende som du är nu? Har du haft svängningar, och vilken periodicitet har de haft i så fall?

Det är såna här råd jag tänker att tråden har nytta av! Hur gör man (/hur gjorde du) snarare än "hitta ett lämpligt projekt och kasta dig ut" - för hur värderar man det lämpliga projektet och vad bör man tänka på?

Jag menar inte att undergräva ditt förtroende i tråden eller misskreditera dig eller så, jag känner bara att det blir lite väl mycket halleluhja över det hela. Ja, det GÅR och det är bra att våga. Men:

1. Det är viktigt att ha koll på riskerna - och vad jag faktiskt är beredd att förlora. Framför allt med kortare tidshorisont, för då har man inte tid att reparera skadan. Om jag vill ha en massa pengar som pensionär - hur mycket är jag beredd att "spela" med? Och hur högt spel?
2. Det mesta är lättare med pengar, kontakter och tur. That's Life.
3. Oavsett pengar, kontakter och tur, måste man skaffa sig egen kunskap. Det tar tid och energi. Tid och energi som man kan lägga på ekonomi eller på annat. Det är ett val man gör, precis som allt annat. Men det finns ingen genväg (annat än om man satsar på turen - men då är det allra enklaste att köpa lotter).

Jag tror att det är vanskligt att bara kasta sig ut. Pengar är ändå vår livsstilsförsäkring, framför allt som pensionär.

Jag har alltid varit ordentlig med ekonomin, men det kan inte stoppas under en stol att jag har rest upp enorma summor. Hade jag lärt mig vad jag nu vet, tidigare så hade jag kunnat stoppa lite av alla pengar som gick till att flyga till Afrika och Australien och Sydamerika, i något mer långsiktigt hållbart. Jag tror att jag fick upp ögonen ordentligt för detta under 2012. Innan hade jag pengar, jobbade på, hade ingen tanke på att det fanns andra sätt att försörja sig än att gå till jobbet varje dag. Jag var duktig på att skaffa extrapengar, men det var fortfarande min tid i utbyte mot pengar.
Jag har hittills inte haft några större svängningar, mer än att jag har lärt mig att inte lyssna på råd av typen; Köp den aktien, den är verkligen skeeetabra. (Det är de i regel inte. :-)
Jag har gått från att lönearbeta normalt med en smula pengar på banken till att upptäcka en helt ny värld, se en helt ny ekonomisk framtid, och den verkar rolig.
Redan 2013 uppnådde jag 5 månaders ekonomisk trygghet, dvs mina passiva inkomster täcker mina passiva utgifter för fem månader. Till i år satte jag målet 8 månader. Det är en smula lågt, men med tanke på husinköpet så är jag nöjd ändå om jag uppnår det. Jag får återkomma om det i slutet av året. :-)
Sedan har jag en radda sidoprojekt som inte kan räknas som helt passiva men som ändå har bra förtjänst.

Anledningen till att det blir lite hallelujahstämning över en del råd är att sådana här ekonomiska tankar så ofta möts av massivt motstånd och negativitet. Fokus på eventuella risker blir allt, hemmagjorda ideer om att man måste ha pengar från början och kontakter, vad det nu innebär? Jag återkommer till det.

Om man inte vågar riskera något alls, utan bara fokuserar på vad man kan förlora, då vinner man garanterat inget heller. Vad gäller pensionärer och pengar tror jag själv att min inställning kommer att gynna mig som pensionär.

Vad gäller att det skulle vara lättare med pengar och kontakter, det är möjligt, men det är inget jag vet något om. Man kan inte stirra sig blind på det man inte har. Det finns tjejers om är snyggare än jag, kanske har de det lättare när de raggar, kanske inte? Det påverkar inte mig? Det finns de som är sportigare och mer vältränade än jag, men det hindrar inte mig från att träna. Man kan bara utgå ifrån sig själv och sina förutsättningar och jag kan garantera att jag inte har några rika släktingar, inte har någon pappa från Lidingö som kör försnacket inne på banken. Jag har inte fått något arv, jag har inte varit med om någon bisarr prisökning på någon bostadsrätt. Det är sparade pengar, nyfikenhet och en förmåga att ta tag i frågorna. Istället för att undra, vad säger banken då, hur stort lån får jag ta, undrar vad detta kostar, tas det en kreditupplysning osv, då ringer jag och frågar.

 

[Tomas_S]

Man klarar sig bra med betydligt mindre.
Lägg nivån för garantipension eller sjukbidrag.
Det kan man leva bra på om man gör rätt.



Det är också lätt att uppnå.
Men det är inte värdepapper som man skall pyssla med då.
Man kan göra pengar med pengar på annat sätt än med spekulationer.
Det är hårt arbete på vägen, men det är det alltid när det gäller pengar.

Ja eftersom ingen har valt att definiera vart den nivån skulle ligga så utgick jag från ungefär där medellönen ligger i Sverige, då jag gissar att det är ett minimum för vad en vanlig svensk person vill ha för att känna sig "ekonomiskt oberoende".
Jag tror få har lust o återgå till den ekonomin de hade när de pluggade, gick utmärkt o leva på 9k men det var knappast lyx.

Ja det finns en hel del branscher där man har ett påslag på sålda varor på över 100 % men jag fick uppfattningen av att trådskaparen var intresserad av att diskutera finansiella placeringar, och inte eget företagande.

 

[Thaliaste]

Jag har alltid varit ordentlig med ekonomin, men det kan inte stoppas under en stol att jag har rest upp enorma summor. Hade jag lärt mig vad jag nu vet, tidigare så hade jag kunnat stoppa lite av alla pengar som gick till att flyga till Afrika och Australien och Sydamerika, i något mer långsiktigt hållbart. Jag tror att jag fick upp ögonen ordentligt för detta under 2012. Innan hade jag pengar, jobbade på, hade ingen tanke på att det fanns andra sätt att försörja sig än att gå till jobbet varje dag. Jag var duktig på att skaffa extrapengar, men det var fortfarande min tid i utbyte mot pengar.
Jag har hittills inte haft några större svängningar, mer än att jag har lärt mig att inte lyssna på råd av typen; Köp den aktien, den är verkligen skeeetabra. (Det är de i regel inte. :-)
Jag har gått från att lönearbeta normalt med en smula pengar på banken till att upptäcka en helt ny värld, se en helt ny ekonomisk framtid, och den verkar rolig.
Redan 2013 uppnådde jag 5 månaders ekonomisk trygghet, dvs mina passiva inkomster täcker mina passiva utgifter för fem månader. Till i år satte jag målet 8 månader. Det är en smula lågt, men med tanke på husinköpet så är jag nöjd ändå om jag uppnår det. Jag får återkomma om det i slutet av året. :-)
Sedan har jag en radda sidoprojekt som inte kan räknas som helt passiva men som ändå har bra förtjänst.

Så du har kunskapsmässigt jobbat med detta sen 2012, och haft positivt resultat sen 2013. Med risk för att vara sådär negativ igen så är det resultatet i en tid då svensk ekonomi gått bra, fastighetsbranschen m.m. lite för tidigt för att säga halleluhja menar jag. Och svängningar kommer alla drabbas av förr eller senare, det intressanta är hur man minskar fallet i dåliga tider och ökar toppen i bra tider för att kunna ge långsiktiga råd. Men jag hoppas att det går bra för dig, du ger intryck av att ha tänkt igenom det hela så det bådar ju gott.

Anledningen till att det blir lite hallelujahstämning över en del råd är att sådana här ekonomiska tankar så ofta möts av massivt motstånd och negativitet. Fokus på eventuella risker blir allt, hemmagjorda ideer om att man måste ha pengar från början och kontakter, vad det nu innebär? Jag återkommer till det.

Om man inte vågar riskera något alls, utan bara fokuserar på vad man kan förlora, då vinner man garanterat inget heller. Vad gäller pensionärer och pengar tror jag själv att min inställning kommer att gynna mig som pensionär.

Vad gäller att det skulle vara lättare med pengar och kontakter, det är möjligt, men det är inget jag vet något om. Man kan inte stirra sig blind på det man inte har. Det finns tjejers om är snyggare än jag, kanske har de det lättare när de raggar, kanske inte? Det påverkar inte mig? Det finns de som är sportigare och mer vältränade än jag, men det hindrar inte mig från att träna. Man kan bara utgå ifrån sig själv och sina förutsättningar och jag kan garantera att jag inte har några rika släktingar, inte har någon pappa från Lidingö som kör försnacket inne på banken. Jag har inte fått något arv, jag har inte varit med om någon bisarr prisökning på någon bostadsrätt. Det är sparade pengar, nyfikenhet och en förmåga att ta tag i frågorna. Istället för att undra, vad säger banken då, hur stort lån får jag ta, undrar vad detta kostar, tas det en kreditupplysning osv, då ringer jag och frågar.

Jag tror att en rätt viktig del i dina råd är att få veta hur du är som person, hur du ser på pengar, din framtid etc. Jag får intrycket av att du är en rätt driftig person, som tänker att "det ordnar sig", "jag klarar mig", "det jag inte kan, det lär jag mig" etc. Du skriver själv att det är din inställning som kommer att gynna mig som pensionär. Då är dina råd och kommentarer här också fullt förståeliga, och inspirerande. Men för en person som är mer trygghetssökande (som nog är en rätt vanlig orsak till en önskan om ekonomiskt oberoende), som är sjuk eller bara inte lika driftig, kunskapstörstande, eller lätt för att skaffa sig "koll" på saker och ting så kan följandet av dina råd leda till ren stress. Det är egentligen bara det jag vill poängtera för läsare i tråden, att börja med att ta reda på vem du är i detta, vad du vill ha och vad du är beredd att satsa i tid och pengar och risk.

Jag tror du och jag inte är så olika i inställningen, jag har också lite liknande projekt på gång Det jag vill få fram i tråden är dock att vad som är klokt när det gäller ekonomiska investeringar ser väldigt olika ut beroende på vem man är och hur ens förutsättningar ser ut. Det är inte "bara att köra", menar jag. (Dock ger jag inte heller mycket för att låta andra spekulera med mina pengar bara för att de gått x antal år på Handels! - men det är en annan diskussion).

 

[Gabbi]

Så du har kunskapsmässigt jobbat med detta sen 2012, och haft positivt resultat sen 2013. Med risk för att vara sådär negativ igen så är det resultatet i en tid då svensk ekonomi gått bra, fastighetsbranschen m.m. lite för tidigt för att säga halleluhja menar jag. Och svängningar kommer alla drabbas av förr eller senare, det intressanta är hur man minskar fallet i dåliga tider och ökar toppen i bra tider för att kunna ge långsiktiga råd.

.

Absolut, men jag tror att min inställning kommer att gynna mig även när just aktier och fastigheter ev börjar gå dåligt. Om jag då har inställningen att; jag brukar vara bra på att pricka det som går bra, då kanske jag rent av köper fler hus eller aktier, eftersom jag antar att de då är billiga.

 

[BornAgain]

Haha, ja jag började undra lite faktiskt för det stämde inte på min uppfattning om dig. Men tänkte att det kanske bara var mina fördomar, du kanske egentligen är äldre än jag trodde :-)

Hur länge har du hållit på med dina investeringar och hur länge har du varit så pass ekonomiskt oberoende som du är nu? Har du haft svängningar, och vilken periodicitet har de haft i så fall?



Det är såna här råd jag tänker att tråden har nytta av! Hur gör man (/hur gjorde du) snarare än "hitta ett lämpligt projekt och kasta dig ut" - för hur värderar man det lämpliga projektet och vad bör man tänka på?

Jag menar inte att undergräva ditt förtroende i tråden eller misskreditera dig eller så, jag känner bara att det blir lite väl mycket halleluhja över det hela. Ja, det GÅR och det är bra att våga. Men:

1. Det är viktigt att ha koll på riskerna - och vad jag faktiskt är beredd att förlora. Framför allt med kortare tidshorisont, för då har man inte tid att reparera skadan. Om jag vill ha en massa pengar som pensionär - hur mycket är jag beredd att "spela" med? Och hur högt spel?
2. Det mesta är lättare med pengar, kontakter och tur. That's Life.
3. Oavsett pengar, kontakter och tur, måste man skaffa sig egen kunskap. Det tar tid och energi. Tid och energi som man kan lägga på ekonomi eller på annat. Det är ett val man gör, precis som allt annat. Men det finns ingen genväg (annat än om man satsar på turen - men då är det allra enklaste att köpa lotter).

Jag tror att det är vanskligt att bara kasta sig ut. Pengar är ändå vår livsstilsförsäkring, framför allt som pensionär.

Jag tycker att det är spännande att du kom in i tråden med ett annat perspektiv (så snälla stanna). Gabbi är spännande att lyssna till eftersom hon är generös med att berätta HUR hon tänkt och gjort. Sedan har jag lite funderingar kring en del saker - bland annat kring att ta lån och hur hög skuldsättningsgrad som är optimal givet min ekonomi och riskvillighet.

Det jag inte tror att man får glömma är att myntet har två sidor - man kan satsa (och riskera) eller låta bli att satsa. Men man får inte glömma att det inte är riskfritt att inte satsa heller. Även en låg inflation gräver ur ett sparkonto. Sparande i pensionsförsäkringar är också att engagera sig i börsen etc.

Sedan är den grymma sanningen att det finns folk som lyckas göra pengar av de mesta: sophämtning, hästar, resebloggar, pokerspel, butik/cafe etc. Saker som för de flesta andra är självklara förlustaffärer. Jag tror var och en måste fundera kring om hen kan hitta en nisch där hen kan knäcka koden och tjäna pengar. Jag tror att nyckeln är ett intresse som ger kunskapstörst kombinerat med lagom can-do-anda.

PS är det några man ska vara skeptiska till är det finansiella rådgivare - om råden är så bra, varför är de då själva fortfarande anställda?

 

[Gabbi]

PS är det några man ska vara skeptiska till är det finansiella rådgivare - om råden är så bra, varför är de då själva fortfarande anställda?

Det frågade jag faktiskt en kille på Exceed. Jag var allmänt skeptiskt till exceed men fick rådet att gå och prata med dem och tipset jag fick, i övrigt det ENDA tipset han hävdade att han hade åt mig, var att placera minst 100.000 i BRICfonder. Det var det enda vettiga, allt annat var dumheter.
Jag frågade hur mycket pengar han hade i BRICfonder och han svarade inga. Jag frågade varför, med tanke på att det var det enda vettiga, och fick då höra att han hade valt att "investera" i ett boende till sig och sin fru istället.
Då gick jag.

 

[Mabuse]

Fast om kalkylen bygger på att du blir hyresvärd, så låter det mindre som att du tänker bli ekonomiskt oberoende, än att du tänkte sadla om och börja jobba som fastighetsförvaltare? Att ha en hyresfastighet innebär ju inte att pengarna kommer som manna från himlen, utan man behöver ju lägga lite jobb och administration på hyresgäster och fastighetsskötsel. Intäkterna bör snarare ses som lön för den tid man lägger ner.

Då förstår jag hur du menar, och jag håller med. Jag är väldigt mycket av en hängslen- och svångremsperson, så jag tenderar nästan att räkna och tänka för mycket tills jag fastnar i planeringsstadiet. Jag behöver snarare lära mig att våga ta steget, att våga förlora.
Vill passa på att säga att jag inte har 45 års erfarenhet, det var bara ett exempel. Jag är 34.

Mitt hus var egentligen tänkt att köpas nära Kolmården med tanke på turisttillströmning, men fick tips av en i ledningen på den campingen att det fanns hus som passade in bättre på vad jag ville ha, i Norrland.
Jag bad om att få se husens uthyrning hittills och valde det som låg bäst till vad gällde vatten, snöröjning mm.
Jag såg att uthyrningen tidigare år med råge hade överskridit vad jag behövde för att tjäna en slant, så jag köpte det. Utländska turister finns det en hel del av, norrmän bla, och svenskar bör rimligtvis semestra mer inom landet om ekonomin blir sämre.
Jag försöker gardera mig, men man kan inte gardera sig mot allt. Även i ett "tryggt" lönearbete kan löneförhöjningarna utebli, man kan få en strulig chef, eller missa drömjobbet för att man slutade leta efter jobb.
Jag klarar inte av att sitta helt still i båten utav risk att den kan välta, jag är en sprattlande person och då tränar jag hellre på att simma.

Det hela beror väl kanske också på vad man menar med ekonomiskt oberoende: en cocktail av semesterstugor och värdepappersplaceringar som förvaltas aktivt kan säkert ge tillräckligt för att leva på, men kräver ju också en del arbete. Man har då absolut gjort sig självständig i meningen att man inte har någon arbetsgivare, men man behöver ju fortfarande arbeta för att försörja sig, med kapitalförvaltning och stuguthyrning. Det är ju också ett jobb, som alla andra. Fast ett jobb utan a-kassa och sjukförsäkring, då.

 

[Gabbi]

Fast om kalkylen bygger på att du blir hyresvärd, så låter det mindre som att du tänker bli ekonomiskt oberoende, än att du tänkte sadla om och börja jobba som fastighetsförvaltare? Att ha en hyresfastighet innebär ju inte att pengarna kommer som manna från himlen, utan man behöver ju lägga lite jobb och administration på hyresgäster och fastighetsskötsel. Intäkterna bör snarare ses som lön för den tid man lägger ner.


Det hela beror väl kanske också på vad man menar med ekonomiskt oberoende: en cocktail av semesterstugor och värdepappersplaceringar som förvaltas aktivt kan säkert ge tillräckligt för att leva på, men kräver ju också en del arbete. Man har då absolut gjort sig självständig i meningen att man inte har någon arbetsgivare, men man behöver ju fortfarande arbeta för att försörja sig, med kapitalförvaltning och stuguthyrning.

Det där med uthyrningen har redan avhandlats. Det är inte tvunget att det är JAG som hyr ut den. Någon annan kan hyra ut den mot % på förtjänsten. :-)
Men visst, lite extra krångel med deklarationen osv, så helt utan jobb kommer man väl aldrig undan, men i jämförelse med att jobba heltid år in och år ut är det ändå en viss skillnad.

 

[Mabuse]

Det där med uthyrningen har redan avhandlats. Det är inte tvunget att det är JAG som hyr ut den. Någon annan kan hyra ut den mot % på förtjänsten. :-)

Jo, men då minskar ju förtjänsten, plus att man såklart blir beroende av mellanhanden.

Och ska det inte bli för hög risk, så måste man ju kombinera med andra typer av inkomstkällor, som var och en kräver lite insatser av olika slag för att ge önskad avkastning långsiktigt. Så hur eller hur måste man ju ägna en del tid åt kapitalförvaltning av olika slag, och hålla alla bollarna i luften, ev byta någon del som inte ger önskad avkastning, så skillnaden blir kanske mest att man får ägna sin tid åt kapitalförvaltning, snarare än det jobb man hade innan. Byta jobb, helt enkelt.

Ska man bli riktigt oberoende, i meningen att man inte behöver bekymra sig om pengar utan kan leva på en säker avkastning som inte kräver någon insats, så skulle jag säga att man behöver såpass att man kan leva på räntan.

 

[Gabbi]

I mitt fall ökar snarare förtjänsten tack vare mellanhanden, jag skulle inte ha råd att åka till huset varje gång någon skulle flytta in eller ut. Inte lust heller. :-)
Jag instämmer i att det krävs en del lärande och en del tänkande, men min tankeverksamhet har fördelen att den är obegränsad, till skillnad mot min tid som är begränsad.

 

[Stereo]

Fast din första förutsättning är att du har en häst. Och nästa att den faktiskt är kapabel till att gå en MSV A. Om du börjar med att låna pengarna till denna häst, till dina träningar och till stallplatsen i det flashiga stallet så måste du också ta med i beräkningen att hästen en dag kan skada sig, och då står du där med ett fett lån att betala tillbaka. Du kan sluta i MSV A, men du kan också sluta med nudlar. Jag säger inte att du ska avstå för det, men du bör göra ett medvetet val när du slänger in potten. Ibland räcker det inte med hårt arbete och jävlar anamma, man måste ha en grundplåt (idag oftast pengar eller kontakter) och en viss gnutta tur/flyt för att nå ända till stjärnorna.

Ja men absolut! Du har helt rätt i allt detta, naturligtvis. Men ändå, om jag hade ont om pengar och inte hade någon häst, skulle mitt första steg kanske inte vara att ta ett lån och hoppas på att det går vägen, utan det finns andra vägar. Om första hindret är inköpskostnaden för hästen, då får jag väl börja där. Hur sjutton får jag ihop summan X? Kan jag spara ihop pengar, kan jag byta till billigare boende, byta jobb, skaffa extrajobb, sälja av prylar, starta någon verksamhet, panta burkar, klippa grannens gräsmatta.. Kan jag på något sätt, vilket som helst, skapa ett överskott i min ekonomi så att jag har råd att köpa och hålla hästen? Det enda hindret - om man inte har någon sjukdomsproblematik, så klart - är ens egen fantasi och ens egen jävlar anamma.

Låter det fjuttigt att klippa gräsmattor? Jaha. Gör något annat då. Man får fråga sig själv vad ens mål är värt - om det tar mig en millimeter närmare den där godkända procenten i MSV, är det värt att spendera ett par timmar på att klippa grannens gräsmatta och få ett par hundra? Många säger nog nej. Vissa säger ja.

Inköpskostnaden är naturligtvis inte det största problemet, men man får titta på varje hinder och lösa det. Klart det finns risker, men om argumentet är "nä jag tänker inte försöka rida MSV för det kanske inte går vägen" då kommer man ju inte ens till start i LC. Man får titta på varje risk, se vad man kan göra för att göra den så liten som möjligt, ha en plan för vad man gör om det ändå går åt skogen och en mental förberedelse på att om hästen... ja, säg, bryter benet i hagen och man av någon anledning inte får ut ett öre på försäkringen och måste börja om, vad gör man då? Ha en plan för det också, så klart.

Jag ser ingen motsättning mellan att vara sparsam och att placera sina sparade pengar klokt. Men har man som mål att spara ihop 20 000 kronor så är jag tveksam till att de bli-ekonomiskt-oberoende-råden som ges här i tråden är så relevanta faktiskt, i dagsläget i alla fall.

Oj, här känns det som vi läst olika trådar, eller att jag missförstår dig. Har man som mål att spara ihop 20 000 kr i buffert så är självklart "råden" (jag läser inte så många råd, mer inspiration om hur man kan tänka) i denna tråd helt värdelösa. Är ens mål 20 000 kr så har man ju inget mål att bli ekonomiskt oberoende, så varför skulle man följa råd som gäller det?

Har man det kämpigt med att få ihop den summan så skulle jag direkt avråda från att låna (särskilt av de långivare som skulle låna ut till de förutsättningarna) summan som ska investeras i enlighet med trådråden.

Och om man har som mål att spara ihop 100 000 eller 200 000 så är det fortfarande viktigt att ha koll på riskerna.

En fattig person kan också vara lycklig, viktigt att komma ihåg! (Nu menar jag inte att just du ska bli fattig, men apropå mitt tjat om att tänka på riskerna...)

Om allt detta håller jag med till 100%.

 

[Stereo]

Anledningen till att det blir lite hallelujahstämning över en del råd är att sådana här ekonomiska tankar så ofta möts av massivt motstånd och negativitet. Fokus på eventuella risker blir allt, hemmagjorda ideer om att man måste ha pengar från början och kontakter, vad det nu innebär?

@Thaliaste, jag måste citera detta och tagga dig, för jag inser att mina inlägg blir ganska "HALLELUJAH ALLTING ÄR MÖJLIGT!" men det är just av den här anledningen. Om jag skulle berätta helt öppet om min privatekonomi blir det ganska tydligt att jag inte har kastat mig ut helt handlöst (ser Joakim von Anka som dyker i sitt pengabad framför mig ), och jag råder ingen att göra någonting alls utan att skaffa sig lite kunskap först. Det inkluderar kunskap om riskerna.

Det finns dock så mycket att vinna, inte bara pengamässigt, på att i alla fall börja tänka i banorna "vad kan jag göra för att skapa mig en passiv inkomst?" Nej, man kanske inte blir ekonomiskt oberoende, men man kanske lyckas skaffa sig en trevlig liten extrainkomst på 500kr i månaden som bara trillar in utan att man gör någonting alls.

 

[Thaliaste]

Absolut, men jag tror att min inställning kommer att gynna mig även när just aktier och fastigheter ev börjar gå dåligt. Om jag då har inställningen att; jag brukar vara bra på att pricka det som går bra, då kanske jag rent av köper fler hus eller aktier, eftersom jag antar att de då är billiga.

Förutsatt att du har pengar till det då. Sedan tror jag att en viktig faktor i det hela är att se när det faktiskt inte blev bra, och avsluta en dålig affär innan den blivit ännu sämre. För egen del har jag en liten post med aktier jag en gång trodde så mycket på. Typ ville tro på - litet, relativt nystartat företag, inom ett intressant område inom medicin som jag precis läst en del om. Såhär i efterhand köpte jag väl lite för många egentligen, även om det inte heller är någon katastrof med de förlorade pengarna. Och övriga aktier har med råge kompenserat för förlusten, så ingen skada skedd egentligen. Dock var det förvånansvärt svårt att komma till skott med att sälja en del av aktierna, vilket jag rationellt sett borde gjort långt tidigare. Jag hoppades ju på att de skulle gå upp igen, och när produkten väl slår så skulle jag ju få tillbaka pengarna mångdubbelt. Jag har hela tiden sett det här som en högrisksatsning (min hittills enda!), med pengar jag har råd att förlora helt eller till stor del. Det som dock sved lite var att jag flera gånger behövde pytsa in nya pengar i företaget, det vara alltså inte bara pengarna jag satsade där och då det handlade om utan det rann iväg mer. Nu har jag dock sålt av en del av dem så att jag även kan rymma eventuella kommande nyemissioner ett tag till i alla fall.

Sensmoralen : Det är minst lika viktigt att kunna avsluta dåliga affärer i rätt tid som att göra goda affärer. Och det är lätt att bli kvar i gamla beslut som en gång var så bra....

 

[Gabbi]

Förutsatt att du har pengar till det då.

Sensmoralen : Det är minst lika viktigt att kunna avsluta dåliga affärer i rätt tid som att göra goda affärer. Och det är lätt att bli kvar i gamla beslut som en gång var så bra....

Givetvis förutsatt att jag har pengar, men eftersom jag nu investerar när det gårbra, så ökar ju chansen att jag har pengar när det börjar gå dåligt.

Det där sista; dont throw good money after bad money, finns det ett bra talesätt som lyder.

 

[Thaliaste]

Ja men absolut! Du har helt rätt i allt detta, naturligtvis. Men ändå, om jag hade ont om pengar och inte hade någon häst, skulle mitt första steg kanske inte vara att ta ett lån och hoppas på att det går vägen, utan det finns andra vägar. Om första hindret är inköpskostnaden för hästen, då får jag väl börja där. Hur sjutton får jag ihop summan X? Kan jag spara ihop pengar, kan jag byta till billigare boende, byta jobb, skaffa extrajobb, sälja av prylar, starta någon verksamhet, panta burkar, klippa grannens gräsmatta.. Kan jag på något sätt, vilket som helst, skapa ett överskott i min ekonomi så att jag har råd att köpa och hålla hästen? Det enda hindret - om man inte har någon sjukdomsproblematik, så klart - är ens egen fantasi och ens egen jävlar anamma.

Låter det fjuttigt att klippa gräsmattor? Jaha. Gör något annat då. Man får fråga sig själv vad ens mål är värt - om det tar mig en millimeter närmare den där godkända procenten i MSV, är det värt att spendera ett par timmar på att klippa grannens gräsmatta och få ett par hundra? Många säger nog nej. Vissa säger ja.

Inköpskostnaden är naturligtvis inte det största problemet, men man får titta på varje hinder och lösa det. Klart det finns risker, men om argumentet är "nä jag tänker inte försöka rida MSV för det kanske inte går vägen" då kommer man ju inte ens till start i LC. Man får titta på varje risk, se vad man kan göra för att göra den så liten som möjligt, ha en plan för vad man gör om det ändå går åt skogen och en mental förberedelse på att om hästen... ja, säg, bryter benet i hagen och man av någon anledning inte får ut ett öre på försäkringen och måste börja om, vad gör man då? Ha en plan för det också, så klart.

Men här är du också inne på det jag menar, att det är oklokt att låna pengar till en högriskinvestering (som t ex en häst som ska ta en till en viss tävling). Det är därför jag tyckte att liknelsen med en häst i det fallet haltar, dock håller jag med om inställningen att bena ut problemen och lösa dem, och att planera för riskerna. Där är vi nog överens.
Och även i investeringar med lägre risk bör man ju överväga sina egna förutsättningar innan man lånar pengar till dem.

Oj, här känns det som vi läst olika trådar, eller att jag missförstår dig. Har man som mål att spara ihop 20 000 kr i buffert så är självklart "råden" (jag läser inte så många råd, mer inspiration om hur man kan tänka) i denna tråd helt värdelösa. Är ens mål 20 000 kr så har man ju inget mål att bli ekonomiskt oberoende, så varför skulle man följa råd som gäller det?

Det jag menade var att jag inte riktigt förstår vinklingen "förr pratade jag med dem som sparar, nu pratar jag med dem som investerar", för jag ser ingen motsättning i det. Men det är roligt att du förändrat ditt tankesätt till att se fler ekonomiska möjligheter!