Bukefalos 28 år!

Hemmafruar utan barn?

Jag klassades väl som hemmafru när jag slutade jobba en vecka före beräknad förlossning. Sen var jag hemma i tre månader, jag o barnafadern delade rakt av.
Jag trivdes väldigt bra med att ha en hemmaman.
 
Jag klassades väl som hemmafru när jag slutade jobba en vecka före beräknad förlossning. Sen var jag hemma i tre månader, jag o barnafadern delade rakt av.
Jag trivdes väldigt bra med att ha en hemmaman.

Så alla gravida blir per automatik hemmafruar?
 
Om jag själv hade ekonomiska förutsättningar för att inte behöva jobba. Dvs ett jäkligt fett eget bankkonto, så skulle jag lätt kunna vara hemmafru och pyssla med mina odlingar, mina djur, diverse projekt och allehanda renoveringar.

Sen att det i sig skulle generera en hel del pengar när det är helt up and running, om jag kunde pyssla med det på heltid är ju en annan sak, så även utan fett bankkonto skulle jag inte vara beroende av någon annans inkomst.

Men är man inte skapt för sånt, utan måste ha en anställning för att känna sig tillfreds med livet och att man "gör något", så spelar det ju ingen roll vad man försöker sysselsätta sig med. Trivas och må bra lär man inte göra oavsett.
 
Jag vet inte ens vad jag ska svara på inlägget. Jag tog mer än ett år off i samförstånd med sambon som då stod för inkomst (och fortfarande gör det). Jag stod därför för "markservicen", vilket inte innebär att jag på något vis var fastkedjad i varken tvättstuga eller kök. Flera av oss i tråden har redan beskrivit vad vi ägnade/ägnar tiden på som hemmafruar så jag tänker inte återupprepa. Men du föredrar att kalla det sabbatsår, medan jag kallar det hemmafru?
Men det var ju du som tog upp det som ett sabbatsår från början.
Hade jag varit singel hade det väl kallats "sabbatsår". Men nu hade jag sambo och blev därför "hemmafru".
Det handlar inte om att vara fastkedjad. Det handlar om att vara beroende av en annan vuxen...och att det inte är i hemmet besluten för samhället beslutas.
 
Men det var ju du som tog upp det som ett sabbatsår från början.

Det handlar inte om att vara fastkedjad. Det handlar om att vara beroende av en annan vuxen...och att det inte är i hemmet besluten för samhället beslutas.

Fast du missar ju uppenbarligen min poäng. Jag har kallat det för vad det var sedan inlägg #2 - jag var hemmafru men inte i en sådan beroendesituation som vissa vill måla upp i tråden. Men hade jag varit singel hade det givetvis kallats något annat, t ex sabbatsår.

Din sista mening förstår jag inte alls. Beslut fattas i kommuner, landsting och riksdag, mig veterligen. Inbillar du dig att de som går hemma inte röstar?
 
Varför så nedlåtande i tonen? Nej, jag tänker inte dra upp några "osannolika exempel". Jag hade kunnat välja att gå ut och jobba eller studera när jag ville. Jag bara gjorde inte det. Sparpengar fanns också så jag var inte så beroende av min sambo som du vill få det att låta.

Hade jag varit singel hade det väl kallats "sabbatsår". Men nu hade jag sambo och blev därför "hemmafru".
Nej, det var inte menat som nedlåtande mot dig, snarare som en gardering efter att "hemmafrun är inte beroende av sin man eftersom hon kan gå ut att jobba". Det var en frivolt som jag inte förutsåg.

Och jag har inte pratat om dig och din sambo.
 
Nej, det var inte menat som nedlåtande mot dig, snarare som en gardering efter att "hemmafrun är inte beroende av sin man eftersom hon kan gå ut att jobba". Det var en frivolt som jag inte förutsåg.

Och jag har inte pratat om dig och din sambo.

Men du talar om hemmafruar. Jag har varit hemmafru. Alltså tar jag förstås gärna mig själv och sambon som exempel i ett försök att skapa lite sprickor i den stereotyp av hemmafrun som förekommer i tråden.
 
Men du talar om hemmafruar. Jag har varit hemmafru. Alltså tar jag förstås gärna mig själv och sambon som exempel i ett försök att skapa lite sprickor i den stereotyp av hemmafrun som förekommer i tråden.

Den definition jag själv generellt använder när det gäller hemmafru är dock fortfarande den jag skrev tidigare: "någon som är beroende av en annan person för sin försörjning, och då ökar hans möjlighet att just försörja"

Alltså en person som inte förvärvsarbetar utan sköter hemmet så att den andra parten slipper göra det medan han arbetar. Hemmafruar har väl under åren velat uppvärdera det genom att kalla det hemarbetande och fine by me. Faktum kvarstår dock att hemarbetet är oavlönat.
 
Alltså en person som inte förvärvsarbetar utan sköter hemmet så att den andra parten slipper göra det medan han arbetar. Hemmafruar har väl under åren velat uppvärdera det genom att kalla det hemarbetande och fine by me. Faktum kvarstår dock att hemarbetet är oavlönat.

Absolut. Jag tror och hoppas att kvinnor generellt fått upp ögonen för olika ekonomiska fällor oavsett om man väljer att ta ut fler föräldradagar eller vara hemmafru. Att ha ett aktivt pensionssparande ändå, t ex, som den andra partern får stå för.
 
Jag vet inte ens vad jag ska svara på inlägget. Jag tog mer än ett år off i samförstånd med sambon som då stod för inkomst (och fortfarande gör det). Jag stod därför för "markservicen", vilket inte innebär att jag på något vis var fastkedjad i varken tvättstuga eller kök. Flera av oss i tråden har redan beskrivit vad vi ägnade/ägnar tiden på som hemmafruar så jag tänker inte återupprepa. Men du föredrar att kalla det sabbatsår, medan jag kallar det hemmafru?
Fast jag kan se att man är beroende ekonomiskt även om jag inte tror att någon är förslavad, fastkedjad eller att man mår dåligt av det. Men har bara en person en inkomst är man ju beroende av den.
 
Som "hemmafru" är man ju dessutom i en situation där det sällan ÄR "bara att gå ut och skaffa sig ett jobb om man vill". Få kvinnor som varit hemmafruar en lång tid i livet, ffa om de börjar bli äldre, kan få välbetalda och intressanta jobb när de ger sig ut på arbetsmarknaden igen. Det blir oftast lågavlönade arbeten som kanske inte är så enormt tillfredsställande. Medan mannen, som då jobbat hela tiden, befinner sig i ett helt annat läge med helt andra utsikter.

Vilken 55-årig kvinna, som just lämnats av sin make som hittat en yngre och mer spännande, kan gå ut i arbetslivet, få en bra lön och förverkliga sina arbetsdrömmar? Om man nu ska ta ett inte orimligt scenario...
 
Som "hemmafru" är man ju dessutom i en situation där det sällan ÄR "bara att gå ut och skaffa sig ett jobb om man vill". Få kvinnor som varit hemmafruar en lång tid i livet, ffa om de börjar bli äldre, kan få välbetalda och intressanta jobb när de ger sig ut på arbetsmarknaden igen. Det blir oftast lågavlönade arbeten som kanske inte är så enormt tillfredsställande. Medan mannen, som då jobbat hela tiden, befinner sig i ett helt annat läge med helt andra utsikter.

Vilken 55-årig kvinna, som just lämnats av sin make som hittat en yngre och mer spännande, kan gå ut i arbetslivet, få en bra lön och förverkliga sina arbetsdrömmar? Om man nu ska ta ett inte orimligt scenario...

Är det orimligt att utbilda sig som hemmafru?
 
Fast du missar ju uppenbarligen min poäng. Jag har kallat det för vad det var sedan inlägg #2 - jag var hemmafru men inte i en sådan beroendesituation som vissa vill måla upp i tråden. Men hade jag varit singel hade det givetvis kallats något annat, t ex sabbatsår.

Din sista mening förstår jag inte alls. Beslut fattas i kommuner, landsting och riksdag, mig veterligen. Inbillar du dig att de som går hemma inte röstar?
Men jag menade att det var nog en anledning till att @Petruska nämnde "sabbatsår".

Om du blev försörjd så blev du försörjd vad man än vill kalla det. Jag gissar att dina tillgångar påverkades beroende på vad din partner åstadkom i arbetslivet.

För att påverka krävs det mer än att rösta. Det är ju allmänt känt att det är färre kvinnor på höga poster. Oavsett hög position i ett företag /myndighet krävs det att kvinnor syns och hörs även där. Där besluten fattas.
 
Är det orimligt att utbilda sig som hemmafru?
Nejdå, verkligen inte. Men hur många gör det? Då är man väl dessutom inte hemmafru utan studerande? Om man nu ska märka ord.....

Och är man, säg, 50 - 55 är det dessutom en lång resa från att vara student (som dessutom behöver finansieras) till ett välbetalt och roligt jobb. Det finns åldersdiskriminering, dessutom, och man ska ha nåt rätt speciellt att erbjuda för att vara attraktiv på arbetsmarknaden vid äldre år.
 

Liknande trådar

Samhälle Såg ett klipp på Facebook om hemmafruar tydligen är en ny trend bland unga kvinnor. Mådde lite illa av det. Visst, alla gör som de vill...
20 21 22
Svar
433
· Visningar
20 836
Senast: Mkb
·
Kropp & Själ Jag har haft ont i ländryggen i några år nu på morgonen när jag vaknat (stel och öm i musklerna ffa) men det har blivit så att säga...
Svar
14
· Visningar
600
Senast: Ramona
·
Kultur Om man vill åka till Stockholm över dagen med ett barn, vad gör man då? Barnet i fråga är 7 år. Gärna relativt nära station, alt smidigt...
Svar
15
· Visningar
778
Senast: Blyger
·
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
989
Senast: Crossline
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp