Kalasångest

Vi skickade inbjudningarna igår. De borde dimpa ner i barnens brevlådor imorgon. Ångesten har legat som ett tungt moln över huvudet hela dagen.

Sen hämtade jag sonen från skolan och han var bubblande glad! Han hade berättat på första lektionen att alla i klassen var bjudna på hans kalas! Några hade då spontant ropat "Va alla! Wow!" När han sedna berättade vart det skulle vara blev det hurrarop och applåder. Han var så glad! Hjärtat svämmade över :heart

Tack för pepp idag alla! Nu ska vi bara ro det i land. Anmälningar; komsi komsi!

Mvh Miks
Vad härligt! Jag måste erkänna att när jag läste ditt första inlägg var jag liiite rädd för att du hade bjudit in en massa barn "över huvudet" på din son så att säga, men jag trodde ändå att du visste vad du gjorde.

Låter som att du tänkt helt rätt och lyssnat på din son! Håller tummarna för massa anmälningar och lyckat kalas!
 
Kan vi prata lite om all ångest runt kalas!

Sonen började 2an för någon vecka sedan. Förra året blev han bjuden på noll kalas, inget, nada. Barn i vår närhet gick på kalas nästan varje helg.

Han kunde inte ha något kalas förra året själv pga att han inte kom på några kompisar han ville bjuda :(

I år tog jag över och skickade igår inbjudningar till alla barn i klassen, 27st. Nu kom nästa ångest; tänk om ingen kommer :eek::cry:

Jag har hört andra ha ångest över annat med kalas. Kostnad för presenter, helger som blir förstörda, kostsamma kalas med hets på lekland och diverse. The list goes on and on!

Hur hanterar ni kalasångest från både födelsedagsbarnets perspektiv och när era barn blir bjudna?

Mvh Miks

Har inget svar. Men u vad jag vet hur det känns. Fast det är länge sen nu.
Minvännina hade kalas på mc donald, lekland där leklandet fixade korv o bröd o godispåsar. Litet tipps.
 
Jo jag håller med det är lite ångest runt kalas. Vi blev inte heller bjudna på några, utom ett jättetrevligt för hela klassen. Sedan körde vi ett för hela klassen (han hade några han ville bjuda men råkade bjuda lite luddigt i skolan trots att han inte fick). De flesta kom (jag hade nervöst satt ett svara senast datum en vecka innan och bjudit ett par säkra kort bland privata vänner och vi haussade inte kalaset för honom.), flera föräldrar sa att de var glada att vi bjudit hela klassen och vi har fått fler inbjudningar sedan dess, två som bjudit alla pojkar och en som bjöd hela klassen.

Jag tror att många föräldrar känner varandra privat i klassen och bjuder de barn de känner föräldrarna till, i cirklar.

I övrigt tycker jag att bjuda alla pojkar/bjuda alla flickor känns vanligare nu när jag var liten. För jag kan inte minnas att vi gjorde så. Möjligen blå grupp/röd grupp.

Det var dyrt förresten att hyra lokal själv och ordna allt själv, jag förstår att folk gör Bowlingkalas och så.
Åh vad glad jag blir att höra om ett lyckat resultat av lite samma som vi gör. Även om ditt barn tog "saken i egna händer" :D

Det där med att bjuda i cirklar är något jag också uppfattar. Då går inbjudningarna till och med över klasserna och över fritidsavdelningarna. Ingen ordning alls :o Vi är uppenbarligen inte med i någon av de cirklarna i alla fall :(
Som sagt ;) vilket är hela grunden till problemet. Vi kom in på sista året på dagis så vi känner inte föräldrarna och har inte reda på när barnen fyller år. A är inte heller den som kommer ihåg när barn fyller år bara spontant.
Och här delades de 27 dagiskompisarna först i 3 förskoleklassgrupper och i ettan helt nya klasser. Det har med andra ord varit nytt två år i rad. För en liten en som har svårt att hitta kompisar har han fått börja om helt från början två gånger då han inte fått hamna med någon kompis vid bytena. Helt värdelöst... Vad vi kämpat oss igenom dessa två år :wtf:
Vet att en ny familj tog upp detta på ett föräldramöte. Presenterade sig och frågade om någon fyllde år i en viss månad och var sugna på att arrangera kalas tillsammans.
Då är ju inte barnen alls inblandade om nu ingen skulle nappa.

Men jag förstår dilemmat. Tyckte dock ordet inneföräldrar kändes smått provocerande...
Väldigt modigt gjort! Perfekt om det funkar ju!
Vad härligt! Jag måste erkänna att när jag läste ditt första inlägg var jag liiite rädd för att du hade bjudit in en massa barn "över huvudet" på din son så att säga, men jag trodde ändå att du visste vad du gjorde.

Låter som att du tänkt helt rätt och lyssnat på din son! Håller tummarna för massa anmälningar och lyckat kalas!
Åh nej! Det skulle jag aldrig göra! Snarare tog jag bort ångesten att behöva välja några som han sen kände sig osäker på. Nu valde jag så att han slapp och då valde jag alla. Varken fler eller färre :)
Har inget svar. Men u vad jag vet hur det känns. Fast det är länge sen nu.
Minvännina hade kalas på mc donald, lekland där leklandet fixade korv o bröd o godispåsar. Litet tipps.
Åh stackars dej! :heart
Tack för tips!

Mvh Miks
 
Kan vi prata lite om all ångest runt kalas!

Sonen började 2an för någon vecka sedan. Förra året blev han bjuden på noll kalas, inget, nada. Barn i vår närhet gick på kalas nästan varje helg.

Han kunde inte ha något kalas förra året själv pga att han inte kom på några kompisar han ville bjuda :(

I år tog jag över och skickade igår inbjudningar till alla barn i klassen, 27st. Nu kom nästa ångest; tänk om ingen kommer :eek::cry:

Jag har hört andra ha ångest över annat med kalas. Kostnad för presenter, helger som blir förstörda, kostsamma kalas med hets på lekland och diverse. The list goes on and on!

Hur hanterar ni kalasångest från både födelsedagsbarnets perspektiv och när era barn blir bjudna?

Mvh Miks

Har inte läst hela tråden...
Fy så sorgligt att bli bortvald :cry:

Bonusdottern fyller 7 nu och vill ha kalas på lekland- ska hon bjuda hela klassen en kostade på typ 6000:- = inte en chans. Alternativet blir ju då att välja ut/välja bort drygt halva klassen vilket hon gladeligen satte sig och gjorde. Och där nånstans så stoppade vi och förklarade just det här - det är inte okej att det finns en chans att något barn i klassen inte blir bjuden på något kalas utan ska hon ha kalas så ska alla vara välkomna. Så nu blir det att vi hyr skolans gymnastiksal och kör ett typ hela havet stormar kalas med lite enklare fika.

Så länge den i stort sett enda arenan barnen har att lära känna kompisar på är skolan/klassen tycker inte jag att någon ska exkluderas. Jag tycker det blir en skillnad sen när barnen blir äldre och klass/skolbyten sker och då blir det väl också vanligare att man har hittat en mindre grupp som man umgås mer med. Situationen för mindre barn verkar ofta bli att alla förutom en eller några få i klassen är självklara att vilja bjuda.

Till våra gemensamma barn har jag och sambon bestämt att när det är dags för kalas så kommer inbjudningskorten innehålla något i stil med "Present för max 20:- och gärna något begagnat eller hemmapysslat". Tanken på att det finns barn som får säga att dom inte kan komma pga att det inte finns pengar att köpa present känns fruktansvärd :(

Men det känns som att kalasgrejen ballat ur helt och alla vill ha det häftigaste kalaset.
 
Har inte läst hela tråden...
Fy så sorgligt att bli bortvald :cry:

Bonusdottern fyller 7 nu och vill ha kalas på lekland- ska hon bjuda hela klassen en kostade på typ 6000:- = inte en chans. Alternativet blir ju då att välja ut/välja bort drygt halva klassen vilket hon gladeligen satte sig och gjorde. Och där nånstans så stoppade vi och förklarade just det här - det är inte okej att det finns en chans att något barn i klassen inte blir bjuden på något kalas utan ska hon ha kalas så ska alla vara välkomna. Så nu blir det att vi hyr skolans gymnastiksal och kör ett typ hela havet stormar kalas med lite enklare fika.

Så länge den i stort sett enda arenan barnen har att lära känna kompisar på är skolan/klassen tycker inte jag att någon ska exkluderas. Jag tycker det blir en skillnad sen när barnen blir äldre och klass/skolbyten sker och då blir det väl också vanligare att man har hittat en mindre grupp som man umgås mer med. Situationen för mindre barn verkar ofta bli att alla förutom en eller några få i klassen är självklara att vilja bjuda.

Till våra gemensamma barn har jag och sambon bestämt att när det är dags för kalas så kommer inbjudningskorten innehålla något i stil med "Present för max 20:- och gärna något begagnat eller hemmapysslat". Tanken på att det finns barn som får säga att dom inte kan komma pga att det inte finns pengar att köpa present känns fruktansvärd :(

Men det känns som att kalasgrejen ballat ur helt och alla vill ha det häftigaste kalaset.

Just med kostnaden tycker jag att ni lämnat bra förslag! Jag tänker mkt på pengabiten både för vuxna och barn, tycker det är hemskt när folk måste säga nej till fest/bröllop/möhippa osv för att man inte har råd! Vi ska ha namngivningscermoni för vår son om några veckor, vi har skrivit att han inte önskar sig presenter men gärna valfri anonym summa till sparkontot, tänkte ha en skål/bössa där folk får lägga pengar om de vill, vill inte att de skriver namn. Det kan ju faktiskt vara så att någon inte har råd!

Lite OT men gillade just er presentide!
 
I vår klass har vi alltid gjort så att man ger en mindre summa istället för present. På så sätt blir det både enkelt och relativt billigt för de som går på kalaset, och födelsedagsbarnet får sammanlagt en större summa som kan användas till något vettigt istället för en miljon små plastgrejer som går sönder direkt.
 
Allmänt svar.
@Miks underbart att det verkar gå vägen! Mycket banandans för det! Men vad tokigt att de spräckte grupperna så!

Angående detta med vilka / hur mga man bjuder; hela klassen är ju toppen (vi gjorde btw så ett år tillsammans m annat barn), men inte kan det väl vara "taskigt" om barnet vill ha ett mindre kalas med säg kanske 4 klasskompisar och/ eller 4 övriga kompisar (grannar, andra barn de leker med etc)? Det är ju ändå födelsedagsbarnets kalas liksom tänker jag? Däremot är det förstås inte OK att bjuda halva klassen eller fler och utelämna några.
 
Allmänt svar.
@Miks underbart att det verkar gå vägen! Mycket banandans för det! Men vad tokigt att de spräckte grupperna så!

Angående detta med vilka / hur mga man bjuder; hela klassen är ju toppen (vi gjorde btw så ett år tillsammans m annat barn), men inte kan det väl vara "taskigt" om barnet vill ha ett mindre kalas med säg kanske 4 klasskompisar och/ eller 4 övriga kompisar (grannar, andra barn de leker med etc)? Det är ju ändå födelsedagsbarnets kalas liksom tänker jag? Däremot är det förstås inte OK att bjuda halva klassen eller fler och utelämna några.
Det är jättesvårt det där med vilka man bjuder, och svårare blir det när de blir äldre och håller kontakten med kompisar på ett annat sätt. Sonen bytte skola till åk 5, men han håller kontakten med sin gamla klass, i nya skolan har de nu delat upp hans klass på fem klasser och han håller kontakten med många av dem. Sen har han dessutom kompisar i fotbollslaget, och så våra vänners barn som han umgås med. Så nu måste man börja välja vilka man ska bjuda för vi har inga som helst möjligheter att ha kalas för över hundra barn för att man ska bjuda hela klasser. ;)
Dottern har bara velat ha ett kalas med hela klassen, sen har hon haft kalas med en kompis och på slutet så var de fem tjejer som hängde ihop. Numera firar de själva i kompisgänget genom att gå ut och fika och kompisgänget bjuder den som fyller på fika, men de har själva kommit fram till att inte köpa några presenter eftersom det lätt blir väldigt dyrt.
 
Allmänt svar.
@Miks underbart att det verkar gå vägen! Mycket banandans för det! Men vad tokigt att de spräckte grupperna så!

Angående detta med vilka / hur mga man bjuder; hela klassen är ju toppen (vi gjorde btw så ett år tillsammans m annat barn), men inte kan det väl vara "taskigt" om barnet vill ha ett mindre kalas med säg kanske 4 klasskompisar och/ eller 4 övriga kompisar (grannar, andra barn de leker med etc)? Det är ju ändå födelsedagsbarnets kalas liksom tänker jag? Däremot är det förstås inte OK att bjuda halva klassen eller fler och utelämna några.
Nej jag tycker absolut att typ fyra kompisar är helt ok. Vi gjorde så förra året, ett par från klassen och ett par andra vänner utanför.

Min kommentar gällde mer att jag tycker jag märkte att inte ens de kompisar som A lekte mycket med på rasterna bjöd in på kalas... vilket förvånade mig ganska mycket, inte ens hans bästa dagisvän som lekte jämt bara de två. Så jag gissade helt fräckt att föräldrarna valde vilka fyra som skulle komma och det helt enkelt var barn till de vuxnas vänner i klassen och då blir det ju väldigt svårt att ta sig in i kalassvängen som barn, om inte ens vänskap räknas.

(Han var liksom omtyckt enl läraren och hade vänner på rasten i normal mängd och allt men "alla" andra gick på kalas men inte han.)
 
Åh vad glad jag blir att höra om ett lyckat resultat av lite samma som vi gör. Även om ditt barn tog "saken i egna händer" :D

Det där med att bjuda i cirklar är något jag också uppfattar. Då går inbjudningarna till och med över klasserna och över fritidsavdelningarna. Ingen ordning alls :o Vi är uppenbarligen inte med i någon av de cirklarna i alla fall :(

Och här delades de 27 dagiskompisarna först i 3 förskoleklassgrupper och i ettan helt nya klasser. Det har med andra ord varit nytt två år i rad. För en liten en som har svårt att hitta kompisar har han fått börja om helt från början två gånger då han inte fått hamna med någon kompis vid bytena. Helt värdelöst... Vad vi kämpat oss igenom dessa två år :wtf:

Väldigt modigt gjort! Perfekt om det funkar ju!

Åh nej! Det skulle jag aldrig göra! Snarare tog jag bort ångesten att behöva välja några som han sen kände sig osäker på. Nu valde jag så att han slapp och då valde jag alla. Varken fler eller färre :)

Åh stackars dej! :heart
Tack för tips!

Mvh Miks

Blev mest lessen att det är lika dant ännu. Krama om din son❤️❤️
 
Det som tog hårdast var ett fyraårskalas med ett litet födelsedagsbarn som pratade vitt och brett om just att det var ett tjejkalas. Det tog säkert ett år innan det slutade komma upp som ett spontant ämne från mitt barns håll. Sedan verkar det som att det kalaset blev lite trendsättande. Blev många samtal (mellan mig och mitt barn) om enligt vilka principer det är okej att bjuda till kalas efter det, och kön hör aldrig till dem tycker jag.

Varför inte? Ta min dotter som exempel. Hon leker aldrig med killarna i klassen (lågstadiet), har bara tjejkompisar och leker med fler av tjejerna i klassen. Dessutom har hon ett gäng kompisar (tjejer det också) hemmavid som hon spontanleker med regelbundet. Att bjuda hela klassen plus alla kompisar (bara tjejer) som hon leker med hemmavid hade blivit på tok för många. Så vi bjöd alla tjejer i klassen plus alla de hon leker med hemmavid (som råkar vara bara tjejer). Hade hon haft killkompisar hade vi naturligtvis resonerat annorlunda. Men nu har hon inte det.

Jag förstår att det är tråkigt om ens barn aldrig blir bjuden på kalas. Men tvång är aldrig lösningen. Barnet ifråga behöver hjälp med att skaffa kompisar. Och sen är det ju så att bjuder man själv på kalas blir man ofta bjuden tillbaka.
 
Varför inte? Ta min dotter som exempel. Hon leker aldrig med killarna i klassen (lågstadiet), har bara tjejkompisar och leker med fler av tjejerna i klassen. Dessutom har hon ett gäng kompisar (tjejer det också) hemmavid som hon spontanleker med regelbundet. Att bjuda hela klassen plus alla kompisar (bara tjejer) som hon leker med hemmavid hade blivit på tok för många. Så vi bjöd alla tjejer i klassen plus alla de hon leker med hemmavid (som råkar vara bara tjejer). Hade hon haft killkompisar hade vi naturligtvis resonerat annorlunda. Men nu har hon inte det.

Jag förstår att det är tråkigt om ens barn aldrig blir bjuden på kalas. Men tvång är aldrig lösningen. Barnet ifråga behöver hjälp med att skaffa kompisar. Och sen är det ju så att bjuder man själv på kalas blir man ofta bjuden tillbaka.

Jag har inget problem att förklara för mina barn att de inte blir bjudna på kalas av anledningar som att "X bjöd dem som hen leker mest med" - men jag har stora problem att förklara för en 3,5-åring (eller för den delen för vem som helst) varför han inte blir bjuden på grund av sitt kön när den urvalsgrunden dessutom innebär att andra barn, som är mindre nära kompisar med födelsedagsbarnet, blir bjudna bara för att de råkar ha snippa.
 
Varför inte? Ta min dotter som exempel. Hon leker aldrig med killarna i klassen (lågstadiet), har bara tjejkompisar och leker med fler av tjejerna i klassen. Dessutom har hon ett gäng kompisar (tjejer det också) hemmavid som hon spontanleker med regelbundet. Att bjuda hela klassen plus alla kompisar (bara tjejer) som hon leker med hemmavid hade blivit på tok för många. Så vi bjöd alla tjejer i klassen plus alla de hon leker med hemmavid (som råkar vara bara tjejer). Hade hon haft killkompisar hade vi naturligtvis resonerat annorlunda. Men nu har hon inte det.

Jag förstår att det är tråkigt om ens barn aldrig blir bjuden på kalas. Men tvång är aldrig lösningen. Barnet ifråga behöver hjälp med att skaffa kompisar. Och sen är det ju så att bjuder man själv på kalas blir man ofta bjuden tillbaka.
Precis som @pollex skriver så är det skillnad på att bjuda vissa barn för att de har ett visst kön eller att bjuda vissa barn för att det är de barn de leker med.
Min son skulle ha blivit väldigt fundersam om han inte hade blivit bjuden på kalas till sina kompisar i lågstadiet för att han hade fel kön. Fortfarande idag, i åk 6 har han kvar kontakten med sina tjejkompisar från förra klassen. Han har varit ensam kille på kalas med det gänget och inte sett något konstigt med det. I nya skolan är det tyvärr mer uppdelat kille/tjej vilket jag tycker är väldigt synd.
 
Jag svarar lite allmänt utifrån diskussionerna ovan med vilka i man ska bjuda.

Om alla barn/vuxna alltid får välja de kompisar man leker mest i resulterar det i att de barnen som inte har någon att leka med aldrig får chansen. Det är ju den situationen vi hamnat i.

Vi har nu bjudit 24 barn. Varav 1 vårt barn "leker mest" med. Det betyder att vi kanske bjudit 10 barn som går ofta på kalas, 10 barn som kanske mindre ofta går på kalas och tro kanske 4 barn som aldrig får chansen. Jag kan omöjligt tro att min son är ensam om detta.

Jag skulle önska att vi vuxna hjälper barn att vara mer inkluderande.

Mvh Miks
 
Helt normalt! :D På många kalasanmälningar har jag sett att man istället ber folk höra av sig om de inte kan komma. Jag själv är urusel på att komma ihåg att OSA i tid. :o
Problemet här är att jag ska lämna definitivt besked hur många deltagare det blir till stället vi bokat 7 dagar innan kalaset. Annars hade ditt förslag varit klockrent :up:

Skönt att höra att det är "normal behavior"!

Mvh Miks
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej allihopa! Behöver hjälp. Har fullständigt ångest över dotterns kalas. Framförallt vilka vi har bjudit. Dottern fyller 6 år och har...
Svar
11
· Visningar
2 514
Senast: YaHilweh
·
Relationer Varning, långt inlägg. Jag har skrivit förut att jag dejtade en kille via nätet som skickade mycket dikter och dylikt, som dock var...
2
Svar
28
· Visningar
4 846
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Min story: Jag kraschade på mitt sommarjobb efter mitt sista år på gymnasiet. Betygspressen hade haft mig på högvarv i tre år och pga av...
2
Svar
20
· Visningar
4 125
Senast: Ramona
·
Övr. Barn Antar att denna tråden passar bäst här eftersom det gäller dotterns födelsedag. Hur gör ni när ni firar? Jag har vuxit upp med att man...
Svar
17
· Visningar
1 984
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp